Frågor och svar

I denna lista samlar vi viktiga frågor och svar om akademiforskarreformen.

Du kan skicka frågor till oss per e-post: earlycareer(at)aka.fi

Var är målet med akademiforskarreformen?

Den nya bidragsformen för akademiforskare stöder den unga forskargenerationens forskning och karriärer. Målet är att identifiera och stödja begåvade forskare som klart kan avancera mot de mest krävande forskaruppdragen och nå en etablerad ställning i det nationella och det internationella forskarsamhället. Avsikten är att det ska vara så enkelt som möjligt att ansöka om finansiering: en ansökan inlämnas och ett beslut fattas. Dessutom är avsikten att finansieringen ska kunna användas flexibelt till egen lön, andras lön och andra forskningskostnader och att finansieringen ska vara lätt att administrera.

Varför just nu?

Det har blivit aktuellt att samordna och uppdatera de delvis överlappande målen inom finansieringen av forskardoktorer, akademiforskare och unga forskargenerationens akademiprojekt. Variationen i hur forskning bedrivs, hur forskare bildar samarbetsnätverk och hur internationellt forskningssamarbete organiseras har ökat. Också universitetens karriärsystem har utvecklats. Finansieringen bör därför vara flexibel enligt forskningens behov och lämplig för olika karriärsituationer.

När träder reformen i kraft?

Den nya bidragsformen tas i bruk i höstutlysningen 2022. Utlysningstexten publiceras i juni 2022.

Vad är villkoren för att kunna ansöka?

I den första utlysningen i höst 2022 tillåter Akademin undantagsvis ansökningar från forskare som doktorerat första gången för minst två och högst nio år, räknat från den månad när ansökningstiden går ut. I nästa års höstutlysning tillämpas sedan de nya tidsgränserna, 2–7 år sedan första doktorsexamen.

Tanken är att forskaren under de första två åren efter doktorsexamen avancerar i sin forskarkarriär och kan byta sin forskningsmiljö, skapa egna samarbetsnätverk och främja sin egen forskning. Många europeiska finansiärer erbjuder en motsvarande karriärfokuserad finansieringsmöjlighet. 

Varför är villkoret minst två och högst sju år sedan första doktorsexamen?

Med den nya akademiforskarfinansieringen stöds redan i viss mån förtjänstfulla forskare som befinner sig i en noggrant övervägd fas av forskarkarriären. I detta skede har sökanden redan bedrivit forskning efter disputationen och gjort medvetna val för att avancera i forskarkarriären, men har i regel ännu inte nått den karriärfas som förutsätts av ansvariga ledare för akademiprojekt. Målet är att identifiera och stödja sådana begåvade forskare som under finansieringsperioden klart kan avancera mot de mest krävande forskaruppdragen och nå en etablerad ställning i det nationella och det internationella forskarsamhället.

Slopas mobilitetskriteriet som ett ansökningsvillkor?

Ja, kravet på byte av forskningsmiljö som villkor slopas och dess mål (ökad självständighet och mångsidigare kompetens) blir en del av bedömningen av sökandens karriärutveckling. Den sökande ska ge prov på förstärkt självständighet och kompetens redan vid ansökningsskedet, t.ex. erfarenheter från olika forskningsmiljöer, förmåga att bygga samarbetsnätverk, samprojekt eller mer självständig publikationsverksamhet än under den tidigare karriärfasen. 

Vad är finansieringsperioden?

Finansieringsperioden är fyra år. Detta ger en möjlighet att utvecklas kännbart som yrkesforskare. Exempelvis inom forskningsgrenar som kräver långvariga försöksfaser kan forskaren då bedriva betydelsefull forskning. Akademiforskaren har under den fyraåriga finansieringsperioden även andra viktiga uppgifter (motsvarande fyra månader) än forskningsuppgifter med tanke på den professionella forskarkarriären. Det kan vara fråga om undervisning och handledning, administrativa uppgifter, kommunikation och påverkansarbete eller andra uppgifter med koppling till organisationens kärnfunktioner.

Hur säkerställs en rättvis bedömning av forskare som befinner sig i olika karriärskeden?

Bedömningen fokuserar på forskningsplanen och sökandens kompentens, som inte bedöms med kvantitativa mätare (t.ex. tidskrifters impaktfaktorer). Därtill bedöms forskarens prestationer via varierande resultat och uppdrag i forskarkarriären, och avbrott i karriären beaktas.

I bedömningen fästs särskild uppmärksamhet vid potentialen hos sökande i olika karriärskeden. Sökandens meriter bedöms med beaktande av hens karriärfas.

Hur beaktas skillnader mellan projekt? Har en enskild forskare samma möjligheter som en grupp och hur beaktas de olika sätten att genomföra forskningen?

Bedömningspanelerna beaktar disciplinspecifika forskningsmetoder, t.ex. huruvida det i regel finns individuella forskare eller forskargrupper inom området. I den nya bidragsformen kan man vid behov ansöka om pengar för forskarens egen lön och/eller för andras löner och gruppens forskningskostnader. Vid bedömningen beaktas det bästa sättet att genomföra forskningen. 

Påverkar reformen pågående finansiering för akademiforskare eller forskardoktorer?

Nej. Redan beviljad finansiering fortsätter i enlighet med finansieringsbeslutet förblir i kraft med oförändrade villkor.

Kan en forskare som fått forskardoktorsfinansiering ansöka om den nya akademiforskarfinansieringen?

En person som beviljats bidrag för anställning som forskardoktor kan beviljas akademiforskarfinansiering under finansieringsperiodens sista år förutsatt att finansieringsperioderna inte överlappar varandra.

Kan man få bidrag för anställning som akademiforskare två gånger?

En person som fått finansiering från den tidigare bidragsformen för akademiforskare kan inte beviljas en ny fyraårig anställning som akademiforskare. En person som beviljats det nya fyraåriga bidraget för anställning som akademiforskare kan beviljas ny akademiforskarfinansiering under finansieringsperiodens sista år förutsatt att finansieringsperioderna inte överlappar varandra.

Har du frågor eller synpunkter?