FI EN

FA:s forskningsråd för hälsa finansierar elva nya akademiforskare

30.5.2016

Finlands Akademis forskningsråd för hälsa har beslutat att bevilja bidrag för elva nya anställningar som akademiforskare. Finansieringen utlystes i samband med Akademins septemberutlysning 2015. Forskningsrådet mottog sammanlagt 89 ansökningar om bidrag för anställning som akademiforskare. Beviljandegraden var drygt 12 procent. De internationella bedömarna tyckte att ansökningarna höll hög vetenskaplig nivå och att de bästa ansökningarna var internationellt sett konkurrenskraftiga.

Bidraget för anställning som akademiforskare är avsett för erfarna forskare för självständigt vetenskapligt arbete enligt en fastställd forskningsplan. Målet med det femåriga bidraget är att främja och förbättra de bästa erfarna forskarnas möjligheter att kvalificera sig till viktiga forsknings- och ledningsuppdrag.

Exempel på nya akademiforskare:

Det adaptiva immunförsvaret, som består av B-lymfocyter och T-lymfocyter, spelar en viktig roll för kroppens försvar mot patogener, ämnen som framkallar sjukdomar. B- och T-lymfocyterna skapar det immunologiska minnet och möjliggör vaccinationer. Lymfocyterna måste vara mycket aktiva då en infektion inträffar, men de får inte reagera på kroppens egna vävnader. Immunförsvarets skadliga angrepp på kroppens egna vävnader leder till autoimmuna sjukdomar. I denna process är det viktigt att hålla cellaktiviteten i rätt balans. Pieta Mattila och samarbetspartner vid Åbo universitet har i sina undersökningar visat att cellskelettet spelar en viktig roll i att reglera denna balans. Mattila beviljades bidrag för anställning som akademiforskare för att undersöka de molekylära mekanismer som ligger bakom fenomenet. Forskningens resultat kan förbättra vår förståelse av immunförsvarets normala tillstånd och dess funktion i samband med immunologiska sjukdomar. Mattilas forskning kan dessutom ta fram ny kunskap om hur cellskelettet och dess samband med cellmembranen inverkar på funktionen hos cellytans receptorer.

Störningar kan leda till att gliaceller, en grupp celler i nervsystemet, inte avlägsnar proteinet beta-amyloid tillräckligt effektivt från hjärnan. Det är en av orsakerna till att hjärnans nervceller dör vid Alzheimers sjukdom. Genom att öka reningsförmågan hos mikrogliaceller och stödja nervcellers funktion kunde man ta fram effektiva behandlingsmetoder mot Alzheimers sjukdom. Tarja Malm beviljades bidrag för anställning som akademiforskare vid Östra Finlands universitet för att undersöka vilka RNA-molekyler som reglerar mikrogliaceller under Alzheimers sjukdom.

Johannes Kettunen beviljades bidrag för anställning som akademiforskare vid Uleåborgs universitet för att forska kring den molekylära bakgrunden till riskmarkörer för dödlighet och bedöma markörernas användbarhet i kliniskt patientarbete. Forskningen ska klarlägga den biologiska bakgrunden till markörämnen för dödlighet (alfa-1-surt glykoprotein, citrat, albumin och storleken hos VLDL-partiklar) samt uppskatta deras nytta för riskbedömning av patientdata. Kettunen ska även undersöka hur dessa markörer kunde utnyttjas inom den praktiska vården av patienter med en hög dödlighetsrisk.

Mer information

Finlands Akademi, kommunikationen
webbinformatör Vesa Varpula
tfn 0295 335 131
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 3.6.2016
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »