FI EN

Chefsställning alltjämt svårare nåbar för kvinnor

22.11.2017

Könet påverkar fortfarande karriärmöjligheterna. Akademiprofessor Matti Keloharju vid Aalto-universitets handelshögskola har i sin forskning funnit klara belägg för att kvinnliga chefers löneutveckling kraftigt försvagas exempelvis om de föder ett barn. Likaså är en kvinnlig vd alltjämt en sällsynt syn särskilt i ledningen för storföretag.

Matti Keloharju har sparat ett porträtt som hans son vid ungefär tolv års ålder gjort av honom.

Under sin period som akademiprofessor studerar Keloharju bland annat kompetens och framgång i affärslivet. Han undersöker vad en miljon svenskars personliga egenskaper berättar om verkställande direktörer och vilken roll könet spelar i kompetensens inverkan på karriären.

Under de knappa två år han arbetat som akademiprofessor har Keloharju hittills främst fokuserat på skillnaderna mellan könen. Materialet är från Sverige eftersom registren där är mycket mer täckande och tidsserierna längre än hos oss. I och med att Sverige och Finland är mycket liknande nordiska välfärdssamhällen och hör till världens mest jämställda länder är den bild materialet ger också jämförbar med Finland.

Keloharju har även tillgång till uppgifter från svenska försvarsmakten. Eftersom endast få kvinnliga chefer tjänstgjort i försvarsmakten har han i deras fall använt försvarsmaktens uppgifter om deras bröder. ”Vi har samtliga uppgifter om släktskapsförhållanden. Tanken har varit att eftersom många egenskaper är ärftliga så är syskonkorrelationerna relativt höga.” Mycket riktigt hittade man klara korrelationer: exempelvis är kvinnliga chefers bröder oftare officerare än manliga chefers. Keloharju menar att det vittnar om ledarförmåga och vilja att bli ledare.

Kvinnorna högre utbildade och intelligentare

Kvinnliga chefer är klart högre utbildade och intelligentare än manliga. Också kvinnliga chefers bröder är intelligentare än manliga chefer. I snitt är cheferna inte toppintelligenta utan deras intelligens ligger bara något ovanför genomsnittsnivån. Bland manliga chefer är det vanligare att inte ha studerat på högskolenivå.

Keloharjus grupp har också undersökt hur manliga chefer använder faderskapsledigheten. I Sverige går den helt förlorad om fadern inte använder den. Därför utnyttjas den av de flesta. Annars är det fortfarande mödrarna som använder nästan hela den övriga föräldraledigheten. ”Är familjerna inriktade på mannens karriär? Eller, om mannen sköter barnen, hur påverkar det den kvinnliga chefens karriär? Bland annat sådant granskar vi.”

Gruppen har också studerat skillnaderna mellan kvinnliga chefer som fött barn och sådana som inte gjort det. Också här framträder samma traditionella mönster så att de barnlösa är framgångsrikare än de med barn. Dessutom har manliga chefer oftare fler barn än kvinnliga och de är också mer sannolikt gifta än sina kvinnliga kolleger. Av manliga chefers makar är 14 procent också chef, mot 33 procent av de kvinnliga chefernas.

Statistiska centralbyrån i Sverige för också statistik över tidsanvändningen. Kvinnliga chefer med familj har mer sannolikt fler arbetsfrånvaron än manliga chefer. Visserligen ingår också föräldraledigheterna i dessa siffror.

Ingen föds till chef

Som en del av undersökningen studerar Keloharjus grupp också frågan om chefskap är en medfödd egenskap. ”Vårt huvudsakliga resultat är nekande. Självfallet banar det väg för ett framtida chefskap om man föds med goda egenskaper. Men för varje person som blir vd för ett stort bolag finns det hundra andra som också gör en karriär inom affärsvärlden och som har minst lika goda egenskaper”, påminner Keloharju. I hans forskning beaktas intelligens, social kompetens och längd. Också personernas fysiska kondition följs; i allmänhet är den god.

Forskargruppen har inte studerat enbart verkställande direktörer utan också medlemmar i ledningsgrupper. Kvinnliga chefer förekommer oftast inom kommunikationen men också inom ekonomi och förvaltning. Försäljningen däremot är mansdominerad.

Enligt Keloharju är det särskilt lätt att se könets inverkan på praktiskt beslutsfattande, och undersökningen berättar mycket om de mekanismer som försämrar kvinnornas karriärmöjligheter. ”Också vi har överraskats av hur mycket som förklaras av familjefaktorer. Kanske det är självklarare för kvinnor, men vår forskargrupp råkar bestå av män. Vi har presenterat våra resultat på konferenser där ledande forskare på området deltagit, även kvinnor. Också de har varit förvånade över resultaten.”

Keloharju berättar att hans forskning är både vetenskapligt ambitiös och samhälleligt relevant. I början vet man inte alltid vilkendera aspekten som kommer att få större vikt.” Jag försöker hålla forskningens samhällsrelevans i sinnet. Det är viktigt. Och till exempel min kvinnoforskning är inte bara vetenskapligt ambitiös, den påverkar också beslutsprocesser i samhället.”

Matti Keloharju den andra akademiprofessorn inom företagsekonomi. Den första var Anne Kovalainen som arbetade som Minna Canth-akademiprofessor vid handelshögskolan vid Åbo universitet. Keloharju är professor i finansiering vid Aalto-universitetets handelshögskola. Han betraktas som en av de internationellt mest betydande finanseringsforskarna och har nämnts som en av de ledande ekonomiska experterna i Europa. Han har också fått många pris.

Keloharjus period som akademiprofessor kulminerar i värdskapet för de europeiska finansieringsforskarnas årskonferens som väntas samla rentav 800 deltagare. Konferensen är viktig; att hålla ett anförande där är en merit i forskarkarriären.

Ursprunglig text på finska och foto: Leena Vähäkylä

Senast ändrad 23.11.2017
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »