FI

Svagt förtroende för den offentliga regleringen av gruvverksamheten

26.1.2018

En ny undersökning som kartlägger finländarnas inställning till gruvverksamhet visar att förtroendet för lagstiftningen och den offentliga regleringen av branschen är svagt. Enligt enkäten litar cirka 45 procent av enkätdeltagarna inte på de myndigheter som ansvarar för tillsynen över gruvverksamhetens miljökonsekvenser. Drygt en tredjedel av de som besvarade enkäten uppgav sig lita på myndigheterna i viss mån. Undersökningen genomfördes vid Jyväskylä universitet och är en del av Finlands Akademis akademiprogram Mineraltillgångar och materialersättning.

Enligt undersökningen uppgav hela 54 procent av deltagarna att de inte litar på att de miljörisker och sanitära olägenheter som gruvverksamheten medför kan förebyggas med hjälp av miljölagstiftningen med anknytning till verksamheten. På motsvarande sätt uppgav 29 procent av deltagarna att de i viss mån litar på miljölagstiftningens förmåga att förebygga miljörisker och sanitära olägenheter.

“Resultaten liknar till stor del resultaten av den tidigare enkäten från 2012. Även denna gång är förtroendet för myndigheterna som sköter tillsynen över gruvverksamhetens miljökonsekvenser samt förtroendet för miljölagstiftningens förmåga att förebygga miljörisker och sanitära olägenheter oroväckande svagt”, konstaterar Tapio Litmanen, sociologiprofessor vid Jyväskylä universitet.

Enligt forskarna bör det emellertid noteras att gruvverksamheten är relativt väl accepterad av allmänheten. Drygt 40 procent av deltagarna i enkäten accepterar gruvverksamheten med vissa förbehåll och 40 procent accepterar gruvverksamheten bättre än så.

“I synnerhet brytningen av grundmetaller, ädelmetaller och industrimineraler accepteras i allmänhet väl. Uranbrytning är å sin sida den minst accepterade”, berättar forskare Tuija Jartti.

Enligt enkäten uppfattades medborgarorganisationerna som den mest pålitliga gruppen av aktörer med anknytning till branschen. Stats- och kommunalförvaltningen uppfattades som den näst mest pålitliga gruppen av aktörer och gruvindustrin som den minst pålitliga. Förtroendet för olika aktörer är likväl relativt svagt.

Jobbskapandet gruvverksamhetens största fördel

I undersökningen utreddes också deltagarnas åsikter om gruvverksamhetens för- och nackdelar. De som besvarade enkäten uppfattade branschens sysselsättningsskapande effekt som den största fördelen med gruvverksamheten. Enligt enkätsvaren upplevs gruvverksamheten skapa arbetstillfällen för finländare (82 % av deltagarna) och förbättra de regionala sysselsättnings- och utbildningsmöjligheterna (73 % av deltagarna). Miljökonsekvenserna – i synnerhet inverkan på vattendragens kvalitet – upplevdes som den viktigaste nackdelen (84 % av deltagarna).

Av undersökningen framgick att finländarna förhåller sig skeptiskt till fördelningen av den ekonomiska nyttan av gruvverksamheten. Man upplever också att gruvindustrin samt kommunal- och statsförvaltningen varken lyssnar till eller respekterar lokalsamhällenas åsikter.

Undersökningen genomfördes i september 2016 och målgruppen var personer i åldern 18–75 år, som är bosatta i Fasta Finland och har finska som modersmål. Samplet på 4 200 personer var indelat i två kluster: i det ena representerade Norra Karelen, Kajanaland, Norra Österbotten och Lappland gruvlandskapen, i det andra ingick det övriga Fasta Finland. Enkätens svarsprocent var 26 procent (n = 1 091).

Resultaten av undersökningen har rapporterats i publikationen Jartti, T., Litmanen, T., Lacey, J. & Moffat, K. (2017). Finnish Attitudes Toward Mining. YFI Publications 4. University of Jyväskylä.

Publikationen kan laddas ner på adressen http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-39-7299-8.

Mer information

  • professor Tapio Litmanen, tfn 040 570 7083, och forskare Tuija Jartti, tfn 040 805 4184, institutionen för samhällsvetenskap och filosofi, Jyväskylä universitet 

Finlands Akademi, kommunikationen
Aino Laine, kommunikationsplanerare
tfn 0295 335 007
fornamn.efternamn(at)aka.fi

 

Finlands Akademi är en statlig myndighet som lyder under Undervisnings- och kulturministeriet. Vi finansierar högklassig vetenskaplig forskning, verkar som sakkunnig inom vetenskapen och forskningspolitiken samt stärker vetenskapens och forskningens ställning. Vi finansierar forskning med 436 miljoner euro år 2018. En del av vårt stöd till vetenskaplig forskning finansieras genom vinstmedel från tipsbolaget Veikkaus intäkter. År 2018 är vinstmedlens andel av vår totala stödsumma 70,7 miljoner euro.

Senast ändrad 26.1.2018
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »