Frågor och svar om akademiprojektreformen
Hur eller varför har det beslutats att akademiprojektbidrag endast kan sökas vartannat år?
Eftersom de forskningsmedel som finns tillgängliga för akademiprojekt inte har ökat i samma takt som antalet ansökningar eller kostnaderna för forskning, har beviljandegraden minskat. Samtidigt ägnar sig allt fler forskare, när de söker finansiering, åt arbete som inte leder till önskat resultat.
En begränsning av antalet ansökningar tjänar både kvaliteten på Akademins bedömnings- och beslutsprocess och att de huvudsakligen offentligt finansierade forskarnas arbetstid används på ett lämpligt sätt. Möjligheten att ansöka vartannat år ger en bättre möjlighet att ändra en tidigare ansökan eller redigera till och med en ny forskningsidé än den nuvarande situationen, där beslutet om den tidigare utlysningen kommer bara några månader innan nästa omgång öppnas. Att planera högkvalitativ forskning är en långsiktig process, och det är också själva forskningsarbetet. Genom att begränsa antalet ansökningar kan man säkerställa att Akademin kan fördela offentliga medel i enlighet med sitt uppdrag att främja vetenskap av högsta kvalitet.
Akademiprojektbidragen är Akademins största utlysning både när det gäller antalet sökande och när det gäller den totala finansieringen. Antalet ansökningar har ökat de senaste åren; för närvarande behandlas cirka 1 500 ansökningar per år (1 900 om man räknar delprojekten skilt). Sedan 2023 har antalet ansökningar ökat med cirka 250 (400 efter delprojekt). Erfarenheter från motsvarande internationella organisationer visar också att det är motiverat att förbereda sig för den fortsatt kraftiga ökningen av antalet ansökningar till exempel i takt med att AI utvecklas. För närvarande kan Akademin finansiera akademiprojekt med sammanlagt cirka 120–150 miljoner euro per år, vilket har möjliggjort en beviljandegrad på cirka 12–15 procent.
Vi vill säkerställa att bedömningen av ansökningarna sker på ett ansvarsfullt sätt och håller hög kvalitet.
Minskningen av antalet ansökningar kommer att möjliggöra åtgärder för att förbättra bedömningens kvalitet.
Med den snabba ökningen av antalet vetenskapliga publikationer är behovet av sakkunnigbedömning och samtidigt svårigheten att genomföra den ett allmänt erkänt fenomen i forskarvärlden. Detta återspeglas också i forskningsfinansieringen, och det finns en risk för att tillräckligt många kvalificerade bedömare inte kommer att finnas tillgängliga och att bedömningens tillförlitlighet och kvalitet försämras. Ökningen av antalet ansökningar kommer också att leda till att den tid som panelerna kan ägna åt en enskild ansökan förkortas eller att antalet ansökningar som panelen behandlar minskar. Det är dock ytterst viktigt att upprätthålla kvaliteten på bedömningen, eftersom den vetenskapliga kollegiala granskningen är av största vikt i Akademins finansieringsbeslut. Bedömningspanelerna måste ha tillräckligt med tid för att noggrant bedöma de mest konkurrenskraftiga ansökningarna i enlighet med principerna för ansvarsfull bedömning. Dessutom förutsätter en korrekt hantering av frågor som rör ansvarsfull vetenskap (t.ex. god vetenskaplig praxis och forskningssäkerhet) att bedömningstiden per ansökan förlängs.
Akademin har förbundit sig till principerna för ansvarsfull utvärdering, såsom den nationella rekommendationen för forskarutvärdering och de internationella CoARA- och DORA-avtalen, som föreskriver att forskning i första hand ska utvärderas utifrån en kvalitativ utvärdering och där peer review spelar en central roll. Utifrån svaren på en enkät som genomfördes i samband med akademiprojektreformen anser forskarsamfundet också att den nuvarande typen av panelbaserad kollegial granskning är den bästa metoden.
Reformen syftar till att öka finansieringen av akademiprojekt
Kostnaderna för att bedriva forskning har ökat de senaste åren och det är motiverat att öka projektfinansieringen för att möjliggöra forskning i enlighet med målen för akademiprojektutlysningen.
Hur fungerar karenstiden? Vem kan ansöka om akademiprojektbidrag?
I fortsättningen kan alla sådana sökande som uppfyller de allmänna behörighetskriterierna ansöka om akademiprojektbidrag vartannat år. När man ansöker om ett akademiprojektbidrag för första gången kan man göra det vilket år som helst, men därefter måste man vänta ett år innan man ansöker igen. Begränsningen gäller dock inte sådana sökande som i föregående utlysnings panelbedömning fått totalbetyget 5 (excellent) eller 6 (outstanding) men som inte fått finansiering.
Resultaten av bedömningen av ansökan avgör för första gången vilka sökande som är berättigade till återansökan i den utlysning som öppnas 2027 (dvs. vinterutlysningen 2028). Detta betyder att bedömningsresultaten av den utlysning som öppnas hösten 2026 avgör möjligheten att söka i 2027 års omgång. I den utlysning av akademiprojektbidrag som öppnas hösten 2026 beaktas inte resultaten av tidigare utlysningar.
Inför vinterutlysningen 2028 kommer bedömningen att vidareutvecklas i syfte att förbättra kvaliteten, till exempel kommer panelstrukturen att uppdateras och det kommer att säkerställas att det finns mer tid under panelmötena för att bedöma ansökningarna.
Karenstiden gäller endast ansökningar om akademiprojektbidrag, inte andra utlysningar.
Varför reformeras akademiprojektutlysningen?
I reformen omformuleras utlysningens mål så att det stöder målen i Akademins strategi och passar in i Akademins finansieringshelhet ur bedömningssynpunkt.
Målet för utlysningen, projektstorleken och bedömningens kvalitet är centrala delar av reformen och nära kopplade till målet att begränsa antalet ansökningar.
Bidragsformen ska granskas som en del av Akademins finansieringshelhet och särskilt i förhållande till andra utlysningar där långsiktig forskning, vetenskaplig förnyelse och hög kvalitet står i centrum. Vårt långsiktiga mål är att eliminera onödig överlappning mellan målen för olika utlysningar och att klargöra vilka mål, typer av sökande eller grupper som utlysningarna riktas till.
När kan man nästa gång ansöka om akademiprojektbidrag?
Vinterutlysningen, och därmed utlysningarna av akademiprojektbidrag och akademiforskarbidrag, genomförs enligt föregående års tidtabell. Mer information: Förhandsinfo om Finlands Akademis utlysningar i höst 2026
Har andra finansiärer infört liknande begränsningar?
Norges forskningsråd genomförde 2023 en liknande reform för att begränsa antalet ansökningar inom finansieringsprogrammet FRIPRO. Läs mer: Hvem kan søke og når? (Norges forskningsråd)
Europeiska forskningsrådet (ERC) hade redan tidigare en karenstid, men i arbetsprogrammet för 2027 skärptes begränsningen för återansökan ytterligare för att minska trycket på bedömningssystemet. Läs mer: Applying for an ERC grant in the 2027 competitions: what you need to know (ERC)
I Storbritannien förbjuder Natural Environment Research Council (NERC) att samma ansökan lämnas in på nytt om den inte har blivit särskilt inbjuden. Denna regel gäller alla tidigare sakkunniggranskade och avvisade ansökningar. Biotechnology and Biological Sciences Research Council (BBSRC) tar inte heller emot ansökningar som redan har granskats av ett annat forskningsråd eller en annan finansiär. Läs mer: NERC policy on resubmissions (NERC) och Unsuccessful applicants and resubmissions (BBSRC)
Hur har Akademin uppskattat karenstidens inverkan på antalet ansökningar?
Om man tittar på ansökningshistoriken från de tre senaste ansökningsomgångarna (hösten 2022 och vintrarna 2024 och 2025) kan man se att cirka 27 procent av dem som fått ett betyg som nu skulle leda till en karenstid inte lämnade in någon ansökan i följande utlysning.
För det andra hade mer än hälften av de sökande som fått ett panelbetyg på mindre än 5 eller som inte gått vidare till panelgranskningen redan fått en liknande bedömning i föregående omgång. När dessa sökande i framtiden inte kan ansöka, är det en mindre andel av de återstående ansökningarna som får en karenstid inför följande omgång – om inte bedömningskriterierna skärps på grund av att den genomsnittliga kvaliteten på ansökningarna förbättrats. Baserat på ansökningshistoriken kan man uppskatta att antalet ansökningar om akademiprojektbidrag så småningom stabiliseras på en nivå som är cirka 25 procent lägre än idag.
Reformeras akademiforskarfinansieringen?
Finansieringen av anställning som akademiforskare ändras inte. Finansieringen kan sökas av en enskild forskare som avlagt sin första doktorsexamen minst två och högst sju år sedan, räknat från början av det kalenderår som ligger närmast sista ansökningsdag. Den maximala finansieringen är fortfarande 700 000 euro.
När kommer mer information om de detaljerade ansökningsvillkoren/reformerna?
Akademin informerar om vinterutlysningens detaljer i början av hösten. Utlysningstexterna vad gäller akademiprojekt- och akademiforskarbidragen publiceras den 24 september 2026. Mer information: Förhandsinfo om Finlands Akademis utlysningar i höst 2026
