FI EN

Kännedom om hur virus fungerar öppnar möjligheter att utnyttja dem

26.1.2016

Enligt en färsk studie kan virus klassificeras på ett nytt sätt utifrån deras strukturella egenskaper. Kännedom om hur virus fungerar öppnar möjligheter att utnyttja dem som verktyg inom syntetisk biologi. Detta anser akademiprofessor Dennis Bamford och akademiforskare Minna Poranen inom programmet för molekylvirologi vid Biovetenskapliga institutionen och Institutet för bioteknik vid Helsingfors universitet. De har med finansiering av Finlands Akademi forskat i klassificeringen av virus och utnyttjandet av dem som verktyg inom syntetisk biologi.

Forskningsprojektet, som leds av akademiprofessor Bamford, går ut på att undersöka organisering av virusuniversum i relativt små viruslinjer.

”I traditionell klassificering av virus är värdorganismen ett centralt kriterium. Vår forskning visar dock att virus med liknande struktur kan infektera mycket olika värdorganismer, till exempel människor och kolibakterier. Den nya klassificeringen som baserar sig på strukturen hos virus utmanar den traditionella klassificeringen av virus och underlättar observationer av mer omfattande gemensamma drag mellan olika virus”, berättar Bamford.

Observerade strukturella likheter mellan virus som är smittsamma för människor och bakterier gör det möjligt att använda modellvirus som inte orsakar sjukdomar när man undersöker funktionsmekanismer och strukturer hos virus. 

Växtproduktionen och läkemedelsindustrin kan dra nytta av virus

En exakt kunskap om virus funktionsmekanismer och molekylmaskineri gör det möjligt att utnyttja virusdelar som verktyg inom syntetisk biologi.

”Vi har lärt oss att framställa smittsamma virus i provrör av renade virusproteiner och delar av genom. Med hjälp av sådana system kan man ta fram mycket detaljerad information om viruspartiklars sammansättningsrutter, vilket är en förutsättning för ett kontrollerat utnyttjande av virusprocesser”, berättar Poranen.

I anslutning till Finlands Akademis akademiprogram Syntetisk biologi har enheten för molekylvirologi producerat syntetiska celler med molekylmaskiner som härstammar från bakterievirus.

”Virus innehåller antingen DNA eller RNA, dvs. en nukleinsyremolekyl som bär på genetisk information. Denna molekyl kan vara enkelsträngad eller dubbelsträngad. Med hjälp molekylmaskiner från bakterievirus har vi kunnat ta fram celler som möjliggör en effektiv produktion av dubbelsträngat RNA. Processen kan användas i många slags applikationer inom växt- och djurproduktion samt inom medicin”, berättar Poranen.

De syntetiska cellinjer som gruppen producerat möjliggör en effektiv produktion av dubbelsträngade RNA-molekyler, vilket är en förutsättning för utnyttjande av RNA-molekyler i större skala. För närvarande undersöker gruppen möjligheter att utveckla nya RNA-baserade växtvirusvacciner som kunde ersätta traditionella växtskyddsmedel och därigenom förbättra livsmedelsproduktionens effektivitet, miljövänlighet och kvalitet.          

Mer information:

  • akademiprofessor Dennis Bamford, Helsingfors universitet, 0294 159 099, dennis.bamford(at)helsinki.fi
  • akademiforskare Minna Poranen, Helsingfors universitet, 0294 159 110, minna.poranen(at)helsinki.fi

Finlands Akademi, kommunikationen
informatör Anna-Riikka Oravakangas
tfn 0295 335 056
fornamn.efternamn(at)aka.fi

 

Senast ändrad 17.2.2016
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »