FI EN

Akademipris till Arri Priimägi och Mari Pihlatie

6.2.2019

Finlands Akademi belönar två meriterade forskare i Helsingfors med ett akademipris. Akademiforskaren Arri Priimägi från Tammerfors universitet belönas för vetenskapligt kurage och akademiforskaren Mari Pihlatie från Helsingfors universitet för samhälleligt genomslag. Priimägi bedriver forskning i ljus och dess interaktion med olika material. Pihlatie studerar växelverkan mellan jordmån, växter och atmosfär. Prisöverräckningen sker onsdagen den 6 februari i Akademins lokaliteter.

Priset för vetenskapligt kurage tilldelas en forskare som i sitt arbete visat prov på exceptionell vetenskaplig djärvhet, kreativitet eller fördomsfrihet. Priset för samhälleligt genomslag tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten eller bidragit till att forskningens rön utnyttjas i samhället.

Priset för vetenskapligt kurage till forskare inom ljusstyrda material

Arri Priimägi (f. 1980) belönas med akademipriset för vetenskapligt kurage. Priimägi använder sig av fysik och kemi i sin forskning i nanomaterial. Vid Tammerfors universitet leder han forskningsgruppen Smart Photonic Materials, som studerar material vilkas ordning och egenskaper kan påverkas med ljus.

”Vi är intresserade av hur materialens egenskaper, såsom färg, hårdhet och form, kan manipuleras och kontrolleras med ljus. Om dessa egenskaper kan styras med ljus öppnas många möjligheter”, säger Priimägi. ”Vi kan exempelvis göra små ljusrobotar som med ljusstyrning kan röra sig och flytta föremål samt ljusstyrda ytor med vilka celltillväxten kan fjärrstyras.”

Priimägi ser ljuset som ett särskilt intressant studieobjekt just för att det möjliggör fjärrstyrning av material utan fysisk kontakt. Resultaten av hans forskning kan tillämpas inom exempelvis fotonik och robotik. Färska forskningsresultat från detta område, en artificiell iris (Adv. Mater. 2017) och en optisk flugfälla (Nature Comm. 2017), har väckt intresse även utanför forskarsamhället.

I sin forskning rör sig Priimägi djärvt mellan grundforskning och applikationer. Under hela sin forskarkarriär har han fördomsfritt bytt forskningsområde, lärt sig nytt och kombinerat tvärvetenskaplig kompetens på ett sätt som gör helheten avsevärt större än summan av dess enskilda delar.

Priimägi arbetar som akademiforskare under perioden 2014–2019. Förutom hårt konkurrensutsatt Starting Grant-finansiering (2016–2021) från europeiska forskningsrådet ERC har Priimägi också fått ERC Proof of Concept-finansiering, som innebär ett steg mot applikationsmöjligheter.

Miljöforskare belönas för samhälleligt genomslag

Mari Pihlatie (f. 1975) belönas med akademipriset för samhälleligt genomslag. För närvarande är trädens roll som metanproducenter Pihlaties viktigaste och synligaste forskningsobjekt. Det är fråga om mångvetenskaplig forskning som inkluderar jordmånens biokemi, kemi, fysik och mikrobiologi, växternas biokemi och fysiologi samt atmosfärens fysik och kemi.

”Vi är intresserade av vilken roll skogarna i det boreala eller norra barrskogsbältet spelar som både kolsänka och källa till växthusgaser. Träden som metankälla är ett nytt forskningsområde. Tidigare trodde man att metan uppstår endast i syrefria förhållanden, exempelvis i boreala myrmarker. Min grupp märkte emellertid att alla träd i den boreala zonen producerar metan”, berättar Pihlatie.

Också olika återkopplingsmekanismer är starkt framme i Pihlaties forskning. Växter påverkar jordmånens processer, jordmånen påverkar växterna och atmosfären påverkar växelverkan mellan jordmån och växter. Genom observationer av atmosfärens sammansättning och exempelvis förändringarna i växthusgasernas halter kan man klarlägga hur jordmånen och växterna bidrar till exempelvis kolbindning och till bindning eller utsläpp av växthusgaser.

Pihlatie har utvecklat tillförlitliga metoder för mätning av växthusgaser som ger mer jämförbara resultat än tidigare metoder. Det är fråga om ett internationellt betydelsefullt arbete. Pihlatie har aktivt deltagit i bearbetningen av mätprotokollen inom forskningsinfrastrukturen ICOS (Integrated Carbon Observation System). ICOS arbetar på en internationell standard för observation av växthusgaser.

Pihlatie har varit mycket framgångsrik i sin informationsverksamhet: hon har skrivit ett flertal lättfattliga artiklar och gett intervjuer om klimatförändringens inverkan på kärr och torvmossar samt på skogar. För närvarande arbetar hon som akademiforskare (2015–2020). Hon har också fått Europeiska forskningsrådet ERC:s Starting Grant för perioden 2018–2023.

Akademiprisen avsedda att sporra forskarna

Finlands Akademi har delat ut akademipris redan sexton gånger. De belönade ska vara akademiforskare eller arbeta som Akademins forskardoktorer. Beslut om prisen fattas av Finlands Akademis styrelse på framställning av de vetenskapliga forskningsråden. Själva priset är ett konstverk av handblåst glas, ”Ögonblick” av Miia Liesegang.

Mer information

  • akademiforskare Arri Priimägi, tfn 044 515 0300, arri.priimagi(at)tuni.fi
  • akademiforskare Mari Pihlatie, tfn 050 415 4748, mari.pihlatie(at)helsinki.fi
  • överdirektör för forskning Riitta Maijala, Finlands Akademi, tfn 0295 335 002, fornamn.efternamn(at)aka.fi

Bilder och presentationsfilmer

  • Bilder och presentationsfilmer om de prisbelönade finns på Finlands Akademis webbplats på http://mediabank.aka.fi

 

Finlands Akademi
Terhi Loukiainen, informatör
tfn 0295 335 068
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 5.2.2019
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookTwitterYoutubeSlideshare
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
DATASKYDD »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING »
FRÅGA OCH TYCK TILL »