FI EN

Pilotprojektet om riskfinansiering inspirerade till nytt akademiprogram

24.2.2017

Finlands Akademis forskningsråd för hälsa är tillfreds med sitt pilotprojekt om riskfinansiering som genomfördes åren 2014–2016, säger rådets ordförande Mika Rämet. Inom ramen för pilotprojektet beviljades till en början kortvarig finansiering för tio projekt, som i septemberutlysningen år 2014 hade bedömts som utmärkta men som blev utan finansiering på grund av olika vetenskapliga risker. Efter halvtidsutvärderingen beviljades en del av projekten fortsatt finansiering.

Avsikten med pilotprojektets första finansieringsperiod på 16 månader var att ge en möjlighet att främja projekten med beaktande av den risk som de var kopplade till. Under den första finansieringsperioden fick forskarna flankstöd av internationella experter som utvärderade forskningsplanerna och gav rekommendationer om hur projekten kan utvecklas.

Efter den första finansieringsperioden lämnade nio projekt in en ansökan om fortsatt finansiering. Det tionde projektet hade redan beviljats akademiprojektsbidrag och ansökte därför inte om fortsatt finansiering. De kollegialt utvärderade ansökningarna om fortsatt finansiering ansågs så gott som undantagslöst vara mycket konkurrenskraftiga, och en del även betydligt stärkta av att de innefattade vetenskaplig risktagning, konstaterar Rämet. Sex av forskarna beviljades fortsatt finansiering.

Kortare finansiering för projekt med hög risk

”Minskade forskningsanslag och en allt strängare konkurrens gör att forskningsfinansiering ofta beviljas för att stödja säkra projekt trots att betydande forskningsgenombrott ofta görs till följd av oväntade upptäckter som baseras, inte bara på grundforskning av hög kvalitet, utan även på en välmotiverad risktagning när det gäller forskningsansatserna. Detta är mycket viktigt även med tanke på att få in nytänkande inom vetenskapen”, säger Rämet.

”När publikationerna är många och finansieringen knapp är risken att man främst väljer säkra finansieringsobjekt som redan har lett till ett stort antal publikationer. Den här konkurrensen kan leda till att innovativa projekt som djärvt utmanar huvudströmningar blir utan finansiering”, tillägger Rämet. Enligt honom visade pilotprojektet om riskfinansiering tydligt att när det gäller högriskprojekt skulle exempelvis en finansiering på två år i stället för fyra år vara en tillräckligt lång tid för försöket, varefter möjligheten till fortsatt finansiering bättre skulle kunna bedömas.

Forskningsrådet för hälsa har alltså för avsikt att bättre än tidigare identifiera projekt med hög risk men betydande potential. Rämet anser att det inte nödvändigtvis är ändamålsenligt att utveckla en egen finansieringsform, utan forskningsrådet överväger möjligheten att ge riskprojekt särskild uppmärksamhet inom ramen för Akademins nuvarande finansieringsformer.

Nytt akademiprogram planerades med hänsyn till den nya strategin

Pilotprojektet om riskfinansiering tjänade som inspiration till det nya akademiprogrammet Tieteellä terveyteen (Forskning för hälsan), som Akademin kommer att utlysa redan i april. ”Programmet syftar till att utmana det finländska forskningsfältet till nya djärva öppningar när det gäller forskning av betydande folkhälsoproblem. Ämnesområdet är avsiktligt brett eftersom det ökar konkurrensen och förbättrar på så vis kvaliteten på de projekt som väljs ut för finansiering”, säger Rämet.

Han konstaterar att man nu efterlyser djärvare projekt som förnyar vetenskapen och utmanar huvudströmmarna, och dessutom förväntas ha så stor inverkan på folkhälsan som möjligt. I utvärderingen läggs också särskild uppmärksamhet på vetenskaplig kvalitet, genomslagskraft och förnyelse av vetenskapen, som är hörnstenarna i Akademins strategi.

Programmets finansiering genomförs i samarbete med Hjärnstiftelsen i Finland, Stiftelsen för pediatrisk forskning, Suomen Lääketieteen säätiö samt Cancerstiftelsen. På det här sättet kan programmets volym utökas och större finansieringsbeslut kan tas. Finansieringen kan sökas av forskningskonsortier på minst två forskningsgrupper som representerar minst tre forskningsområden.

Enligt Rämet implementeras den strategiskt fastslagna genomslagskraften i det nya programmet så att sådana forskningsprojekt väljs för finansiering som syftar till att lösa betydande folkhälsoproblem. ”Avsikten med programmet är att hitta viktiga hälsoteman för att få större potentiell genomslagskraft. Å andra sidan kan man få genomslagskraft även när forskningsaktivitet riktas mot en viss sjukdom varvid det typiska är att även vårdresultaten förbättras.

Risken är i sin tur kopplad till en strävan att förnya vetenskapen. I fråga om forskningsansatsens formulering uppmuntrar vi till risktagning som ska motiveras utifrån resultatens betydande potentiella genomslagskraft när det gäller att främja folkhälsan. De projekt som antas till programmet förutsätts ha nya fördomsfria angreppssätt som spränger gränser, däremot inte bedriva fortsatt forskning inom befintliga projekt.

”Om man plumsar ut i djup snö gör det inte nödvändigtvis att rutten blir bättre eller snabbare, men då finns det en chans att man hittar nya öppningar”, förklarar Rämet.

Läs mer om det nya akademiprogrammet här.

Fortsatt finansiering beviljades till följande sex projekt:

Ursprunglig text på finska: Leena Vähäkylä
Foto: Kari Likonen

Senast ändrad 24.2.2017
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »