FI EN

Genetisk forskning kring migrän kan vidga förståelsen för hjärnsjukdomar

26.7.2016

Forskning kring gener som predisponerar för migrän kan öka förståelsen för hjärnans reaktioner på störningar. I en undersökning finansierad av Finlands Akademi utreds ärftlig predisposition för migränanfall. Att hitta predisponerande gener ger inte en lösning på behandlingen av migrän, med det ger nycklarna till förståelse för hjärnans och blodkärlens funktion också vid andra hjärnsjukdomar.

”Genom att utreda den genetiska bakgrunden till migrän lär vi oss att förstå grundmekanismerna bakom migrän och andra hjärnsjukdomar bättre på ett sätt som inte skulle vara möjligt med andra metoder. Det här hjälper oss även att förstå vilken roll generna spelar i hjärnans sätt att reagera på retningar i omgivningen”, säger professor Aarno Palotie, som leder undersökningen.

I denna den största genundersökningen för utredning av en enskild sjukdom har hittills hittats 38 gener som predisponerar för migrän och observerats blodkärlsrelaterade geners samband med predisposition för migrän. Under undersökningens gång har man som mål att hitta tiotals nya gener som predisponerar för migrän. Framtiden förväntas medföra upptäckten av hundratals, ja till och med tusentals genområden.

Svårt att forska i hjärnsjukdomar

Det går inte att ta prov av hjärnan så som man tar av andra organ, och hjärnsjukdomar, såsom migrän och schizofreni, kan inte fotograferas. Sjukdomarna baserar sig enbart på patientens egen redogörelse för symptomen, vilket gör det svårt att forska i hjärnsjukdomar.

Fördelen med genetisk forskning är att man inte behöver känna till cellhändelser. Man forskar endast i om bestämda gener har samband med en observerad sjukdom.

”Genetisk forskning ger oss möjligheten att ta reda på orsakerna bakom hjärnsjukdomar, så att vi kan ställa en ännu exaktare diagnos på migrän än tidigare. Det blir en utmaning att ta reda på hur en förteckning på predisponerande gener kan tillämpas på cellhändelser i praktiken”, säger Palotie.

Den medicinska forskningen lever i en brytningstid

Enligt Palotie är den genetiska forskningen kring migrän ett exempel på att den medicinska forskningen lever i en brytningstid. I den Finlandsledda undersökningen deltar mer än 20 laboratorier från hela världen.

”Samarbetsnätverken är mer omfattande än tidigare, och ofta produceras forskningsmaterial långt ifrån den plats där de forskare som analyserar materialet arbetar”, säger Palotie.

Målet för den genetiska forskningen kring migrän är att säkerställa existensen av gener som kan kopplas till en hjärnsjukdom med anfall. På lång sikt kunde man använda patientens genbakgrund som hjälp vid val av medicinering. Den ekonomiska betydelsen av genetisk forskning kring migrän är stor, eftersom migrän, på grund av den förlorade arbetstid som sjukdomen orsakar, gör den till en av de kostsammaste neurologiska sjukdomarna, då den dessutom omfattar en stor del av befolkningen.

Ytterligare information lämnas av:

Professor Aarno Palotie, Institutionen för molekylär medicin i Finland (FIMM), Helsingfors universitet, tfn 040 567 0826 (Sari Kivikko), e-post aarno.palotie@helsinki.fi

Projektkoordinator Sari Kivikko, Institutionen för molekylär medicin i Finland (FIMM), Helsingfors universitet, tfn 040 567 0826

Kommunikationsenheten vid Finlands Akademi 
Niina Kellinsalmi 
029 533 5062
niina.kellinsalmi@aka.fi

 

Senast ändrad 26.7.2016
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »