FI EN

Kvalitetsforskning fordrar tillräckliga resurser 

25.01.2008

”Den naturvetenskapliga och tekniska forskningen går framåt med raska steg i Finland”, konstaterar professor Erkki Oja vid Tekniska högskolan. Oja är medlem i Finlands Akademis styrelse.

Att finansieringen för forskningen är alltför knapp oroar dock Oja, som också är ordförande för Akademins forskningsråd för naturvetenskap och teknik:

”Ser man på finansieringsandelen är vårt forskningsråd det största av Akademins fyra forskningsråd, men trots det kan endast en liten del av de bästa forskningsprojekten beviljas finansiering.”

Vad med infrastrukturer då?

Också infrastrukturer är ett aktuellt ämne inom ett flertal vetenskapsgrenar, inte minst inom naturvetenskap och teknik. Fysik, kemi och biovetenskap är exempel på forskningsområden där det ofta behövs mycket kostsam apparatur på flera hundra tusen euro eller mer.

Universitetens budgetfinansiering räcker enligt Oja inte till för mycket annat än grundundervisningen, löner och hyror. Forskningsfinansieringen från Akademin eller Tekes är i sin tur avsedd för själva forskningsarbetet, och kan alltså inte användas för att anskaffa stora anordningar. 

”Ute på fältet har man hamnat i en knipa, eftersom det inte egentligen finns någon som finansierar infrastrukturer”, poängterar Oja och hoppas på en snabb lösning på ärendet, som är under behandling vid undervisningsministeriet. 

Situationen avspeglas i forskningens och undervisningens nivå, vilket också påverkar Finlands rykte som teknikens stormakt världen över.

”Det är inte helt otänkbart att Akademin skulle ha ett femte forskningsråd, för infrastrukturer. Så är det i många andra länder; vi borde bara kunna ordna den finansiering som behövs”, säger Oja och skisserar olika lösningsmodeller.

Mot en mer naturlig internationalitet

Det finns också mycket att förbättra inom det internationella forskningssamarbetet, som Oja anser tidvis är alltför färdigt tuggat.

”Riktig internationalitet växer från gräsrötterna, alltså tack vare forskarna själva. Inte dikteras eller ordnas den uppifrån.”

Oja framhåller ett användbart sätt att öka internationaliseringen: att unga forskare skulle bli mer rörliga. 

”I de fyra år man studerar vid en forskarskola kunde ingå en minst sex månader lång period vid ett utländskt universitet. Ett motsvarande kriterium kunde även kopplas till postdok-finansieringen.”

Som morot för de unga forskarna borde man erbjuda allt fler internationella utbytesmöjligheter.

Dags för den virtuella högskolan

Oja tar också upp Europeiska tekniska institutet (European Institute of Innovation and Technology, EIT) – en virtuell högskola som Europeiska unionen håller på att inrätta. 

EIT:s två första ”kunskapsgemenskaper”, som består av olika partnerorganisationer, är miljö och energi samt framtidens informations- och kommunikationsteknologi. I sinom tid kommer man att kunna avlägga en europeisk magisterexamen vid högskolan samt forska med stöd av välfungerande nätverk.

”Det här innebär ett nytt sätt för Finlands Akademi och finländska högskolor att få delta i europeiska forskningskluster och -konsortier på toppnivå. Men vi måste vara aktiva, annars blir vi utanför”, betonar Oja.

”EIT är vårt svar på den utmaning som USA och Asien har lagt fram.”

Text: Paula Böhling
Fotografier: Nina Dodd


Diskussion: Har du kommentarer om de synpunkter som professor Erkki Oja, ordförande för Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik, för fram eller något annat du vill meddela forskningsrådet?

Fler intervjuer och nyheter
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »