FI EN

Bekämpning av klimatförändringen med hjälp av forskning

20.6.2017

Varför är det skäl att forska i klimatförändringen? På denna fråga svarar för egen del akademiforskare inom bio- och miljövetenskaper som finansieras av Finlands Akademi. Forskarna studerar ämnet ur många olika perspektiv. De anser att hoppet om en möjlighet att bromsa upp förändringen inte har gått förlorat, förutsatt att forskningsresultaten tas på allvar.

Mari Pihlatie från Helsingfors universitet undersöker årstidsväxlingar i trädens utsläpp av metan, produktion och transport av metan i boreal, dvs. nordlig barrskog. Hon betonar att trädens kolsänka som ökat i och med klimatförändringen bidrar till att bromsa upp klimatförändringen.

”För att skogarna och torvmarkerna i Finland ska kunna utnyttjas på bästa möjliga sätt i klimatförändringstalkot, är det viktigt att öka de långvariga kolreserverna. Därför gäller det att utveckla metoder som hjälper det bundna kolet att hållas kvar i trädbeståndsbiomassan, jorden och torvmarkerna så länge som möjligt. Det är nödvändigt att finna mer långsiktiga lösningar för användningen av träd och minska användningen av träråvara för energi. Träbyggande är ett sätt att binda atmosfäriskt kol i långtidslager och samtidigt spara på andra naturresurser”, motiverar Pihlatie.

Pihlatie anser att det är viktigt att undersöka hur skogarna och torvmarkerna i Finland reagerar på klimatförändringen och hur olika sätt att utnyttja skogar och myrar påverkar kolcykeln och utbytet av växthusgaser. Som forskare anser hon att det är hennes plikt att ta reda på det bästa sättet att öka skogarnas och myrarnas kolreserver och genom det minimera utsläppen av växthusgaser.

Risk för att mångfalden minskar

Anne Kasurinen från Östra Finlands universitet utreder effekterna av klimatuppvärmningen och kvävenedfall på tall. Hon påpekar att allt tal om en ökning av skogarnas avkastning är kortvarigt, eftersom det inte tar hänsyn till effekterna av vintrar som förändras eller de ökade riskerna för skadedjur. Hon varnar också för en minskning av mångfalden när nykomlingsarter sprider sig allt längre norrut. Dessutom ser hon att en utökning av torvmossarna kan ifrågasättas med tanke på kolets kretslopp och påpekar att torv inte är miljövänlig bioenergi.

Kasurinen ser befolkningstillväxten som ett globalt problem. ”Om vi förutom att minska växthusgasutsläppen inte heller förmår att bromsa upp befolkningstillväxten, ser läget globalt betraktat verkligen dystert ut. Till exempel torkan ökar i folkrika områden och livsmedelsproduktionen i dem är redan nu på gränsen till en katastrof. "

Kasurinen påminner även om att klimatforskare samtidigt beskylls för att producera falsk information. ”Det finns alltså information att tillgå, men om de politiska beslutsfattarna är ansvarslösa populister som endast bryr sig om TV-synlighet och inte vill tro eller ens lyssna på forskarna, kommer det att sluta illa.”

Bakteriesjukdomar kan bli ett problem

Tarmo Ketola från Jyväskylä universitet testar i sin studie om arter kan anpassa sig till de växlingar som till exempel klimatförändringen för med sig. I denna fas av studien är det dock ännu svårt att förutspå de framtida klimateffekterna.

”Längre växtperioder men även ökad virulens, dvs. sjukdomsalstrande förmåga, till följd av högre värmetålighet, kan leda till ökande problem med bakteriesjukdomar. Tyvärr finns det ännu mycket lite kunskap om detta. Det är av ekonomiska orsaker och med tanke på folkhälsan orsak att oroa sig över hur bakterier och sjukdomar anpassar sig och ökar till följd av växthuseffekten.”

Ketola uppskattar att nya sjukdomar som sprider sig och gamla sjukdomar som anpassat sig till de förändrade förhållandena kan orsaka stora problem inom jord- och skogsbruket och vattenbruket. Även skogarnas tillstånd kan vara svagt när sjukdomarna förändras och sprids snabbt, medan trädarterna utvecklas långsamt.

Heidi Hellén på Meteorologiska institutet bestämmer okänd reaktivitet i luften i den boreala och den arktiska miljön. Det betyder att hon utreder hur många föreningar i atmosfären som är kända för närvarande. Dessa åstadkoms av mänskliga handlingar men även av växtlighet, exempelvis föreningar i skogar och träsk.

“Reaktiva föreningar i atmosfären deltar i uppkomsten och tillväxten av partiklar och molndroppar. Det råder stor osäkerhet särskilt om klimateffekterna av partiklar som bildas av naturliga utsläpp. Genom att bättre känna till de föreningar och mekanismer som inverkar på uppkomsten av partiklar är det möjligt att minska osäkerheten”, berättar Hellén om effekterna av sin forskning på klimatförändringen.

Skogsskador och ekonomiska förluster hotar att öka

Satu Ramula från Åbo universitet forskar i på vilka olika sätt populationer reagerar på miljöförändringar. Miljöförändringarna förutspås öka i takt såväl med klimatförändringen, fragmenteringen av livsmiljöer som nykomlingsarter. Ökade miljöförändringar är ofta skadliga för organismer, även om vissa arter kan också dra nytta av dem. Ramula undersöker de strategier som olika organismgrupper och arter har för att reagera på miljöförändringar. Resultatet kan användas för att förutspå olika artgruppers förmåga att klara av förändringar i deras livsmiljöer. Informationen är viktig för bevarandet av de ursprungliga arterna och bekämpningen av nykomlingsarter.

”I Finland innebär klimatförändringen att medeltemperaturen och regnmängden ökar, men även att extrema fenomen, exempelvis stormar och skyfall, blir vanligare. Dessa förhållanden gör det möjligt för vissa nya skadeinsekter och växtsjukdomar att sprida sig i våra skogar samt att sporadiskt påträffade skadedjur blir allmännare. Omfattningen av skogsskador och ekonomiska förluster sannolikt växer”, uppskattar Ramula.

“Hoppet är dock inte förlorat, eftersom det är möjligt att avsevärt bromsa klimatförändringen genom internationella utsläppsavtal. Naturligtvis är också vars och ens val i vardagen av betydelse, exempelvis återvinning av avfall och gynnande av kollektivtrafiken”, påminner Ramula.

Finländarna är medvetna om riskerna med förändring

Kajar Köster från Helsingfors universitet studerar klimatförändringen ur skogsbränders synvinkel. Skogsbränder är en av de viktigaste störande faktorerna som naturen orsakar i boreal skog.

”Elden påverkar kol- och kvävelagren i marken, och det förväntas att i framtiden ökar förekomsten av skogsbränder i de boreala skogarna och skogens kolreserver minskar till följd av klimatförändringen”, förtydligar Köster. Hans projekt undersöker hur skogsbränder inverkar på mängden organiskt material i jorden och kol- och kvävebalansen i skogsmark. Studien genomförs i Kanada, Ryssland, Finland och Estland. Syftet är att bestämma hur mycket och hur snabbt kol samlas i växtligheten och marken, samt att jämföra resultatet av processmodeller som beskriver skogarnas kol- och kvävecykel med mätresultat som samlas från skogarna.

Köster påminner om att de boreala skogarna innehåller 66 procent av de markens kolreserver globalt sett. De boreala skogarna är en viktig kolsänka eftersom de förhindrar klimatuppvärmningen. Även små förändringar i dem har en betydande inverkan på växthusgasbalansen i atmosfären.

Klimatförändringen har en global effekt på djur och växter. Till exempel varma vintrar påverkar djur som går i ide eller faller i dvala samt djur som får vinterpäls. Flyttfåglarnas häckning blir störd på grund av instabila väderförhållanden. ”Om klimatet förändras för snabbt, kan inte djuren anpassa sig och artmångfalden minskar.”

Personligen betraktar Köster klimatförändringen som en del av jordklotets livscykel. ”Det är människorna och den för oss bekanta naturen som lider mest av förändringarna. Av den orsaken bör människorna göra allt de kan för att bromsa upp klimatförändringen. Det är klart att i Finland är människorna medvetna om de direkta och indirekta effekterna av sina handlingar. Mängden människor som försöker minska sitt kolavtryck ökar stadigt och vi hoppas att den fortsätter att växa.”

Ursprunglig text på finska: Leena Vähäkylä

Foto: Pond5

Senast ändrad 20.6.2017
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »