FI EN

Beviljandegrad på 15 procent för forskardoktorsbidrag inom naturvetenskap och teknik

12.5.2020

Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har idag beviljat finansiering för 43 anställningar som forskardoktor. Den totala finansieringen uppgår till nästan 11 miljoner euro. Beviljandegraden var omkring 15 procent. Cirka 28 procent av de finansierade forskarna är kvinnor medan andelen kvinnliga sökande av alla sökande var 30 procent.

De internationella expertbedömarna gav utmärkt betyg åt 41 procent av ansökningarna. Endast omkring en tredjedel av dessa ansökningar kunde finansieras. Vid finansieringsbesluten betonade forskningsrådet den sökandes personliga kompetens och den vetenskapliga kvaliteten av forskningen.

”Vid genomgången av ansökningarna var det glädjande att se att forskarna inom naturvetenskap och teknik har skapat goda nätverk redan i början av sina karriärer och att de samarbetar med ledande forskare i sina branscher”, säger forskningsrådets ordförande Reko Leino. Forskningen är ofta mångvetenskaplig och utförs i internationellt samarbete. En del av de finansierade forskarna samarbetar också med näringslivet, och de planerar forskningsperioder av olika längd i företag eller vid privata forskningsinstitut. ”Det här var andra gången som forskningsrådet uppmuntrade forskardoktorer att etablera växelverkan med olika samhällsaktörer. Inom naturvetenskap och teknik är det särskilt viktigt att växelverka med intressenter av olika slag”, berättar Leino.

De forskardoktorer som forskningsrådet finansierar fördjupar sig i vetenskapligt och samhälleligt betydelsefulla forskningsämnen.

Exempel på finansierade forskare

Tatiana Bubba från Helsingfors universitet utvecklar nya matematiska modeller och avancerade algoritmer som bygger på regulariserings- och optimeringsteori inom tillämpad matematik. De problem som forskningen fokuserar på har tillämpningar på två delområden som har stor betydelse för samhället: mammografiska screeningundersökningar och kärnvapensäkerhet. Syftet med projektet är att utveckla teorin och kalkylmetoderna för två icke-linjära tomografiproblem – avbildning av förbrukat kärnbränsle med passiv gammaemissionstomografi och multienergitomografi av bröst.

Thomas Hausmaninger vid Teknologiska forskningscentralen VTT Ab avser att utveckla en metod som upptäcker mindre förekomster av gaser än någonsin tidigare. Spårgaser förekommer i mycket små halter till exempel i atmosfären, i andningsluften och i utsläpp från kraftverk. Gasernas halter ger information om deras källprocesser, och ju bättre resolution detektorn för mätning av dessa gaser har, desto mer ingående är det möjligt att undersöka de processer i vilka gaserna uppstår. Metoden kan användas för krävande applikationer av mätning som utförs på plats, till exempel vid analys av andningsgaser, spårning av radioaktiva läckor, förbränningsdiagnostik och radiometrisk datering. Observation med mycket hög resolution i realtid möjliggör mer exakta undersökningar än tidigare, till exempel genom att förbättra identifieringen av källor till växthusgaser. Metoden möjliggör också nya tillämpningar, till exempel realtidsuppföljning av hanteringen av kärnavfall, där snabb observation av läckor kan förhindra katastrofer.

Tuomas Rossi från Aalto-universitetet undersöker plasmoniska nanokatalyter. De är metallnanopartiklar som gör det möjligt att samla in och spara solenergi i form av kemisk bindningsenergi: metallnanopartikeln absorberar ljus kraftigt genom så kallad plasmonresonans. När plasmonresonansen dämpas efterlämnar den varma elektroner som kan ge upphov till kemiska reaktioner i de molekyler som fäst sig vid nanopartikeln. Rossi avser att utveckla kalkylmetoder som gör det möjligt att hitta och optimera atomstrukturer som förbättrar de plasmoniska nanokatalyternas funktion. Målet för projektet är att få grundläggande kunskaper om processerna inom plasmonkatalys med hjälp av heltäckande kalkylbaserad information. Projektet letar efter atomistiska strukturtyper som effektiviserar plasmoniska nanokatalyter för konvertering av koldioxid så att det kan användas som en förnybar energikälla.

Ville-Valtteri Visuri vid Uleåborgs universitet koncentrerar sig i sitt projekt på ståltillverkning med ljusbågsugn. När stål tillverkas av skrot med ljusbågsugn uppstår mycket mindre koldioxidutsläpp än vid tillverkning av stål från malm med en masugn-konverterlinje. Det är emellertid nödvändigt att minska ljusbågsugnens elförbrukning för att undvika koldioxidutsläpp inom elproduktionen. Matematiska modeller används för prognostisering av ljusbågsugnsprocessen, men dagens modeller kan i allmänhet inte anpassas efter ändringar som görs i processpraktiken, och de lämpar sig inte för prognostisering av processen i realtid. Visuri har som mål att utveckla en modell som automatiskt anpassar sig till fabriksdata, lämpar sig för online-modellering och utnyttjar nya online-mätningar.

Mer information

Finlands Akademi, kommunikationen
webbinformatör Vesa Varpula
tfn 0295 335 131
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 12.5.2020
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookTwitterYoutubeSlideshare
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
DATASKYDD »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING »
FRÅGA OCH TYCK TILL »