EN

Fosterperioden bestämmer den kommande hälsan

16.11.2017

De första nio månaderna av människans liv bestämmer till stor del den framtida hälsan och sjukdomar. I en födelsekohortstudie (Helsinki Birth Cohort Study, HBCS), ledd av professor Johan Eriksson vid Helsingfors universitet, har programmering under fosterperioden, dvs. graviditetens konsekvenser för barnets senare hälsa, lagts till riskfaktorerna för många folksjukdomar. Studien finansieras av Finlands Akademi.

Födelsevikten anses vara ett tecken på näring och välbefinnande under fosterperioden. Denna ökade risk förmedlas genom flera mekanismer, inklusive störningar i genernas funktion. Små nyfödda har även proportionellt mindre inre organ, såsom mindre bukspottkörtel och mindre njurar. Visserligen påverkar även tillväxten i barndomen och eventuell övervikt i vuxen ålder situationen.

”I våra studier har vi konstaterat att kranskärlssjukdom verkar härstamma från fosterperioden och samma gäller även typ 2-diabetes. Låg födelsevikt är en riskfaktor som tillsammans med en relativ övervikt i barndomen leder till en ogynnsam kroppssammansättning och därigenom sjukdomar, vilket visas på bilden i fråga om till exempel kranskärlssjukdom,” säger Eriksson.

I åldringsstudien har man fått bevis på att till exempel den fysiska funktionsförmågan programmeras delvis redan under fosterperioden. ”Forskargruppens nya resultat visar att födelsevikten och tillväxten under barndomen också är kopplade till gerasteni, dvs. skörhet hos äldre sju decennier senare. I åldringsstudien har data från födelsekohorterna om de tidiga livsstadierna möjliggjort forskning om dessa kopplingar. Ur folkhälsosynvinkel kan dessa data användas för att identifiera olika riskprofiler”, säger åldringsforskare, docent Mikaela von Bonsdorff vid Jyväskylä universitet.

Preventiva åtgärder lönar sig

HBCS-studien har också fördjupat sig i följderna av övervikt. Moderns övervikt under graviditeten skapar en miljö för fostret där risken för fetma även ökar hos barnet. Denna risk är inte endast relaterad till fetma, utan även hjärt- och kärlsjukdomar och många cancersjukdomar.

”Låg födelsevikt är givetvis en betydande riskfaktor för sjukdomar i vuxen ålder, men förebyggande åtgärder är fortfarande av stor betydelse. En hälsosam kost, motion och normal kroppsvikt minskar risken för sjukdomar avsevärt. Mänskligt liv bör ses som ett kontinuum i stället för att bara fokusera på graviditeten eller den tidiga barndomen. Barndomen glider in i tonåren, som i sin tur är ett skede före graviditeten. Varje steg är en möjlighet att ta tag i förebyggande av sjukdomar. Ett livscykelperspektiv borde föras fram betydligt mer i utbildning och undervisning”, poängterar Eriksson och von Bonsdorff.

De finländska studierna har utnyttjat Finlands unika mödra- och barnrådgivningssystem och tillväxtdata som fåtts via det samt omfattande finländska register. Till stor del inspirerad av HBCS-studien – resultat från HBCS har presenterats i fler än 150 internationella publikationer – har Världshälsoorganisationen WHO i sina rekommendationer lyft fram betydelsen av de tusen första dagarna för barnets senare hälsa.

HBCS-forskargruppen består av forskare inom barn- och allmänmedicin samt åldrande. Gruppen har funnits i över 20 år.

Mer information

Finlands Akademi, kommunikationen 
informatör Leena Vähäkylä
tfn 0295 335 139
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 16.11.2017
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »