FI EN

Satu Kuure undersöker njurarnas utveckling med riskfinansiering från Finlands Akademi

30.10.2015

Medfödda skador på njurarna kan eventuellt förebyggas i framtiden och behandlas med hjälp av friska njurar eller reservdelar som odlas i laboratorium. Docent Satu Kuure, forskare vid Helsingfors universitet, anser att det är möjligt att skapa en hel, fungerande njure under laboratorieförhållanden. Hon leder ett projekt där man undersöker njurarnas utveckling och tar fram mer effektiva vårdformer vid njursjukdomar. Projektet, som leds av Kuure, är ett av de projekt som beviljades s.k. riskfinansiering av Finlands Akademi i september 2015. Inom forskningsprojektet undersöker en forskningsgrupp grundmekanismerna då njurar bildas.

Enligt Kuure avgörs njurarnas storlek och antalet filtrerande enheter hos olika individer redan under fostertiden. Genom att med hjälp av forskning förstå dessa mekanismer bättre kan man utarbeta metoder för att påverka njurarnas filtreringskapacitet och eventuellt förhindra uppkomsten av njurskador. En större njure har ett större antal filtrerande enheter, vilket kan påverka njurens funktion på lång sikt.

”De två viktigaste komponenterna som vi undersöker är delningsprocessen för urinledarknoppen, dvs. ureter, samt differentieringen hos nefroner, dvs. njurkroppar. Vid delningsprocessen når njuren sin slutliga storlek och formen av en böna. Nefronerna är de enheter i njurarna som filtrerar urin. Deras antal hos vuxna fastställs vid delningen av ureterknoppen hos fostret.”

Enligt Kuure kan man med utgångspunkt från gedigen grundforskning även utarbeta nya vårdformer som bygger på stamcellsterapi.

”Vi behöver mer forskning kring njurarnas utveckling. Med vidare forskning kunde vi ta ett steg mot laboratorieodlade organ och förebyggande av njurskador. Om vi kan hålla nefroner vid liv i laboratorium och dela dem kontrollerat kan det i framtiden vara möjligt att skapa extra nefronstrukturer. Dessa strukturer kunde exempelvis transplanteras till en sjuk njure och således förbättra njurens renande egenskaper. I framtiden är det inte längre science fiction att skapa en helt fungerande njure i ett laboratorium.  Delning i laboratorer skulle imitera njurens normala utveckling hos fostret”, beskriver Kuure.

Njurskador den tredje dyraste sjukdomsklassen i Finland

Kuure har 15 års erfarenhet av njurforskning. Hennes intresse för utvecklingsbiologi väcktes redan vid studietiden. Under denna tid har forskningen tagit steg framåt, men ytterligare forskning behövs för att utarbeta mer effektiva vårdformer. Njursjukdomar är den tredje dyraste sjukdomsformen som behandlas i Finland. Endast hjärt-och kärlsjukdom och cancersjukdomar är dyrare.

”Vårdformerna för njursjukdomar är rätt så primitiva och har inte tillräcklig effekt. Vanligtvis måste patienten få en donerad njure inom ungefär tre år efter att dialys inletts, trots att dialysen är kostsam”, konstaterar Kuure.

Medfödda njursjukdomar, såsom njurinsufficiens eller avsaknad av njurar, är ett av de vanligaste problemen vid sidan av missbildningar i hjärtat och läpp- och gomspalt. Med hjälp av forskningsrön kan man erbjuda bättre diagnostik i dessa fall. ”Personer med medfödda njurskador följs upp under hela livet. När vår forskning ger resultat kan dessa alltså vara av stor betydelse även för nationalekonomin.”

Även om det går att leva relativt normalt med bara en njure är riskerna för njurskador större i kritiska situationer. Vid vissa sjukdomar, till exempel cancer, innebär stark medicinering en större risk för att patienten ska få njurskador. ”Skador uppstår då kroppen saknar tillräckligt med nefroner som renar kroppen. Dessutom har det påvisats vid forskning, med ett omfattande befolkningsunderlag som bas, att ett minskat antal nefroner ökar risken för högt blodtryck rejält”, säger Kuure.

Nyttan av risker

Kontrollerad risktagning är väsentligt vid projekt med riskfinansiering. Även Kuure är medveten om riskerna med projektet. ”Det finns ingen garanti för att de nya grundrönen från vår forskning kan omvandlas till en terapiform i praktiken”, konstaterar hon.

I praktiken ligger riskerna enligt Kuure hos genetiskt modifierade musmodeller. Forskning med musmodeller är dyr och långsam. ”Det långsamma tempot är en risk med tanke på publiceringen av resultaten. Tiden mellan att forskningen inleds och att den publiceras kan tyvärr vara väldigt lång.”

Kuure fokuserar dock på nyttan som riskerna kan medföra. ”Om vi önskar förstå den biologiska processen och människans utveckling kan vi inte bedriva forskning på annat sätt än med genetiskt modifierade djurmodeller. Med hjälp av våra forskningsmetoder kan vi komma så nära en verklig situation som möjligt.”

Dessutom anser Kuure att fungerande samarbetsnätverk och effektivitet i det egna arbetet är viktigt då det kommer till riskhantering. Man måste veta vad de andra gör och kunna reagera enligt detta.

Riskfinansiering innebär nya möjligheter

Kuure är mycket nöjd med finansieringen från Finlands Akademi.

”Riskfinansieringen innebär en betydande möjlighet för forskningsgruppen. Tack vare den kan vi göra saker på ett helt annat sätt än hittills. Finansieringen ger även hopp för dem som inte lyckats få finansiering trots flera försök”, säger Kuure.

Akademin startade finansieringsexperimentet i syfte att stödja särskilt innovativa och högklassiga projekt som identifierats innefatta lovande vetenskaplig risktagning. Målet med riskfinansieringen, som beviljas av forskningsrådet för hälsa, är att uppmuntra till vetenskapligt mod i all forskning, vilket är nödvändigt med tanke på nya vetenskapliga genombrott och vetenskapens förnyelse. Forskningsrådet för hälsa beviljade finansiering till tio projekt för en sammanlagd summa på ca 1,7 miljoner euro för 16 månader. Forskningsrådet för hälsa beslutar senare om fortsatt finansiering för projekten.

Ursprunglig text på finska: Anna-Riikka Oravakangas
Foto: Anita Westerback

Senast ändrad 12.11.2015
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »