FI EN

Finlands Akademi och stiftelserna satsar 9 miljoner euro på forskning kring folkhälsa

17.11.2017

Förra veckan kom Finlands Akademis beslut om de projekt som finansieras inom akademiprogrammet Forskning för hälsan (TERVA). Inom TERVA-programmet, som inleds i början av 2018, finansieras forskningskonsortier som söker nya djärva öppningar när det gäller att forska i betydande folkhälsoproblem i Finland. Finlands Akademis finansieringsbudget för programmet är 7 miljoner euro. Cancerstiftelsen, Stiftelsen för pediatrisk forskning, Suomen lääketieteen säätiö och Hjärnstiftelsen i Finland deltar i samarbetet och delfinansierar programmet med ca 1,95 miljoner euro.

Programmet syftar inte bara till att förnya vetenskapen och nå långsiktig effekt med hjälp av välgrundad risktagning när det gäller projektens forskningsansatser, utan även till att skapa en ny typ av samarbete med sådana stiftelser som stöder forskning om sjukdomar som har stor betydelse för folkhälsan. Det här är den första gången som Akademin och stiftelser som finansierar hälsoforskning samarbetar i denna omfattning. Akademins och stiftelsernas gemensamma mål är att finansiera en möjligast löftesrik forskning av största genomslag och högsta vetenskapliga kvalitet.

”De internationella bedömarna ansåg att de utvalda projekten höll hög vetenskaplig kvalitet samt att de hade potential för genombrott i behandlingen, förebyggandet och diagnostiseringen av svåra folkhälsosjukdomar”, berättar professor Mika Rämet, som är ordförande för forskningsrådet för hälsa vid Finlands Akademi.

Behandlingsmetoder mot äggstockscancer, lösningar på fetma och en hatt för att mäta hjärnans elektriska aktivitet hos nyfödda barn

Inom akademiprogrammet Forskning för hälsan finansieras sju konsortier. Stiftelser delfinansierar fem projekt. Fem konsortier leds av kvinnor.

Akademiforskare Liisa Kauppi leder ett konsortium som ska undersöka nya behandlingsmetoder mot äggstockscancer. Ett stort problem vid behandlingen av cancersjukdomar är att cancercellerna snabbt skaffar sig motståndskraft och blir resistenta mot cytostatika. Kauppis konsortium ska ta fram en modell för att förutspå den bästa möjliga behandlingen för varje enskild patient.

Ledgångsreumatism är en autoimmun sjukdom som beror på många olika faktorer. Man känner inte till de exakta mekanismer som ligger bakom ledgångsreumatism. Olika biologiska läkemedel har effektiverat behandlingen av sjukdomen, men endast hälften av patienterna har tillräckligt god effekt av läkemedlen. Docent Satu Mustjokis konsortium beviljades finansiering för att forska kring de mekanismer som orsakar ledgångsreumatism. Målet är att utveckla en beräkningsmodell för att möjliggöra individualiserade behandlingsmetoder.

Fetma är ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. Viktkontroll är ofta en utmaning. Med undantag av kirurgiska behandlingar finns det mycket få behandlingsmetoder som ger goda långtidsresultat. Professor Kirsi Pietiläinen leder ett konsortium som ska utveckla verktyg för individualiserad behandling av fetma. Verktygen tas fram genom mätning av mitokondriers energiomsättning-

Akademiforskare Merja Heinäniemis konsortium ska utreda huruvida inflammationsreaktioner indikerar uppkomsten av folkhälsosjukdomar som kranskärlssjukdom och typ 2-diabetes. Forskningens fokus ligger på att undersöka makrofagcellers fenotyper för att i ett tidigt skede kunna förutspå sjukdomsrisken och således välja rätt behandling.

Biträdande professor Noora Kotaja leder ett konsortium som ska undersöka hur pappans hälsa vid befruktningstidpunkten påverkar spermierna och barnets hälsa. Konsortiets ska genom epigenetisk och epidemiologisk forskning finna sätt att förebygga förekomsten av fetma t.ex. med hjälp av livsstilsförändringar eller läkemedel.

Professor Sampsa Vanhatalos konsortium ska med hjälp av kroppsburen teknik utveckla smarta kläder för att diagnosticera hjärnaktiviteten hos spädbarn och följa deras behandling. Målet är att utnyttja neurofysiologisk forskning och maskininlärningsmetoder för att utveckla en hatt som mäter EEG-kurvan hos spädbarn, byxor som följer spädbarns sömn och andning och en smart sparkdräkt för tidig analys av CP-skada hos spädbarn.

Man känner inte till hur neurodegenerativa sjukdomar, t.ex. demenssjukdomar, uppkommer och det finns inget sätt att bota dem. Docent Vesa Kiviniemi leder ett konsortium som ska utreda orsaker bakom och förebyggandet av demenssjukdomar genom att undersöka funktionen av hjärnans glymfatiska system. Det glymfatiska systemet är ett rengöringssystem som hjälper hjärnan att bli av med avfallsprodukter. Konsortiets mål är att finna sätt att effektivera rengöringsprocessen och på så sätt bidra till förebyggandet av hjärnans degeneration och demenssjukdomar.

Mer information

Finlands Akademi, kommunikationen
kommunikationsplanerare Aino Laine
tfn 0295 335 007
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 17.11.2017
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »