FI EN

Forskningen ansvarar för kulturarvet

(03.04.2009)


Arkeologer från USA hittade 1993 en hög med förkolnade papyrusrullar i ruinstaden Petra i Jordanien. Professor Jaakko Frösén från Helsingfors universitet var den enda forskaren i världen som kunde öppna dem. Tillsammans med andra forskare började han tolka texten i rullarna, som var skriven på grekiska.

De nästan förstörda rullarna var värda att räddas, för de visade sig vara dokument från 500-talet. Av dem framgick att Petra inte förstördes i en jordbävning år 363, såsom man tidigare hade trott.

”I vår forskning utför vi en av den humanistiska grundforskningens viktigaste uppgifter: att bevara kulturtraditionen, analysera och bearbeta den och att tillämpa den kritiskt i dagens samhälle. Vi antikforskare bär ett ansvar för allt det”, säger Frösén, chef för spetsforskningsenheten Skriftliga källor från antikens Grekland.

Nya fynd av viktigt källmaterial leder ofta till debatt och nya historietolkningar. Så även denna gång: förutom att papyrusrullarna ändrade vår uppfattning om Petra gav de anledning till en omvärdering av hela Mellanösterns historia.

”Den som publicerar nya betydande källor och uppgifter bär ett stort ansvar. Kraven på objektivitet och ärlighet är mycket stränga. Felaktiga bedömningar och betoningar leder ofta till vilseledande sensationer som ibland kan vara avsiktliga.”


Vad är värt att bevaras?

Forskarna ska inte bara ta fram ny kunskap, de svarar också för konservering, förvaring och digitalisering av redan upptäckt material och för metodutveckling på det området. Därtill ska de se till att materialet finns tillgängligt.

Föremålsfynd tillvaratas, men helhetsbilden bygger på fotografier och minnesanteckningar. På dem baserar sig också uppfattningen om hur föremålen såg ut då de upptäcktes, eftersom senare konservering förändrar utseendet. Samma öde går även berättelserna till mötes.

”Hur detaljerat vi än försöker dokumentera våra fynd gör vi likafullt alltid val: vi måste bestämma vad som är viktigt och värt att bevara, vad inte”, berättar professor Frösén om forskarens ansvar.

Utgrävningarna på Aronberget i närheten av Petra inleddes 1997 och fortsätter än idag.

Forskarna ska inte bara ta fram ny kunskap, de svarar också för konservering, förvaring och digitalisering av redan upptäckt material, för metodutveckling på det området och för att materialet finns tillgängligt.


Spetsforskningsenheten Skriftliga källor från antikens Grekland

Finlands Akademis spetsenhet Skriftliga källor från antikens Grekland (2000–2005, 2006–2011) undersöker antika och medeltida grekiska skrifter som hittills inte har studerats noggrannare. I enheten ingår fem forskningsprojekt: papyrusforskning och utgrävningarna på Aronberget i närheten av Petra, det grekisk-ortodoxa patriarkatets medeltida bibliotek i Alexandria, grekisk epigramdiktning ristad i sten samt grekiskan och latinet i kontakten mellan de antika språken.


Årsredovisningen 2008 lyfter fram ansvar

Temat för Finlands Akademis årsredovisning 2008 är ansvar. Ordförandena för Akademins fyra forskningsråd ger sin syn på ansvar inom sina respektive områden (sidorna 12, 17, 18 och 21). Professor Fröséns tankegångar avspeglar det slag av ansvar som brukar förknippas med de nationella spetsforskningsenheterna (mer om spetsforskningsenheterna på sidorna 13–14 i årsredovisningen).

Text: Paula Böhling


Mer information:


Tidigare intervjuer och nyheter

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »