Finlands Akademis årsredovisning 2013, resumé på svenska

  • Generaldirektören: Sakkunskap och samarbete inom forskningspolitiken
  • Forskningsfinansieringens olika slag
  • Nyckeltal
  • Forskningsprogram och spetsforskningsenheter
  • Forskningens infrastrukturer
  • Internationell verksamhet
  • Forskningsråden
  • Utvärdering 

Ett år av sakkunskap och samarbete

Generaldirektören: Sakkunskap och samarbete inom forskningspolitiken

Året 2013 var ett exceptionellt viktigt år för Finlands Akademi. Slutrapporten från den internationella utvärderingen av Akademin publicerades den 9 september. Bara två dagar senare fattade statsrådet ett principbeslut om en totalreform av de statliga forskningsinstituten och statens forskningsfinansiering. Båda har djupgående konsekvenser för Akademins ställning och verksamhet.

Den internationella utvärderingen av Finlands Akademi ger en mycket positiv bild av Akademins verksamhet. Akademins effektivitet och kvalitet bedömdes som mycket god och verksamheten som i högsta grad kostnadseffektiv i internationell jämförelse. Särskilt viktigt är det att forskarna är nöjda med våra ansöknings-, bedömnings- och beslutsprocesser. I utvärderingsrapporten ingår värdefulla rekommendationer. Den föreslår bl.a. en bredare forskningspolitisk roll för Akademin. Det är en utmaning som vi gärna antar.

I och med reformen av forskningsinstituten grundas vid Finlands Akademi en ny finansieringsfunktion för strategisk forskning. Den riktar inom utvalda temaområden finansiering till forskning som över ett brett fält betjänar förnyelse och konkurrenskraft inom näringslivet, utveckling av arbetslivet och utveckling av den offentliga sektorn.

Året 2013 var åter ett mångfasetterat år i Finlands Akademis finansieringsverksamhet. Forskningsfinansieringen steg något från året innan till 335 miljoner euro. Detta var möjligt tack vare statens tredje tilläggsbudget där Akademin anvisades 20 miljoner euro för stödjande av kompetensbaserad tillväxt. Finansieringen användes till att skapa bättre förutsättningar för spetsforskning och för att starta nya forskningsprogram, i synnerhet inom forskning i mineralresurser och ersättande material samt arktisk forskning. De första utlysningarna inom dessa program öppnades redan i slutet av året. Tilläggsbudgeten är ett tydligt tecken på att det finns en vilja att stödja vetenskaplig forskning särskilt i ekonomiskt svåra tider.

Akademins styrelse utsåg den 4 juni fjorton nya spetsforskningsenheter för åren 2014–2019. Urvalsprocessen visade att det finns många forskningsenheter av internationell toppklass i vårt land. För den finländska vetenskapen är detta ytterst viktigt; internationellt attraktiva forskningsmiljöer är en absolut förutsättning för framgång i det globala forskningssamarbetet.

Forskningsprogrammen hör till Akademins synligaste finansieringsformer. Akademin fattade beslut om finansiering av två forskningsprogram: Syntetisk biologi (FinSynBio) samt Lärande och kunnande i framtiden (TULOS). Deras sammanlagda finansiering uppgår till närmare 18 miljoner euro. Båda programmen studerar högaktuella teman och kan förväntas ha brett genomslag. Av stor vikt är också programmet ICT 2023 som vi initierat i samarbete med Tekes. Inom programmet finansieras IKT-forskning under tio års tid. Också i framtiden kommer forskningsprogrammen att bygga på mångvetenskaplig internationell forskning, men deras förhållande till det nya strategiska finansieringsinstrumentet är en fråga som måste utredas.

Akademins forskningsfinansiering är allt mer eftersökt: även ifjol fortsatte ansökningarna att växa, särskilt i de forskarcentrerade finansieringsformerna. Då många ansökningar som bedömts som utomordentliga blir utan finansiering är situationen otillfredsställande ur både sökandens och Akademins synvinkel. Å andra sidan är situationen ett tecken på att forskarkåren i Finland är aktiv och gör ett bra jobb.

Inom den europeiska forskningspolitiken öppnas en betydande ny möjlighet då alla tiders största forskningsprogram Horisont 2020 kommer i gång. För att finländska forskare ska ha framgång i internationella utlysningar måste de ha starka nätverk både i Finland och utomlands. Akademin bidrar för egen del till att så ska vara fallet.

Akademin intensifierade samarbetet med sina intressentgrupper under året. Samarbete och kontinuerlig dialog med såväl universitet och forskningsinstitut som undervisnings- och kulturministeriet är viktiga med tanke på utvecklingen av Akademins verksamhet. Vi vill bl.a. med hjälp av utvärderingsprojektet Vetenskapens tillstånd 2014 ge ministeriet samt universiteten och forskningsinstituten en allt bredare och exaktare bild dels av vetenskapens tillstånd i Finland, dels av internationella trender. Också samarbetet med Tekes aktiverades klart under året.

Under många års tid fortsatte forskningsfinansieringen att växa, men under de senaste åren har trenden varit något nedgående. Alla parter inom forsknings-, utbildnings- och innovationssystemet bör därför ständigt väga mellan olika alternativ: nya initiativ är nödvändiga, men finansieringen kräver alltid att man avstår från någonting.

 

Forskningsfinansieringens olika slag

År 2013 finansierade Finlands Akademi forskning med 335 miljoner euro. Motsvarande belopp året innan var 327 miljoner euro. Det var statens tredje tilläggsbudget med ett 20 miljoner euros stöd för kompetensbaserad tillväxt som möjliggjorde denna ökning på åtta miljoner euro. Finansieringen användes till att främja spetsforskningens premisser samt till nya forskningsprogram.

Akademin behandlade 3 477 ansökningar, mot 3 724 året innan. Jämfört med år 2012 sjönk antalet bifallna ansökningar från 1 317 till 1 030.

Finlands Akademi finansierar mångsidig forskning inom de flesta forskningsgrenarna vid universiteten och forskningsinstituten. Av Akademins sammanlagda forskningsfinansiering gick 84 procent till universiteten.

Inom bidragsformen akademiprojekt beviljades 17 procent av sökandena finansiering och av alla ansökningars sammanlagda belopp kunde 15 procent beviljas. År 2012 var motsvarande andelar 17 resp. 16 procent.

Akademin finansierade inalles 33 spetsforskningsenheter: 18 enheter inom programmet för 2008–2013 och 15 enheter inom programmet för 2012–2017. I spetsforskningsprogrammet för åren 2014–2019 togs 14 nya spetsforskningsenheter med. För de tre första åren beviljades 48,7 miljoner euro.

Akademin hade tolv pågående forskningsprogram och fattade beslut om finansiering av nya forskningsprogram med totalt 25,4 miljoner euro. De nya programmen är Syntetisk biologi (FinSynBio), Lärande och kunnande i framtiden (TULOS), Det mänskliga medvetandet (MIND), Hållbar hantering av akvatiska naturresurser (AKVA) samt Hållbar energi (SusEn).

I utlysningen FIRI-2013 finansierade Akademin forskningsinfrastrukturer med 17,4 miljoner euro. Tillsammans med den nationella kommittén för forskningens infrastrukturer uppdaterade Akademin vägvisaren för infrastrukturer.

Akademin finansierade projektet Integrated Carbon Observation System (ICOS) med 6,3 miljoner euro. Den egentliga verksamheten kom i gång 2013 och ska fortsätta ända till 2031. Under denna tid ska Finland och Frankrike tillsammans vara värd för ICOS-EU:s högkvarter.

Sammanlagt finansierade Akademin 298 akademiforskares och 44 akademiprofessors anställningar, dvs. totalt 342 anställningar (vid årsslutet). Av dem som sökte finansiering för anställning som akademiforskare kunde 13 procent beviljas finansiering, mot 15 procent 2012. I början av året påbörjade 129 forskardoktorer med tre års mandat sitt arbete. I slutet av året var antalet forskardoktorer totalt 574. Av dem som sökte finansiering för anställning som forskardoktor kunde 15 procent beviljas finansiering, mot 19 procent 2012.

Akademin stödde forskarnas internationella rörlighet och samarbete inom samtliga finansieringsformer. Dessutom beviljade Akademin stipendier enligt bilaterala avtal med andra finansieringsorganisationer. Akademin finansierade finländska forskare i syfte att öka det långsiktiga forskningssamarbetet mellan Finland och vissa utvalda samarbetsländer. Vi genomförde nio samfinansierade projektutlysningar. Samarbetsländer var Brasilien, Chile, Förenta staterna, Indien, Japan, Kina och Ungern.

Under samtliga finansieringsformer finansierade Akademin forskning som föll inom temaområdena för de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation. Forskningsprojekt som från de strategiska centren hade fått ett bifallande utlåtande om vikten av samarbetet finansierade Akademin med sammanlagt 40,4 miljoner euro.

 

Nyckeltal

  • Beslut om forskningsfinansiering 2013
  • Forskningsfinansieringens utveckling 1998–2013
  • Forskningsfinansieringen enligt forskningsråd 1998–2013
  • Finansieringsbeslut enligt institution 2013 Finansieringsbeslut enligt institution 2010–2013
  • Finansieringsbeslut enligt forskningsområde 2011–2013

 på finska / på engelska

 

Forskningsprogram och spetsforskningsenheter

Under 2013 pågick tolv forskningsprogram finansierade av Finlands Akademi. I finansieringen deltog dessutom 21 utländska finansiärer från 15 länder. Dessa hör till Akademins strategiska partnerländer och -organisationer. Dessutom deltog nio inhemska finansiärer i finansieringen av fyra forskningsprogram. I forskningsprogrammen fokuserade Akademin sin finansiering på forskningsprojekt med anknytning till forskningsteman vid tre strategiska center för vetenskap, teknologi och innovation.

Totalt finansierade Akademin fem forskningsprogram med 25,4 miljoner euro. Två av programmen var nya: Syntetisk biologi (FinSynBio) och Lärande och kunnande i framtiden (TULOS). Dessutom fortsatte finansieringen av de pågående programmen Det mänskliga medvetandet (MIND), Hållbar Energi (SusEn) och Hållbar hantering av akvatiska naturresurser (AKVA).

Med medel från det anslag som Akademin anvisades i statens tilläggsbudget 2013 beslöt styrelsen att finansiera två nya forskningsprogram som stöder kompetensbaserad tillväxt: Arktisk forskning samt Mineralresurser och ersättande material. Dessutom beslöt styrelsen att påbörja beredningen av programmen Individualiserad hälsa och Åldrande och levnadslopp.

År 2013 bedömde Akademin de inkomna ansökningarna inom det sjätte programmet för spetsforskningsenheter. Styrelsen valde 34 ansökningar som gick vidare för bedömning i sju tematiska bedömningspaneler. Den vetenskapliga bedömningen byggde på skriftliga ansökningar och på de intervjuer med sökandena som bedömningspanelerna gjorde. Efter hela bedömningsprocessen utsåg Akademins styrelse slutligen fjorton nya spetsforskningsenheter för åren 2014–2019.

De nya enheterna beviljades totalt 49 miljoner euro för den första treårsperioden. Finansieringen kom från det extra anslag som ingick i statens tredje tilläggsbudget.

Inom ramen för programmen för spetsforskningsenheter finansierades år 2013 totalt 33 spetsforskningsenheter: 18 enheter inom programmet för 2008–2013 och 15 enheter inom programmet för 2012–2017.

 

Forskningens infrastrukturer

Den nationella kommitté för forskningens infrastrukturer som Finlands Akademi tillsatt uppdaterade den nationella vägvisaren för den nationella forskningsinfrastrukturen och bedömde angelägenhetsordningen för de projekt som listas i vägvisaren.

Under året genomfördes utlysningen FIRI-2013 för forskningens infrastrukturer och infrastrukturprojekt finansierades med sammanlagt 17,4 miljoner euro. I utlysningen inlämnades 126 ansökningar från 72 olika projekt då konsortierna beaktas. Totalt beviljades 62,9 miljoner euro i bidrag, Nästan alla 23 projekt som erhöll finansiering hade kopplingar till vägvisaren för forskningens infrastrukturer 2014.

Akademin finansierade projektet Integrated Carbon Observation System (ICOS) med 6,3 miljoner euro. Finland ska vara värd för projektets högkvarter (ICOS-ERIC) och koordineringsbyrå (ICOS-Finland) från och med 2014.

 

Internationell verksamhet

Finlands Akademi var en aktiv internationell aktör. Till exempel i Europeiska unionen hade Akademin många viktiga uppdrag. I EU inleddes det nya programmet Horisont 2020 inom vilket forsknings- och innovationsverksamhet finansieras med inemot 80 miljarder euro åren 2014–2020. Finlands Akademi är ansvarig organisation inom sju delområden.

Finlands Akademi deltog aktivt i utvecklingen av det europeiska forskningsområdet ERA och av EU-verksamheten överlag. Förutom sina ansvar inom forskningsfinansiering medverkade Akademin själv i flera EU-finansierade projekt och deltog i strategiska grupper på EU-nivå där man dryftar bygget dels av gemensamma forskningsprogram för medlemsländerna, dels av forskningsinfrastrukturer på europeisk nivå. Inom EU-verksamheten upprätthöll Akademin sina aktiva intressentgruppskontakter bl.a. med EU-parlamentet.

Under året pågick tio projekt inom den gemensamma europeiska programplaneringen (JPI). Tyngdpunkten i verksamheten låg på planeringen av de strategiska forskningsagendorna och deras genomförande. Finlands Akademi medverkar i sex styrgrupper inom JPI och har hittills deltagit i fyra av dess utlysningar.

Akademin informerade om Europeiska forskningsrådet ERC:s utlysningar och stödde de finländska sökandena. För dem som gick vidare till andra steget i utlysningarna ERC Starting och Consolidator Grants ordnade Akademin särskild utbildning för intervjusituationer.

Inom det sjunde ramprogrammet (2007–2013) beviljades Finland 68 ERC-forskningsbidrag. Två av dem fick dessutom s.k. ”Från idé till innovation”-finansiering (Proof of Concept). Av de forskare som fick ERC-finansiering har 96 procent fått finansiering från Finlands Akademi. Många har också arbetat i våra spetsforskningsenheter.

ERA-NET-nätverken är nationella nätverk för forskningsfinansiärer. De finansieras med medel från EU:s ramprogram och deras syfte är att utveckla samarbetet mellan nationella forskningsprogram. År 2013 deltog Finlands Akademi i 19 ERA-NET- eller ERA-NET plus-nätverk. Finländska forskare beviljades 1,1 miljoner euro i utlysningen inom ERA-NET NEURON och 1, 8 miljoner euro i två separata BONUS-utlysningar. Tillsammans med Finska kulturfonden deltog Akademin i finansieringen av utlysningen Interfacing Challenges (Gemensamma utmaningar) inom ERAfrica. Dessutom deltog Akademin i utlysningarna FACCE ERA-NET Plus och WoodWisdom-Net Plus.

Temat för samprojektsutlysningen ERA-NET NEURON 2013 var ”European Research Projects on Mental Disorders”. Inom forskningsprogrammet MIND genomfördes tre internationella utlysningar, där ERA-NET NEURON representerade multilateralt internationellt samarbete mellan forskare från 16 länder. Inom ERA-NEURON 2013 finansierade Akademin tre finländska forskare med 1,1 miljoner euro.

WoodWisdom-Net är ett långsiktigt internationellt samarbetsprojekt för finansiärer inom materialvetenskaplig träforskning och träförädlingsteknik. I februari öppnades programmets fjärde samutlysning vars syfte är att stödja förnyelse inom den europeiska skogsindustrin, effektivera resursanvändningen och utveckla nya produkter. Utlysningen finansierades av 16 organisationer från 12 EU-länder. De finländska parterna finansieras av Finlands Akademi och Tekes.

Det nordiska forskningsrådet NordForsk påbörjade 2009–2011 flera NORIA-net-samarbetsprojekt i vilka Finlands Akademi deltog tillsammans med andra nordiska forskningsfinansiärer. De avslutade projekten har lett till ett bredare samarbete, såsom den nordiska spetsforskningsenheten eScience (NeGI, Nordic eScience Globalisation Initiative) och det nordiska nätverket för forskningsinfrastruktur (Nordic Research Infrastructure Network, NRIN).

Nyaste NORIA-net är NORIA-net Arctic för beredning av ett forskningsprogram för arktiska områden. Akademin deltar i initiativet som finansieras av NordForsk under ca ett år innan det egentliga forskningsprogrammet inleds.

Akademin deltog i finansieringen det nordiska Toppforskningsinitiativet (TFI) och dess verksamhet. Projektet initierades av Nordiska ministerrådet och det är de nordiska ländernas största gemensamma satsning på forskning och innovationsverksamhet kring klimat-, miljö- och energifrågor. Inom initiativets sex delprogram finansieras sex nya nordiska spetsforskningsenheter, ett flertal forskningsnätverk och åtskilliga forskningsprojekt. Budgeten för det femåriga initiativet är 50 miljoner euro.

Inom samtliga finansieringsformer stödde Akademin forskarnas internationella rörlighet genom att finansiera de planer för rörlighet som ingick i ansökningarna och genom att bevilja stipendier som bygger på bilaterala avtal mellan finansieringsorganisationerna. Akademin hade sådana avtal med elva organisationer från sex länder.

Inom finansieringsprogrammet Finland Distinguished Professor Programme (FiDiPro) ordnade Akademin den femte preliminära utlysningen. I utlysningen inlämnades 58 preliminära ansökningar av vilka Akademins styrelse valde ut 32 som gick vidare till den egentliga utlysningen. Det slutliga beslutet om vilka projekt som antas till FiDiPro fattas i juni 2014.

 

Forskningsråden

De nya vetenskapliga forskningsråden inledde sin verksamhet med entusiasm. Forskningsrådet för biovetenskap och miljö gjorde en uppföljning av den år 2011 genomförda utvärderingen av den växtbiologiska forskningen. Uppföljningen var den första i sitt slag. Forskningsgrupper som tidigare hade bedömts som utomordentliga hade enligt panelen fortsatt sitt högklassiga arbete och i genomsnitt på ett utmärkt sätt beaktat utvärderingspanelens rekommendationer.

Forskningsrådet för kultur och samhälle lät göra en utvärdering av den medie- och kommunikationsvetenskapliga forskningen. Föremål för utvärderingen var tolv enheter vid nio universitet. Enligt den internationella utvärderingspanelen är den finländska kommunikationsvetenskapen rikhaltig vad gäller såväl teman och perspektiv som infallsvinklar. Många enheter är mycket högklassiga i internationell jämförelse och Finland har forskare av internationell toppnivå.

Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik slog fast målen för sin verksamhet och satsade i sitt planeringsarbete på att förutse de framtida behoven. Forskningsrådets medlemmar träffade många centrala intressentgrupper, exempelvis vetenskapsrepresentanter för internationella forskningsinfrastrukturer som forskningsrådet finansierar samt representanter för de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation och för näringslivet. Forskningsrådet planerade innehållet för det nationella programmet ICT 2023 och forskningsprogrammet Mineralresurser och ersättande material.

Forskningsrådet för hälsa betonade liksom tidigare år den fria projektfinansieringens betydelse för högklassig forskning inom hälsosektorn samt vikten av att stödja klinisk medicinsk forskning och forskarnas karriär- och arbetsmöjligheter. Forskningsrådet inledde tillsammans med forskningsrådet för kultur och samhälle samt idrottsavdelningen vid undervisnings- och kulturministeriet en bedömning av ansökningar om forskningsfinansiering inom gymnastik- och idrottsvetenskap som sänts till ministeriet. Initiativet till detta samarbete kom från forskningsrådet för hälsa.

 

Utvärdering

Undervisnings- och kulturministeriet lät göra en internationell utvärdering av Finlands Akademi. Enligt utvärderingen har Akademin varit framgångsrik i sin finansiering av högklassig vetenskaplig forskning och Akademins finansieringsinstrument motsvarar behoven inom det finländska forskarsamhället. Utvärderarna rekommenderade en aktivare forskningspolitisk roll för Akademin.

Akademin inledde arbetet på nästa utredning av vetenskapens tillstånd. Den ska bestå av tre delar. Den första granskar med stöd av statistiskt material forskningens premisser och resultat inom olika organisationer och vetenskapliga discipliner. Den statistiska granskningen ska utnyttja material som undervisnings- och kulturministeriet samlat in om universiteten samt den statistik över forsknings- och utvecklingsverksamhet som Statistikcentralen tagit fram enligt det avtal om informationstjänst som ingåtts inom ministeriets förvaltningsområde. De två andra delarna är enkätbaserade utredningar av professorsrekryteringen och forskningens infrastrukturer.

 

Senast ändrad 27.2.2015
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »