FI EN

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle beviljade bidrag till lovande forskare som är i början av sina vetenskapliga karriärer

3.5.2019

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har beslutat att finansiera 33 nya anställningar som forskardoktor. Forskningsrådet anser det viktigt att stödja vetenskapligt lovande självständiga forskardoktorer som befinner sig i en tidig fas av forskarkarriären inom forskningsrådets olika forskningsområden. I forskningsrådets finansieringsbeslut läggs särskild vikt vid forskningsplanens höga vetenskapliga kvalitet och den sökandes kompetens. Särskild vikt lägdes vid akademiskt och samhälleligt genomslag, vetenskaplig förnyelse och internationell mobilitet, i synnerhet under forskningsprojektets lopp.

Den totala finansieringen uppgår till cirka åtta miljoner euro. Finansieringen beviljas för tre år. Beviljandegraden var 13 procent. Cirka 64 procent av de finansierade forskardoktorerna var kvinnor. Av de sökande var kvinnor 59 procent.

”Igen fick forskningsrådet för kultur och samhälle riktigt många ansökningar för anställning som forskardoktor. Ansökningarna var högklassiga, men bara några av dem kunde finansieras. Finansiering för anställning som forskardoktor är speciellt viktigt inom humaniora och samhällsvetenskapliga fälten, där många fortfarande arbetar som individuella forskare. En ung forskare kan redan i den här fasen av sin karriär tröttna på det ensliga forskningsperspektivet. I år bedömdes ansökningarna i paneler som var mer omfattande och mångvetenskapliga än förr. Forskningsrådet begrundar fortfarande utveckling av finansieringsbeslutprocess enligt feedback vi har fått”, berättar forskningsrådets ordförande Sami Pihlström.

Liksom i Akademins övriga bidragsformer ska också forskardoktorerna ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Finansieringen är avsedd för forskarens lön, personliga forskningskostnader och internationell och nationell mobilitet.

Exempel på finansierade forskare:

Satu Koivisto från Åbo universitet studerar i sitt mångvetenskapliga forskardoktorprojekt historien av en förhistoriska, försumpade bosättning vid ett träsk (Järvensuo i Humppila ca. 3500–500 f.v.t.) i en föränderlig miljö. Områdets anoxiska, vattendränkta avlagringar som ger bra omständigheter till att bevara organisk substans.  Till följd av ökad markanvändning och klimatförändring har våtmarker blivit hotade. Därför frambringer forskningen utgångsmaterial om bosättningens forskningspotential och beståndsnivå innan det är för sent.

Mikko Rajavuori från Östra Finlands universitet studerar den gröna företagarstaten som ett sätt att kontrollela klimatförändringen. Statsägda bolag, statliga fonder och utvecklingsbanker genomför ny klimatpolitik på ett sätt som ifrågasätter traditionella uppfattningar om statens ställning i det internationella klimatkontrollsystemet. Undersökningen fokuseras till rätten av den gröna företagarstaten, det vill säga de rättssystem som strukturerar, bearbetar och legitimerar statens marknadsinterventioner.

Helena Hinke Dobrochinski Candido från Helsingfors universitet befrämjar med sin undersökning en heltäckande uppfattning av dynamiken vid utbildningsexport. Framgång i PISA-studien gav finländare en ny möjlighet för att exportera utbildning. Olika aktörer exporterar så kallade utbildningsprodukter från Finland till länder, som vill lära sig ”den finska modellen”. Hur exporten inverkar destinationsländer har inte fullständigt undersökt. I det mångvetenskapliga projektet analyseras sociala versamhetsfält, diskursiva formationer och inverkan av utbildningsexport ur den finländska exportörens perspektiv. Undersökningen också utredar om destinationsländers förväntningar om exporteringen realiserades och de önskade innovationerna utvecklades. Den analyserar om finländsk utbildningsexport har varit socialt ansvarsfull mot destinationsländer och om den har haft varaktiga verkningar.

Mikko Immanens projekt i Jyväskylä universitet kombinerar filosofi och idéhistoria. Projektet undersöker tankar av Theodor W. Adorno (1903–1969), en av de grundarna av Frankfurtskolan och en av de mest framstående vänsterhumanister på 1900-talet. Han ansåg att de samhälleliga strukturerna som framkallade fascismen försvann inte efter det andra världskriget. Att högerpopulism har ökat i USA och Europa efter den ekonomiska krisen 2008 har fått många kommentatorer att betona hur aktuellt Adornos dyster scenario är. Immanen påstår dock att Adornos pessimism kommer sig av att man har förhållit sig för positivt till konservativa kulturkritiker som Oswald Spengler.

Mer information:

Finlands Akademi, kommunikationen
webbinformatör Vesa Varpula
tfn 029 533 5131
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 7.11.2019
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookTwitterYoutubeSlideshare
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
DATASKYDD »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING »
FRÅGA OCH TYCK TILL »