FI EN

Bättre kunskap om kommunikationen mellan celler med hjälp av konstgjorda blodkärl

2.6.2016

Det blir lättare att prognostisera hjärt- och blodkärlssjukdomar genom forskning i kommunikationen mellan blodkärlscellerna. Ett forskningsprojekt som finansieras av Finlands Akademi och som leds av forskare Cecilia Sahlgren vid Åbo Akademi ska undersöka hur blodkärl bildas och sträva efter att hitta nya blodkärlsreglerande mekanismer. Studien fokuserar på kommunikationen mellan blodkärlsceller.

”Kommunikationen mellan cellerna spelar en viktig roll när blodkärl bildas och när vävnaderna anpassar sig till förändringar i blodcirkulationen”, berättar Sahlgren.

Enligt Sahlgren är till exempel blodcirkulationens inverkan på cellernas kommunikationsmekanismer fortfarande relativt okänd, eftersom den är svår att undersöka i cellodlingar eller levande organismer. Forskningsgruppen tillämpar nya forskningsmetoder för att studera kommunikationen mellan celler.

”Det behövs nya modellsystem, såsom små artificiella blodkärl med hjälp av vilka man kan reglera blodcirkulationen och följa kommunikationen mellan cellerna för att få en uppfattning om sambandets karaktär. Med hjälp av mikrovävnad, som vi utvecklat tillsammans med ingenjörer, kan vi kontrollera blodcirkulationen och följa kommunikationen mellan cellerna. Modellerna och datorsimuleringen hjälper oss att förstå hur förbindelserna reglerar vävnadernas tillväxt och struktur. Med hjälp av dessa metoder får vi också kunskap om sjukdomar som orsakas av förändringar i blodcirkulationen.”

Bättre vård av hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i västländerna. Det är viktigt att få ny kunskap om hur blodkärl och vävnader bildas för att förbättra förståelsen och prognostiseringen av hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt Sahlgren är den övergripande kunskapen om sambanden mellan cellernas kommunikation och de mekaniska effekterna dock fortfarande bristfällig.

”Den kunskap som vår forskning tar fram kan leda till nya applikationer i framtiden. Den kan till exempel ge läkare, forskare och konstruktörer av blodkärl ett kalkylmässigt verktyg med vilket man kan prognostisera rekonstruktionen av blodkärl i naturlig blodcirkulation. Därigenom kan man utveckla planeringsinstruktioner för vävnadsteknologi och medicinering”, konstaterar Sahlgren.

Sahlgren betonar dock att gruppens forskning är grundforskning, vars långsiktiga mål är att förstå och främja människors hälsa.

”Vi fokuserar inte på någon viss sjukdom, utan undersöker grunder och grundläggande funktioner för hur vävnader kan bildas med nya metoder. På detta sätt lär vi oss nytt om människokroppens struktur och funktion. Vi anser att den största risken för vår forskning är att vi inte finner något samband mellan cellernas kommunikation och de mekaniska effekterna.”

Riskprojektet har redan burit frukt

Enligt Sahlgren kräver risktagning och komplicerade vetenskapliga frågor innovativa och kreativa lösningar.

”Framsteg inom medicin kräver också risktagning, så att vi kan åstadkomma något nytt och banbrytande i framtiden. Jag anser att riskfinansiering är viktig i synnerhet för unga forskare, som planerar att etablera en egen forskningsgrupp. Med hjälp av denna finansiering kan unga forskare lösa vetenskapligt komplicerade och tekniskt utmanande frågor.”

Sahlgren berättar nöjt att deras forskning redan har åstadkommit resultat.

”Vårt riskprojekt har redan lett till internationellt och tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare inom biovetenskaper och ingenjörer.”

Ursprunglig text på finska: Anna-Riikka Oravakangas
Foto: Bart van Overbeeke

Senast ändrad 2.6.2016
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »