FI EN

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö betonade vetenskapligt nytänk och unga forskares karriärutveckling i beslut om akademiprojekt

27.5.2020

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat finansiering till 83 akademiprojekt som sammantaget omfattar 87 delprojekt. Forskningsrådet använder närmare 40 miljoner euro för finansieringen. Av alla ansökningar fick 18 procent finansiering.

I beloppet ingår även separata tilläggsmedel på 9,4 miljoner euro som avsatts särskilt för den unga generationens forskare. Sökande anses företräda yngre forskare om det har gått högst tio år sedan doktorsexamen – eller högst 14 år om den sökande har avlagt specialistläkarutbildning efter sin doktorsexamen.

Forskningsrådets satsning på de unga forskarnas karriärutveckling blev framträdande eftersom de öronmärkta tilläggsmedlen gjorde det möjligt att finansiera flera unga forskare. Sökande som hör till den yngre generationens forskare klarade sig totalt sett bra i utlysningen. Med hjälp av tilläggsmedlen kunde Akademin bevilja ytterligare 21 yngre forskare akademiprojektsbidrag.

När forskningsrådet fattade finansieringsbeslut var forskningens höga vetenskapliga nivå det viktigaste kriteriet. Utöver att stöda den yngre generationens forskare ville rådet i sina forskningsbeslut även lägga stor vikt vid sådana forskningsprojekt som bidrar till vetenskapligt nytänk.

”När det gäller forskning inom biovetenskap, hälsa och miljö finansierade forskningsrådet på bred front ansökningar från olika ämnesområden. De ansökningar som beviljades finansiering håller hög vetenskaplig kvalitet, visar på vetenskapligt nytänk och har stor samhällelig genomslagspotential”, säger forskningsrådets ordförande Ursula Schwab. Alla de projekt som beviljades finansiering fick av den vetenskapliga bedömningspanelen betyget 6 eller 5.

Forskningsrådet beviljade även kortare finansiering till nio ansökningar för att stödja projekt med hög risk men vetenskapligt hög kvalitet. Projektens potential ansågs så betydelsefull att man ville ge stöd för att de skulle komma igång.

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö finansierade mångahanda akademiprojekt med tonvikt på den yngre generationen. Exempel på forskning med vetenskapligt och samhälleligt genomslag:

Antti Sajantila vid Helsingfors universitet fokuserar i sin mångvetenskapliga forskning på vattengravar i Levänluhta och Käldamäki, som hör till de arkeologiska platser i Finland som har studerats längst. Det speciella med båda platserna är att de på ett exceptionellt sätt har använts för att begrava individer i vatten. I Levänluhta och Käldamäki har man hittat både människoben och djurben liksom olika föremål. Under åren 2018 och 2019 avslöjade nya metoder för analys av forntida dna att individerna i Levänluhta genetiskt var besläktade med dagens samer. Inom ramen för Sajantilas projekt studeras benens ursprung med både analys av forntida mänskligt dna liksom nya metoder för analys av forntida viralt dna (virusars dna) och stabila isotoper. Dessutom kartläggs med C14-metoden hur länge platserna i fråga har varit gravplatser.

Juhani Junttila vid Uleåborgs universitet studerar bakgrunden och orsakerna till plötslig hjärtdöd. I projektet studeras genetiska faktorer och kliniska symptom i samband med sådan plötslig hjärtdöd som inte är relaterad till kranskärlssjukdom. De senaste åren har man lyckats få ned antalet hjärtsjukdomsrelaterade dödsfall bland befolkningen i arbetsför ålder. Antalet plötsliga dödsfall som inte har samband med kranskärlssjukdom har däremot inte minskat, utan i stället ökar deras relativa andel. Den här typen av plötsliga dödsfall förknippas med en ökad bindvävsinlagring, det vill säga fibros i hjärtmuskeln. Fibros gör att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig försvagas. Det här kan leda till rytmrubbningar och plötslig död. I forskningsprojektet studerar Junttila även nära släktingar till dem som avlidit på grund av plötslig hjärtdöd. Avsikten är att på så sätt hitta de faktorer som kan användas för att identifiera personer med risk för plötslig hjärtdöd. Förhoppningen är att resultaten av studien kommer att göra det möjligt att minska antalet hjärtrelaterade plötsliga dödsfall i framtiden.

Maija Heikkilä vid Helsingfors universitet studerar sjöekosystemens struktur och funktion. Arktiska sjöar och dammar är centrala för koldioxidens kretslopp, biologisk mångfald och socioekonomisk hållbarhet. De sträcker sig över hälften av landområdet i det arktiska tundralandskapet i närheten av det istäckta Ishavet. Det faktum att havsisen året om minskar i allt snabbare takt kan ha direkta och indirekta effekter på sjöekosystemen. Heikkiläs projekt kommer att använda naturliga biogeokemiska sedimentarkiv för att studera sambanden mellan havsis och sjöekosystem under forna varma och kalla perioder före vår tideräknings början. Resultaten förbättrar förståelsen för samspelet mellan delar av det arktiska systemet, och i synnerhet hurdana effekter en försvinnande havsis har på sjöekosystemens struktur och funktion.

Satu Ramula vid Åbo universitet studerar skadliga arter som introducerats i naturen till följd av mänsklig verksamhet. Sådana främmande arter utgör ett globalt hot mot lokala arter, bland annat genom att störa arternas interaktionsförhållanden. Om man ser till skadliga främmande arter utgör växterna en viktig grupp, och deras stora utbredning har förklarats med flera olika mekanismer. Merparten av forskningen har fokuserat på ovanjordiska organismer och mekanismer, medan betydelsen av underjordiska mekanismer när det gäller växtinvasioner är mindre känd. I Ramulas projekt studeras hur markmikrober (skadliga patogener och gynnsamma bakterier) antingen kan förhindra eller bidra till spridningen av skadliga främmande växter. I studien används molekylära metoder, odlingsförsök och populationsmodeller. Resultaten av studien bidrar till att förstå interaktionen mellan arter och de kan tillämpas i samband med bekämpning av skadliga främmande arter.

Forskingsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö finansirerar akademiprojekt med 39,8 miljon euro

Mer information:

Finlands Akademi, kommunikationen
kommunikationsexpert Pekka Rautio
tfn 0295 335 040
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 27.5.2020
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookTwitterYoutubeSlideshare
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
DATASKYDD »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING »
FRÅGA OCH TYCK TILL »