FI EN
Vägledning över vetenskapsgränserna med hjälp av mentorskap

Vägledning över vetenskapsgränserna med hjälp av mentorskap

31.10.2018

Mentorprogrammet för den unga forskargenerationen som Finlands Akademi och Delegationen för vetenskapsakademierna i Finland inlett har fått en fin start: mer än 20 par av mentorer och adepter har gått med i programmet och några till håller ännu på att bildas. Det har redan länge funnits efterfrågan på ett mentorprogram som är avsett att främja en professionell forskarkarriär. Akademin och Delegationen har tillsammans utvecklat den modell som nu testas. Det väsentliga är att mentorn och adepten inte kommer från samma vetenskapsområde.

”Det är inte fråga om handledning, vilket är mer konkret. Det viktiga är att bygga upp ett mönster som tydligt visar att det inte är fråga om en äldre forskare inom samma vetenskapsområde som lär ut hemligheter i den egna branschen åt den yngre. Mentorskapet får också mig själv att reflektera över saker utanför det egna substansområdet”, berättar professor emeritus Olavi Nevanlinna. Enligt honom har även mentorn nytta av samarbetet. Målet är att mentorrelationen ska fortsätta över en tidsperiod på flera år, inte bara i några månader eller ett par år.

För dem som leder sitt första akademiprojekt

Målgruppen för mentorprogrammet var gruppledare som leder sina första akademiprojekt. De cirka 100 forskare som deltog i utlysningen år 2016 och vilkas finansiering började hösten 2017 kunde ansöka om att få en mentor. Det fanns fler forskare som var intresserade av att bli adepter än det slutligen fanns mentorer. Vetenskapsakademien sökte efter mentorer främst inom vetenskapsakademiernas krets. Hälften av dem som ansökt om att få en mentor fick en sådan. För mentorernas del handlar det om frivilligarbete. En del av dem är emeriti.

Nevanlinna själv blev mentor för universitetslektorn och docenten Saijaliisa Kangasjärvi från Åbo universitet. Hon är växtbiolog, medan Nevanlinna är matematiker och emeritusprofessor från Aalto-universitetet. Just nu leder han sitt sista akademiprojekt.

”Jag gick med i projektet av den enkla orsaken att jag skulle få diskutera med någon som helt tydligt har erfarenhet och kunskaper men inte är från mitt eget vetenskapsområde. Jag ville självklart gå med. Alla mina bekanta som fått en mentor har sagt samma sak. Mentorskapet får adepten att tänka på ett nytt sätt”, betonar Kangasjärvi.

Kangasjärvi betonar ändå att man inte heller ska förbise mer traditionella former av handledning. Professorer i Kangasjärvis eget vetenskapsområde har gett hennes karriärutveckling ett betydande stöd. Nevanlinna minns i sin tur att han som ung nydisputerad doktor inte hade någon som skulle ha gett honom stöd i karriärutvecklingen. Det var först efter att han åkte utomlands som han stiftade bekantskap med två internationellt ansedda äldre forskare. Han kom att diskutera med dem i flera årtionden. De publicerade också verk tillsammans, men mentorförhållandet kvarstod. Nevanlinna har erfarenhet av verksamhet som mentor från sin tid som enhetschef på Aalto-universitetet, då han ansvarade för alla institutionens forskarstuderande som behövde hjälp med att komma framåt i sina karriärer.

Konfidentiella möten

Mentorns och adeptens samarbete är inte offentligt. De behöver inte rapportera om sina möten. Nevanlinna och Kangasjärvi berättar att de träffats några gånger både i Åbo och Helsingfors. De har alltid kommit överens om ett tema på förhand, så att de bättre kan förbereda sig inför mötet. Det är bäst att träffas på ett neutralt ställe, dvs. inte på något av de båda parternas universitet.

Nevanlinna har fungerat som ordförande för Delegationen för vetenskapsakademierna i många års tid. Delegationen har fört en aktiv dialog med Finlands Akademi. Så här upptäcktes också att det fanns intresse för ett försök inom mentorverksamhet.

”Om Finlands Akademi berättar om det här programmet i större kretsar får också andra nytta av det här. Ett särdrag i det här projektet är att vi kan komplettera de olika vetenskapsområdenas specifika traditioner med förfaranden som överskrider gränserna mellan vetenskapsområden. Det här experimentet är ett sätt att hitta en roll för mentorn som tvingar hen att ta sig loss från sitt eget vetenskapsområde och inse att det också gäller att bekanta sig med andra områden”, betonar Nevanlinna. Enligt honom har den här tanken inte fått stöd i Finland förut. Mentorprogrammet ger de bästa möjligheterna för just det här ändamålet.

För ett år sedan inleddes programmet med ett startevenemang, och nästa gemensamma evenemang ordnas i december. Alla mentorer och adepter är inbjudna men det är inte meningen att de ska delta i par. Dessutom inbjuds också de som ännu inte har fått någon mentor.

Avsikten är att skicka ut en enkät för att utreda hur mentorskapet har utvecklats år 2020. Målet är att integriteten och skyddet för mentorsamtalen bevaras i enkäten.

Läs mer om mentorprogrammet här.

Ursprunglig text på finska: Leena Vähäkylä

Bilder: Anita Westerback

Senast ändrad 31.10.2018
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
INTEGRITETSPOLICY »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING »
FRÅGA OCH TYCK TILL »