FI EN

20 nya akademiforskare får finansiering av forskningsrådet för kultur och samhälle

5.5.2017

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har beslutat att finansiera 20 nya anställningar som akademiforskare. Forskningsrådet behandlade totalt 186 ansökningar om bidrag för anställning som akademiforskare. Finansieringen utlystes i samband med Akademins septemberutlysning 2016. Forskningsrådets totala finansiering för forskaranställningarna uppgår till 8,7 miljoner euro. Beviljandegraden var 11 procent.

Med bidragen för anställning som akademiforskare vill forskningsrådet för kultur och samhälle stödja begåvade forskare som är i mitten av sin karriär. Finansieringen stöder också de forskargrupper som bildas runt akademiforskarna. Forskningsrådet vill dessutom främja vetenskaplig förnyelse, högt genomslag och vetenskapliga genombrott. Forskningsrådets fokus när det gäller främjandet av forskarkarriären ligger på akademiforskare.

Bidraget för anställning som akademiforskare är avsett för erfarna forskare för självständigt vetenskapligt arbete enligt en fastställd forskningsplan. Finansieringen syftar till att främja och stärka forskarnas möjligheter att kvalificera sig för akademiskt ledarskap och att etablera sig som självständiga forskare. Finansieringen beviljas för fem år.

De nya akademiforskarna är Marko Ampuja (Tammerfors universitet), Jessica de Bloom (Tammerfors universitet), Outi Hakola (Helsingfors universitet), Liisamaija Hautsalo (Konstuniversitetet), Josephine Hoegaerts (Helsingfors universitet), Mikko Joronen (Tammerfors universitet), Tuukka Kauhanen (Helsingfors universitet), Hanna Konttinen (Helsingfors universitet), Matias Laine (Tammerfors universitet), Tanja Leppäaho (Jyväskylä universitet), Sanna Lipkin (Uleåborgs universitet), Fernando Losada Fraga (Helsingfors universitet), Päivi Lulaja (Uleåborgs universitet), Vili Lähteenmäki (Helsingfors universitet), Charles Frederick Mathies II (Jyväskylä universitet), Mikko Peltola (Tammerfors universitet), Virve Peteri (Tammerfors universitet), Sakari Saaritsa (Helsingfors universitet), Oula Silvennoinen (Helsingfors universitet) och Juraj Simko (Helsingfors universitet).

Exempel på nya akademiforskare:

Mikko Peltola (Tammerfors universitet) undersöker den känslighet som förknippas med växelverkan mellan förstföderskor och deras nyfödda barn samt hur denna känslighet utvecklas. Reagerar gravida kvinnor lättare på ett spädbarns signaler – ansiktet, känslouttryck och gråtljud – eller utvecklas denna ”modersinstinkt” gradvis allt medan graviditeten fortskrider? Vilken roll spelar hormonet oxytocin? Förutom dessa frågor kommer Peltola att utreda huruvida man med prenatal uppmärksamhetsträning kan utveckla modersinstinkten efter att barnet har fötts.

Charles Frederick Mathies II (Jyväskylä universitet) ska öka kunskapen om internationella studerandes mobilitet och deras migration i Finland och Europa. Forskningen väntas ge viktig ny kunskap som stöd för utbildnings- och immigrationspolitik. Ett ytterligare mål för Mathies forskning är att förbättra livskvaliteten hos de internationella studerande som befinner sig i Finland och inom det finländska högskolesystemet.

Jessica de Bloom (Tammerfors universitet) fick finansiering för ett projekt som tar sikte på att upprätthålla och förbättra livskvaliteten, långtidsarbetsförmågan och prestationen hos arbetstagare. Dessa tre faktorer är vad som enligt de Bloom slutligen avgör den globala konkurrenskraften hos finländska företag. När gränserna mellan arbete och fritid alltmer suddas ut blir det också allt svårare att återhämta sig efter jobbet, vilket leder till nedsatt välbefinnande och försämrad arbetsprestation.

Hanna Konttinen (Helsingfors universitet) ska ta fram ny forskningskunskap som kan bidra till ett mer individuellt främjande av sunda matvanor genom att beakta olika psykologiska och socioekonomiska faktorer som inverkar på kost- och måltidsvanor. Ett långsiktigt mål för forskningen är att främja god hälsa och välbefinnande bland olika befolkningsgrupper.

Outi Hakola (Helsingfors universitet) undersöker hur dokumentärfilmer bygger upp, normaliserar och utmanar uppfattningar om en ”god död”. Hakola ska analysera om dokumentärfilmer skapar en bild av vad som är ett allmänt acceptabelt sätt att dö samt huruvida filmerna uttryckligen borde lindra människors dödsångest. Målet är också att väcka diskussion om mediernas roll i hur döden behandlas samt att sätta igång tankar kring möjligheterna av hospisvård.

Mer information

  • ledande vetenskapsrådgivare Päivi Messo, tfn 0295 335 074, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • vetenskapsrådgivare Minna Söderqvist, tfn 0295 335 100, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • lista över beviljade bidrag

Finlands Akademi, kommunikationen
Vesa Varpula, webbinformatör
tfn 0295 335 131
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Finlands Akademi finansierar högklassig vetenskaplig forskning, verkar som sakkunnig inom vetenskapen och forskningspolitiken samt stärker vetenskapens och forskningens ställning.Vi finansierar forskning med 437 miljoner euro år 2017. En del av Akademins stöd till vetenskaplig forskning (70,7 mn euro år 2017) finansieras genom vinstmedel från tipsbolaget Veikkaus intäkter.

Senast ändrad 7.5.2017
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »