FI

Myom är till stor skada för samhället

21.6.2017

Godartade muskeltumörer i livmodern, dvs. myom, är mycket vanliga. Trots att de är godartade orsakar de hos många kvinnor symptom som till exempel mycket rikliga och smärtsamma menstruationer, smärta och tryck i den nedre delen av buken, problem under graviditeten och till och med infertilitet. Vården av dessa blir mycket dyr för samhället, berättar akademiforskare Pia Vahteristo, som har utrett molekylärbiologin hos myom. Forskningen inom godartade tumörer har i stor utsträckning hamnat i skuggan av cancerforskningen. Myom är dock sällan ärftliga.

”Vi har utrett mutationerna i tumörframkallande genen MED12, mutationernas inverkan på uppkomsten av generna samt förekomsten hos olika typer av tumörer. Dessa mutationer är genetiska defekter som uppkommit under livstiden och de är inte ärftliga. För att utreda dispositionen för ärftlighet är vårt mål att utveckla en metod med vilken vi skulle kunna identifiera personer som bär på genetiska defekter och hänvisa dem till ärftlighetsrådgivning”, säger Vahteristo.

Vahteristos grupp forskar även i huruvida vissa subtyper av myom kan utvecklas till cancer. ”Vi har även studerat leiomyosarkom i livmodern, som är elakartade och mycket aggressiva muskeltumörer i livmodern. Dessa cancertumörer anses uppkomma via andra mekanismer än myom. Vi upptäckte dock att MED12 är en av de vanligaste muterade generna även i dessa tumörer. Trots att vanliga myom inte anses kunna förändras till elakartade, är vårt mål nu att utreda om vissa sällsynta subtyper av myom kan utvecklas till cancer och vi har också hos dessa tumörer funnit vissa förändringar som är typiska endast för cancertumörer. Vi försöker också utveckla en metod för att skilja en elakartad cancertumör från en godartad bara genom ett blodprov”, berättar Vahteristo.

Nya metoder genom samarbete

”Vår grupp har inlett ett samarbetsprojekt som omfattar alla landets universitetssjukhus. Inom projektet försöker vi bättre komma underfund med orsakerna till utvecklingen av leiomyosarkom samt skapa nya verktyg för utveckling av en noggrannare diagnos och prognos samt nya vårdmetoder. Eftersom leiomyosarkom är mycket sällsynta, samlar vi in prover från hela landet för att få större tillförlitlighet i resultaten och statistisk kraft i analyserna”, berättar Vahteristo.

De nya sekvenseringsmetoderna har revolutionerat cancerforskningen under det senaste decenniet. Vahteristos grupp har använt dessa metoder för att utreda myoms molekylära bakgrund och målet är att utvidga forskningen även till andra godartade tumörer. Detaljerad geninformation kan utnyttjas i allt högre grad genom att erbjuda nya sätt för utveckling av målinriktade behandlingsmetoder.

Mer information

  • akademiforskare Pia Vahteristo, Helsingfors universitet, pia.vahteristo(at)helsinki.fi, tfn 02 9412 5600

Arto Suominen
Finlands Akademi, kommunikationen
tfn 0295 335 087
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 21.6.2017
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »