FI EN

Samband mellan ungdomars skoltrötthet och föräldrars utbrändhet

14.1.2010

Finlands Akademi har finansierat ett forskningsprojekt där man nu för första gången har undersökt sambandet mellan föräldrars utbrändhet och ungdomars skoltrötthet. Med skoltrötthet avses ett långvarigt skolrelaterat stressyndrom som yttrar sig i form av en cynisk inställning till skolgången samt en känsla av otillräcklighet.

Det aktuella projektet omfattade 515 niondeklassare i grundskolan som gjorde en egen bedömning av sin skoltrötthet respektive 595 föräldrar till dem som bedömde sin egen utbrändhet. Resultaten visade att man i familjerna delade känslan av trötthet och utbrändhet. ”Detta gällde framför allt ungdomarna och föräldrarna av samma kön: flickorna och mödrarna respektive sönerna och fäderna. Den förälder som är av samma kön verkar fungera som en rollmodell vid utvecklandet av skoltrötthet”, konstaterar professor Katariina Salmela-Aro, som ledde projektet. Undersökningen utgör en del av ett omfattande FinEdu-forskningsprojekt som genomförts av Finlands Akademis spetsenhet för inlärning och motivation.

Enligt Salmela-Aro kan en förälders utbrändhet även visa sig i form av negativ uppfostringsstil och nedsatt deltagande i ungdomarnas liv. Även familjens ekonomi påverkade tröttheten och utbrändheten. ”Ju större ekonomiska problem familjen hade, desto mer upplevde man även trötthet och utbrändhet. Det här är ett viktigt resultat med tanke på de effekter som dagens långkonjunktur eventuellt kan ha på familjernas och ungdomarnas välmående.”

Övergången från ett skolstadium till ett annat påfrestande för de unga 

I ett forskningsprojekt under ledning av Salmela-Aro har man även undersökt hur bra eller dåligt de unga mår vid övergången från ett skolstadium till ett annat. Framförallt övergången från grundskolan till studier på andra stadiet verkar vara en påfrestande fas i många ungas liv, varvid deras motivation och välbefinnande kan utsättas för förändringar. 

Inom FinEdu-forskningsprojektet bedömde 687 ungdomar sin egen belåtenhet med sitt liv under fyra års tid med början från grundskolans nionde klass. Majoriteten av dem, cirka 2/3, var nöjda med sitt liv och deras välbefinnande var av bestående art. Välbefinnandet förändrades dock hos en tredjedel och förändringen ägde rum vid övergången från ett skolstadium till ett annat. Välbefinnande sjönk hos cirka en femtedel. Positivt var dock att det ökade hos ungefär lika många.

”En viktig iakttagelse är att en lyckad övergång avspeglas i större välbefinnande bland de unga, vilket i sin tur förebådar ett gott skolintresse senare”, säger Katariina Salmela-Aro.

Studie av sambandet mellan ungdomars skoltrötthet och föräldrars utbrändhet:

Salmela-Aro, K., Tynkkynen, L. & Vuori, J. (in press): Parents’ work burnout and adolescents’ school burnout: Are they shared. European Journal of Developmental Psychology.

Studie av ungdomars nöjdhet med livet:

Katariina Salmela-Aro • Lotta Tynkkynen (in press): Trajectories of Life Satisfaction Across the Transition to Post-Compulsory Education: Do Adolescents Follow Different Pathways? Journal of Youth and Adolescence.

Salmela-Aro, K. & Tuominen-Soini, H. (in press): Trajectories of Life Satisfaction Across the Transition to Post-Compulsory Education: antecedents and consequences. Journal of Happiness Studies.

Mer information:

Professor Katariina Salmela-Aro, Spetsenheten för undersökning av motivation och inlärning, Jyväskylä universitet, tfn 050-357 4765, katariina.salmela-aro@jyu.fi eller katariina.salmela-aro@helsinki.fi

Finlands Akademi, kommunikationen
Informationschef Riitta Tirronen
tfn 09-7748 8369, 040-828 1724
riitta.tirronen(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »