FI EN

Klart samband mellan sömnlöshet och arbetsoförmåga

22.10.2010

Sömnlöshet ökar risken för arbetsoförmåga och kan försena en återgång till arbetet. Så förhåller det sig i synnerhet om arbetsoförmågan varit förknippad med mentala problem eller sjukdomar i rörelseorganen. Detta framgår av en undersökning som Arbetshälsoinstitutet genomfört i samarbete med Åbo universitet och University of London.

Den uppföljande undersökningen ingår dels i de övergripande undersökningarna Kommun 10 och Sjukhuspersonalens välmåga, dels i Finlands Akademis två forskningsprogram Arbetets och välfärdens framtid (WORK) och Utmaningar för folkhälsan (SALVE).

Som sömnlöshetssymptom räknas insomningssvårigheter, fragmentarisk sömn, för tidigt vaknande på morgonen samt sömn som inte uppfriskar. I undersökningen kartlades förekomsten av dessa symptom hos 56 732 kommunanställda. Under den tre år långa undersökningen blev 7 procent av de anställda arbetsoförmögna.

Arbetsoförmåga, dvs. minst 90 dagar långa sjukfrånvaron, samt sjukpensioneringar och dödsfall definierades enligt de nationella hälsoregistren. I fråga om anställda som hade lång sjukledighet eller sjukpension kartlades sömnlöshetssymptomens samband med återvändandet till arbete.

Av alla som deltog i undersökningen rapporterade 22 procent att de hade sömnproblem minst fem dagar i veckan. 26 procent hade lindrigare sömnproblem med symptom 2–4 dagar i veckan. De som hade symptom minst fem dagar i veckan löpte en 1,5 gånger större risk att bli arbetsoförmögna av vilken orsak som helst än de som upplevde symptom högst en gång i veckan.

Risken för arbetsoförmåga på grund av mentala störningar eller sjukdomar i rörelseorganen var större både bland dem som hade lindriga och dem som hade gravare sömnlöshetssymptom. De gravare symptomen hade också ett samband med hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar och olika yttre omständigheter, till exempel arbetsoförmåga på grund av olycksfall.

Inom två år hade 60 procent av de arbetsoförmögna återvänt till arbetet. Risken för en fördröjning av återvändandet var större bland dem som led av sömnlöshet och vilkas arbetsoförmåga berodde på sjukdomar i rörelseorganen. Hos män som var arbetsoförmögna på grund av mentala störningar förebådade såväl lindriga som grava sömnlöshetssymptom ett långsammare återvändande till arbetet.

Undersökningen har publicerats i sömnforskningstidskriften SLEEP, www.journalsleep.org/ViewAbstract.aspx?pid=27917.

Undersökningarna Kommun 10 och Sjukhuspersonalens välmåga
www.ttl.fi/fi/tutkimus/karkitutkimus/psykososiaaliset_tekijat/Sivut/default.aspx  (på finska)

För mer information, kontakta specialforskare Paula Salo vid Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 7553, e-post paula.salo@ttl.fi.

Finlands Akademi, kommunikationen
Informatör Leena Vähäkylä
tfn 09-7748 8327
leena.vahakyla@aka.fi


 

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »