FI

Gruvbolagen ska också hantera samspelet på den lokala nivån

30.11.2010

Aktörerna inom den lokala hanteringen av gruvdrift och utvinning av mineraler i Finland ställs inför en allt större utmaning allt efter som verksamheten ökar. Kommunerna hamnar i kläm mellan gruvbolagens och invånarnas förväntningar och invånarna måste i sin tur bilda sin egen åsikt om de möjligheter och risker som gruvdriften erbjuder.

”Den nya gruvlagen som är under behandling i riksdagen borde skapa väl fungerande ramar för gruvindustrin. Nu gäller det för gruvbolagen att visa vad de går för i hur de hanterar samspelet på den lokala nivån”, säger professor Rauno Sairinen från Östra Finlands universitet. Med finansiering från Finlands Akademi leder Sairinen ett forskningsprojekt kring gruvdriftens sociala och lokala effekter i Östra Finland.

Att gruvverksamheten återhämtade sig i början av 2000-talet har betytt dels att gruvindustrin, efter en svacka, har vuxit kraftigt, dels att man har lyft fram gruvdriftens miljömässiga, sociala och samhälleliga effekter. I Sairinens forskningsprojekt, som inleddes i början av 2010, undersöks utöver gruvdriftens lokala effekter också de möjligheter som en lokal hantering av gruvverksamheten erbjuder, till exempel i och med den nya gruvlagen.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Östra Finlands universitet och Jyväskylä universitet. ”När gruvdriften blir internationell handlar det om en konkret interaktion mellan en global råmaterialmarknad och de lokala aktörerna”, beskriver Sairinen.

Forskningen koncentreras på tre olika typer av gruvområden som befinner sig i olika stadier: Talvivaara gruva (Talvivaara Kaivososakeyhtiö Oy) i Sotkamo, Pampalo guldgruva (Endomines Oy) i Ilomants och Nunnalahti täljstensgruva (Tulikivi Oy) i Juga. Dessutom ska projektet undersöka finländarnas åsikter om brytning och utvinning av uran.

I den del av forskningen som genomförs vid Östra Finlands universitet ska man analysera effekter och erfarenheter på lokal nivå. Gruvdrift har både positiv och negativ inverkan. Den förändrar gruvområdets miljö, landskap och livsmiljöer och påverkar således områdets användning för rekreation och turism, områdets trivsel samt möjligheterna för fritidsbyggande i området.

Lokal hantering allt större utmaning

”Gruvverksamhet inverkar vanligen positivt på områdets ekonomi och sysselsättning. Dess inverkan syns också i boendefrågor, det sociala engagemanget och utvecklingen av lokala sammanslutningar”, säger forskare Tuija Mononen. ”Det finns mycket förhoppningar knutna till gruvdrift. Man ser den som en möjlighet att förbättra glesbygdernas vitalitet, som en vitamininjektion, men man oroar sig också lite för miljö- och hälsoriskerna.”

Enligt Mononen kan den underliggande osäkerheten också bero på hur områdets livskraft säkras efter att gruvverksamheten upphör. Den nuvarande gruvverksamheten skapar sällan permanenta gruvsamfund, utan baserar sig oftast på gruvarbetare som kommer från andra områden.

I den del av forskningen som genomförs vid Jyväskylä universitet ska man undersöka finländarnas åsikter om uran och kärnavfall. Mellan 2005 och 2008 uppstod miljökonflikter i delar av Södra, Östra och Norra Finland efter att ett flertal internationella gruvbolag började söka efter uran i Finland. Konflikterna visar att de lokala samhällenas reaktioner inte enbart beror på lokala orsaker och aktörer. Motståndet mot uranbrytning har också kopplingar till den pågående internationella kärnkraftsdebatten.

Mer information:

Professor Rauno Sairinen, Östra Finlands universitet, tfn 050 442 3146, rauno.sairinen(at)uef.fi

Forskare Tuija Mononen, Östra Finlands universitet, tfn 040 577 7019, tuija.mononen(at)uef.fi

Docent Tapio Litmanen, Jyväskylä universitet, tfn 040 570 7083, tapio.a.litmanen(at)jyu.fi


Finlands Akademi, kommunikationen
Riitta Tirronen
informationschef
tfn 09-7748 8369, 040-828 1724
riitta.tirronen(at)aka.fi

 

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »