FI EN

12 nya akademiforskare inom hälsoforskning

17.5.2017

Finlands Akademis forskningsråd för hälsa har valt ut tolv nya akademiforskare bland de ansökningar som lämnades in i september 2016. Forskningsrådet tog emot 85 ansökningar, med andra ord beviljades drygt 14 procent av de sökande finansiering. Ansökningarna, som bedömdes av internationella paneler, ansågs generellt hålla en bra vetenskaplig nivå, och de bästa var internationellt sett konkurrenskraftiga.

Avsikten med finansieringen för anställning som akademiforskare är att erfarna forskare självständigt kan bedriva vetenskapligt arbete enligt en fastställd forskningsplan. Den femåriga akademiforskarperioden syftar till att ge de bästa forskarna en tidsbunden möjlighet att på heltid kvalificera sig till kvalitativt högtstående forskningsuppdrag och andra expertuppdrag.

De nya akademiforskarna är Laura Elo-Uhlgren (Åbo universitet), Ilkka Junttila (Tammerfors universitet), Laura Kerosuo (Helsingfors universitet), Eija Laakkonen (Jyväskylä universitet), Antti Latvala (Helsingfors universitet), Thomas McWilliams (Helsingfors universitet), Francesco Noé (Östra Finlands universitet), Satu Pekkala (Jyväskylä universitet), Katri Pylkäs (Uleåborgs universitet), Pia Rantakari (Åbo universitet), Keijo Viiri (Tammerfors universitet) och Merja Voutilainen (Helsingfors universitet).

Några exempel på de nya akademiforskarnas forskningsprojekt

Laura Kerosuo vid Helsingfors universitet forskar i neurallister, som är tillfälliga grupper av stamceller under den tidiga embryonalutvecklingen. Uppskattningsvis beror tio procent av fosterstadiets utvecklingsstörningar på neurallister. Även ett flertal cancerformer, såsom neuroblastom hos småbarn, utvecklas ur dessa celler. I syfte att förstå hur dessa cancerformer och utvecklingsstörningar uppstår är det viktigt att förstå de normala regleringsmekanismerna i neurallistens stamceller. I forskningen används den kunskap som finns om neurallistens tidiga utvecklingsskeden hos kycklingembryo. Kerosuo använder även en ny teknik, som har utvecklats av hennes grupp, för att på en och samma gång forska i tiotals genuttryck i enskilda celler. Kerosuo vill med denna metod utreda de stora skillnaderna mellan tumörerna, det vill säga varför vissa neuroblastom försvinner medan andra inte gör det.

Laura Elo-Uhlgren vid Åbo universitet utvecklar nya tillförlitliga analysverktyg för att hantera proteinmätningsdata inom medicinen. De rön som uppdagas i biomarkörundersökningar lyckas man inte alltid upprepa i nya undersökningar trots att proteinernas mättekniker har utvecklats enormt. Inom ramen för det här projektet utvecklas en modelleringsstrategi som använder proteinernas uppföljningsmätningar och lämpar sig att användas för data som producerats med olika mättekniker. Projektet förväntas generera bättre diagnostik och förutsägbarhet samt nya vårdformer när det gäller t.ex. diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Thomas McWilliams vid Helsingfors universitet forskar i hur kvalitetskontroll av cellernas mitokondrier, eller mitofagi, reglerar tillväxt, uppkomsten av neurala kopplingar samt degenerering. Miljarder neurala kopplingar bildas under utvecklingens gång och förändras ständigt livet igenom. Sjukdomar leder till att neurala förbindelser bryts eller degenereras med förödande konsekvenser som följd. Rubbningar i mitofagin verkar ha samband med olika sjukdomar och neurodegenerativa störningar såsom Parkinsons sjukdom. McWilliams har utvecklat ”mito-QC”, en mus med en fluorescerande signal som används för att visualisera mitofagi och granska mitokondriernas beteende på sin naturliga plats i vävnaderna. Att förstå processerna som upprätthåller nervcellernas ämnesomsättning är en förutsättning för att utveckla och förnya strategierna för nervreparation.

Mer information

Finlands Akademi, kommunikationen
Vesa Varpula, webbinformatör
tfn 0295 335 131
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Finlands Akademi finansierar högklassig vetenskaplig forskning, verkar som sakkunnig inom vetenskapen och forskningspolitiken samt stärker vetenskapens och forskningens ställning. Vi finansierar forskning med 437 miljoner euro år 2017. En del av Akademins stöd till vetenskaplig forskning (70,7 mn euro år 2017) finansieras genom vinstmedel från tipsbolaget Veikkaus intäkter.

Senast ändrad 17.5.2017
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »