FI EN

Forskningsrådet för kultur och samhälle fattade beslut om nya akademiforskare och forskardoktorer

2.5.2016

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har beslutat att finansiera 20 nya anställningar som akademiforskare och 30 nya anställningar som forskardoktor. Finansieringen utlystes i september 2015. Inom utsatt tid inkom 356 ansökningar om bidrag för anställning som forskardoktor och 176 ansökningar om bidrag för anställning som akademiforskare. Forskningsrådets totala finansiering för dessa forskaranställningar uppgår till ca 16,5 miljoner euro. Med sin forskningsfinansiering och expertis stärker Finlands Akademi den finländska forskningens kvalitet och genomslag och förnyar vetenskapen och forskningsmiljöerna.

Bidraget för anställning som akademiforskare är avsett för erfarna forskare för självständigt vetenskapligt arbete enligt en fastställd forskningsplan. Målet med bidraget är att främja och förbättra de bästa erfarna forskarnas möjligheter att kvalificera sig till viktiga forsknings- och ledningsuppdrag. Finansieringen beviljas för fem år.

Bidraget för anställning som forskardoktor ska hjälpa de mest lovande unga forskarna som nyligen doktorerat att kvalificera sig som självständiga yrkesforskare. Finansieringen beviljas för tre år.

De forskare som nu fick finansiering bedriver forskning på bred front. Teman som undersöks är bl.a. aktuella fenomen som gäller familjer, utbildning och politiskt inflytande. Forskningen riktas t.ex. till hur ändrade familjeförhållanden inverkar på underhåll av barn, ramvillkor för EU-lobbning, teknologiska färdigheter hos lärarstuderande, könsrelaterade maktförhållanden bland grundskoleelever samt möjligheterna av en diskursiv demokrati.

Ryssland är ett populärt tema i flera forskningsprojekt. Man undersöker t.ex. reformen av barnavårdssystemet, hur det är att jobba i Ryssland som västerlänning och föreställingar om fiender under olika perioder. Ytterligare teman inom de finansierade projekten är musikterapins effekter på hjärnskada och Alzheimers sjukdom, hur människor uppfattar andra människors medvetande och objektiviteten av den demokratiserande vetenskapen.

Exempel på nya akademiforskare:

Hironori Akechi (Tammerfors universitet) bedriver forskning om omedveten tankeläsning. Vi människor är lyhörda för andra människors sinnesstämningar. Vi kan tolka vad en medmänniska ser, vill och tror genom att observera hens handlingar. Vi förstår också att andra människor kan ha olika föreställningar om omvärlden. Denna förmåga kallas inlevelseförmåga, på engelska theory of mind. Akechi undersöker i vilken mån vi kan omedvetet leva oss in i en annan människas psyke. Han letar efter svar på denna fråga genom att analysera följande fenomen: att gäspning smittar, att vidgningen av pupillerna smittar, att iaktta intentionalitet, att förutspå funktionsmål samt att förstå föreställningar.

Tuija Huuki (Uleåborgs universitet) undersöker utformningen av förhållandekulturer hos barn i åldrarna 10–12 och i vilken mån makt och våld inverkar på utformningen. I fokus för forskningen är särskilt våldets historiska, materiella och känslorelaterade dimensioner. Huuki ska dessutom undersöka möligheterna att utnyttja konstbaserade metoder i kommuniceringen av känslor och erfarenheter samt i uppbyggandet av likställda förhållanden. I forskningen utnyttjas multisensoriska etnografiska och konstbaserade metoder som främjar aktivt deltagande. Huukis mål är att förbättra kunskaperna om könsrelaterade maktförhållanden bland grundskoleelever samt att utveckla redskap för att undersöka ömtåliga ärenden i fråga om barns förhållandekulturer.

Exempel på nya forskardoktorer:

Inkeri Koskinen (Helsingfors universitet) bedriver forskning kring den demokratiserande vetenskapen och utmaningar gällande objektivitet. Forskare idag samarbetar aktivt med aktörer utanför det vetenskapliga fältet och utnyttjar ofta icke-vetenskaplig kunskap i sitt arbete. Målet med forskning som stöder delaktighet, aktivistforskning och andra allt mer demokratiska former av vetenskap är ofta att ta fram objektiv information som stöd för beslutsfattare. Demokrati är dock ingen garanti för objektivitet. Koskinens mål är att utarbeta välmotiverade kriterier med vilka man kan utvärdera objektiviteten hos en ny och mer demokratisk typ av vetenskaplig forskning.

Mari Huhtala (Jyväskylä universitet) undersöker konceptet om en moralisk arbetsidentitet. Det är ytterst viktigt att förstå och förebygga oetiska handlingar i arbetslivet. Det kan dock vara en mycket svår uppgift, eftersom man inte riktigt vet vad som driver människor till oetiskhet. Huhtala har som mål att kartlägga både individuella och organisatoriska faktorer som kan förklara hur en moralisk arbetsidentitet utvecklas. En moralisk arbetsidentitet definieras som en del av det moraliska jaget, som inbegriper både personliga moraliska värderingar samt ett medvetande om dessa. Huhtalas forskning kombinerar både kvalitativa intervjuer och longitudinella data som insamlas med enkäter.

Mer information

Finlands Akademi, kommunikationen
Vesa Varpula, webbinformatör
tfn 0295 335 131
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 2.5.2016
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »