FI EN

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle valde 20 nya akademiforskare

3.5.2019

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har beslutat att finansiera 20 nya anställningar som akademiforskare. Forskningsrådets viktigaste finansieringskriterier när det gäller bidrag för anställning som akademiforskare är forskningsplanens vetenskapliga kvalitet och den sökandes kompetens. Med akademiforskarbidragen vill forskningsrådet stödja begåvade forskare med månsidiga nätverk som är i mitten av sin karriär. I forskningsrådets finansieringsbeslut läggs särskild vikt vid sådana sökande som i sin forskningsplan kombinerar hög kvalitet med starkt akademiskt och samhälleligt genomslag eller vetenskaplig förnyelse. Särskild vikt lägdes vid forskarmobilitet, i synnerhet internationell mobilitet, och erfarenhet av olika forskningsmiljöer som vesentliga framsteg i forskarkarriären och i etableringen av forskarens status som en självständig forskare i det internationella forskarsamhället.

Den totala finansieringen uppgår till cirka 8,7 miljoner euro. Finansieringen beviljas för fem år. Beviljandegraden var 12 procent. 65 procent av anställningarna som akademiforskare är kvinnor, medan 52 procent av sökandena var kvinnor.

”Igen fick forskningsrådet för kultur och samhälle riktigt många ansökningar för anställning som akademiforskare och forskardoktor. Ansökningarna var högklassiga, men bara några av dem kunde finansieras. Akademiforskare är en självständig forskare som förväntas ha originell vetenskaplig insats och starka internationella nätverk, som hen använder när hen meriterar sig för befattningar på professorsnivå. I år bedömdes ansökningarna i paneler som var mer omfattande och mångvetenskapliga än förr. Forskningsrådet begrundar fortfarande utveckling av finansieringsbeslutprocess enligt feedback vi har fått.

Exempel på finansierade akademiforskare:

Eerika Finell från Tammerfors universitet utredar i sitt mångvetenskapliga projekt hur problem med inomhusluft påverkar elevernas psykosociala hälsa och skolsamhällets funktion. Undersökningen hjälper oss att förstå och uppskatta hur problem med inomhusluften kan förorsaka andra, mer omfattande påverkan än hälsopåverkan. Vi får mer information om vad på lång sikt följer av problem med inomhusluften för barn och ungdomar som har symtomer i skolan och om hur man kan stöja dem.

Kaisa Vehkalahti från Oulu universitet undersöker hur ungdomarnas liv på landet har föränsdrats från 1950-talet till 2020-talet och vad det betyder för människornas liv att fästa sig vid en lantlig uppväxtmiljö. Projektet som kombinerar metoder från kvalitativ longitudinell undersökning och historieforskning iakttar ungdomarna från mellanstadiet till tidig vuxenålder (19–23 år gamla). Den förändreliga lantliga ungdomen sättas i kontextet av ett historiskt kontinuum som omfattar perioden efter det andra världskriget.

Petri Jylhä från Aalto-universitetet undersöker variabler som inverkar värdepappernas förestående avkastning och prissättning. Syftet med forskningen är att förstå förutsägbarheten av värdepappernas avkastning på tre olika sätt. För det första, kastar projektet en kritisk blick på de statistiska metoderna som används i litteraturen. För det andra, analyserar projektet vilka metoder som används i litteraturen faktiskt hänger samman med värdepappernas förestående avkastning. För det tredje, syftet är att förstå varfor vissa variabler signalerar värdepappernas avkastning.

Senast ändrad 7.11.2019
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookTwitterYoutubeSlideshare
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
DATASKYDD »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING »
FRÅGA OCH TYCK TILL »