FI EN

Finlands Akademi utsåg åtta nya akademiprofessorer

22.6.2016

Finlands Akademi har beslutat att finansiera åtta nya anställningar som akademiprofessor. De nya akademiprofessorerna är Eero Castrén (Helsingfors universitet), Sara Heinämaa (Jyväskylä universitet), Markku Kulmala (Helsingfors universitet), Matti Latva-aho (Uleåborgs universitet), Craig Primmer (Åbo universitet), Hannu Salmi (Åbo universitet), Päivi Törmä (Aalto-universitetet) och Anu Wartiovaara (Helsingfors universitet). Deras femårsperiod börjar den 1 januari 2017.

De nya akademiprofessorernas forskningsområden är neurovetenskap, filosofi, aerosol- och miljöfysik, ekologi och evolutionsbiologi, datateknik, historia, teoretisk fysik och klinisk medicin.

Syftet med en akademiprofessur är att ge vetenskapsidkare av internationell toppklass möjlighet att bedriva vetenskaplig forskning på heltid. En akademiprofessor förväntas främja forskningen inom sitt område på ett betydande sätt och skapa en kreativ forskningsmiljö. Akademin finansierar för närvarande 40 femåriga akademiprofessurer inom ett brett spektrum av vetenskapliga discipliner. Två av professurerna är noggrannare definierade: Minna Canth-akademiprofessuren och Martti Ahtisaari-akademiprofessuren, som båda ledigförklaras vart femte år.

De nya akademiprofessorerna

Eero Castrén (Helsingfors universitet) är en neurologiforskare som studerar hur antidepressiva läkemedel påverkar en vuxen människas hjärna på molekylär nivå. I sin tidigare forskning har Castrén visat hur en molekyl som används i antidepressiva läkemedel gör en vuxen människas hjärna mer formbar. Eftersom hjärnans formbarhet efter en kritisk utvecklingsperiod är mycket begränsad har Castréns forskningsresultat skapat möjligheter att undersöka hjärnfunktionerna och behandlingen av sjukdomar som är kopplade till dem. Då vi vet hur formbarheten hos en vuxen människas hjärna kan påverkas blir det möjligt att utveckla behandlingar för rehabilitering av hjärnfunktionerna exempelvis hos patienter som lider av psykiatriska sjukdomar, hjärnblödning eller kronisk smärta. Under sin period som akademiprofessor studerar Castrén den neuronala formbarheten hos en vuxen människas hjärna ur ett nytt perspektiv. Han fokuserar på de allmänt använda antidepressiva läkemedlens verkningsmekanismer och deras interaktion med neurotrofiner och serotonin. Forskningen kombinerar cell- och molekylärbiologiska metoder på ett unikt sätt. Möjligheten att återställa och modifiera formbarheten hos en vuxen människas hjärna kan resultera i nya tillämpningar för undersökning och behandling av psykiatriska sjukdomar. Med den nya vetenskapliga kunskapens hjälp blir det möjligt att förbättra diagnostiseringen och behandlingen av neuropsykiatriska sjukdomar.

Sara Heinämaa (Jyväskylä universitet) utvecklar i sin forskning en filosofisk infallsvinkel till social marginalisering och utestängning. Forskningen utgår från idén att upplevelser av normalitet respektive anormalitet spelar en avgörande roll i alla sociala processer där individ- och gruppintressen råkar i en antagonistisk relation och där motsättningar löses med marginalisering och utestängning. Med sitt kreativa och interdisciplinära forskningsgrepp öppnar Heinämaa ett nytt perspektiv på forskningen i normalitet respektive anormalitet. Hon hör till de ledande europeiska forskarna inom kroppsfenomenologi och hennes publikationer har också fått hedersutmärkelser.

Markku Kulmala (Helsingfors universitet) undersöker hur människans aktivitet och naturliga processer påverkar klimatet och luftkvaliteten. Interaktionen mellan klimat och luftkvalitet är varierande och komplicerad. Förorenad luft kan förändra det lokala och rentav det globala klimatet, och klimatet kan i sin tur påverka luftkvaliteten på talrika sätt. Vi har dock idag endast begränsad kunskap om interaktionsmekanismerna och återkopplingarna mellan luftkvalitet och klimat. Syftet med Kulmalas arbete är att få mer kunskap om detta växelspel och djupare förståelse av de fenomen som är förknippade med luftföroreningarnas uppkomst, dynamik och återkopplingar. Forskningen har betydande miljömässiga, sociala och ekonomiska verkningar. Markku Kulmala hör till världens ledande forskare inom aerosolers fysik och kemi. Han har varit akademiprofessor också under perioderna 2004–2009 och 2011–2015.

Matti Latva-aho (Uleåborgs universitet) forskar i trådlös radiodatakommunikation. Trådlösa datakommunikationssystem och datanät är redan idag hörnstenar för samhällsfunktionerna, och deras betydelse växer hela tiden. De trådlösa datanätens kapacitet hämmas i grunden av att det användbara frekvensbandet är begränsat. Nya frekvensband för mobil datakommunikation kommer att finnas tillgängliga endast på avsevärt högre frekvenser än idag. Detta medför stora förändringar i hur framtidens trådlösa radiosystem ska planeras och optimeras. Latva-ahos forskning ökar vår förståelse av hur kriterierna för framtidens trådlösa system kommer att förändras och hurdana överföringstekniska sändar-mottagarlösningar de kommer att kräva. Forskningen ska lösa problem vilkas existens länge har varit känd men som hittills inte har utforskats i större utsträckning. Forskningsrönen väntas ge viktig ny kunskap på datakommunikationens område. Projektet bygger upp en grundläggande förståelse av millimetervågors datakommunikationsteknik och planerar framtidens nätarkitektur med mycket hög förmedlingskapacitet.

Craig Primmer (Åbo universitet) undersöker fenotypens förhållande till genotypen på molekylär nivå och kartlägger den för anpassningen livsviktiga livscykelparametern, dvs. könsmognadens genetiska arkitektur i populationer i naturen. Forskningsprojektet är unikt även internationellt. Det bygger i många avseenden på den studie som Primmers grupp publicerade i tidskriften Nature år 2015 och som visade att en enda gen (VGLL3) förklarar 40 procent av variationen hos en könsmogen lax. Resultatet var överraskande, eftersom man tidigare hade trott att livscykelparametern regleras av flera gener. Akademiprofessorsprojektet kombinerar på ett banbrytande sätt modellering och experimentellt arbete, och siktet är inställt på att kunna förutspå hur förändringar i miljön påverkar laxfiskarnas livscykelparametrar. Primmers forskning har stor samhällelig relevans för vården av fiskstammarna. Forskningen ger fundamental kunskap om hur man kan stoppa den sjunkande trend i könsmognadsåldern som är en följd av fisket. Lägre könsmognadsålder leder till att fiskarna blir mindre till storleken och att fångsterna och därmed också deras penningvärde minskar. Resultaten är relevanta även för pubertetsforskningen eftersom genen VGLL3 också påverkar människans könsmognadsålder. Craig Primmer var akademiprofessor också under perioden 2011–2015.

Hannu Salmi (Åbo universitet) studerar kulturens viralitet i början av 1800-talet, det vill säga vid en tid som kan anses vara central för det moderna Europas födelse. Efter franska revolutionen ritades gränserna om i Europa, och vid samma tid ledde den tekniska utvecklingen till växande flyttrörelse över nationsgränser. Utvecklingen fick fart från tidningspressens växande inflytande från och med 1820-talet.  Med hjälp av text mining (datautvinning) i de digitala tidningsarkiven spårar Salmi formerna för hur kulturerna kontaminerades och spreds viralt. Forskningen tar sikte på en nytolkning av hela kulturbegreppet. Med hjälp av en metodologiskt och begreppsligt innovativ infallsvinkel till denna inom historieforskningen väl utforskade tidsperiod ska Salmis forskning ge ny kunskap om kommunikationen och informationsförmedlingen som fenomen.

Päivi Törmä (Aalto-universitetet) är en forskare inom teoretisk fysik som forskar i fenomen med stor koherenslängd. Ett av syftena med hennes forskningsprojekt är att teoretiskt definiera supraledningens gränser. Resultaten kan göra det möjligt att ta fram supraledare som fungerar i rumstemperatur utan avkylning. I projektets andra del ska man experimentellt skapa nya koherenta ljuskällor som bygger på plasmoniska nanopartikelelektroder. Ljuskällornas energiförbrukning är minimal och de fungerar i nanoskala. I sin forskning kombinerar Törmä effektivt beräkningsmässig och experimentell forskning. Forskningsprojektet innehåller nya, innovativa forskningsidéer som på ett betydande sätt förnyar hela disciplinen och i bästa fall öppnar för nya teknologiska möjligheter.

Anu Wartiovaara (Helsingfors universitet) är en klinisk forskare som specialiserat sig på forskning i mitokondrier. Mitokondriella sjukdomar är en grupp sällsynta sjukdomar som beror på störningar i cellernas energiproducerande organeller, mitokondrierna. Hos patienterna orsakar störningarna olika typer av kliniska symtom, från multiorgansvikt i barndomen till neurodegeneration, diabetes och dövhet i vuxen ålder. Störningar i mitokondrierna påverkar också många allmänna folkhälsosjukdomar såsom cancer, neurodegenerativa sjukdomar, sjukdomar i rörelseorganen och hjärtsjukdomar. Wartiovaaras forskning fokuserar på en specifik undergrupp inom mitokondriella sjukdomar. I den gruppen orsakar mutationer i vissa gener problem som skadar mitokondriernas DNA. Hos barn kan sjukdomen orsaka allvarliga hjärn- och leverskador, hos vuxna muskelsjukdomar. I sin forskning under perioden som akademiprofessor ska Wartiovaara i ett vidare perspektiv särskilt studera cellernas och mitokondriernas interna kommunikation och växelverkan i olika vävnader. Forskningsprojektet har potential att leda in forskningsgrenen i en helt ny riktning, bort från huvudfåran. Den kan också skapa betydande möjligheter för behandling och diagnostik av mitokondriella sjukdomar.

Lista över akademiprofessorer som Finlands Akademi finansierar

Mer information

  • direktör Riitta Maijala, Finlands Akademi, tfn 0295 335 114, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • enheten för biovetenskap och miljöforskning: direktör Laura Raaska, tfn 0295 335 094, och vetenskapsrådgivare Timo Sareneva, tfn 0295 335 106, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • enheten för kultur- och samhällsvetenskaplig forskning: direktör Liisa Savunen, tfn 0295 335 122, och ledande vetenskapsrådgivare Hannele Kurki, tfn 0295 335 052, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • enheten för naturvetenskaplig och teknisk forskning: direktör Susan Linko tfn 0295 335 066, och ledande vetenskapsrådgivare Ritva Taurio, tfn 0295 335 115, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • enheten för hälsoforskning: direktör JarmoWahlfors, tfn 0295 335 126, och vetenskapsrådgivare Sara Illman, tfn 0295 335 119, fornamn.efternamn(at)aka.fi

Finlands Akademi, kommunikationen
Riitta Tirronen, kommunikationsdirektör
tfn 0295 335 118
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 22.6.2016
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »