FI EN

FA-bidrag till åtta kliniska forskare

30.5.2016

Finlands Akademis forskningsråd för hälsa har beslutat att dela ut bidrag till åtta kliniska forskare. Den totala bidragssumman uppgår till drygt två miljoner euro. Pengarna beviljas för att stödja deltidsforskning under fyra års tid. Beviljandegraden var 18 procent.

Akademins bidrag för kliniska forskare är en riktad satsning av forskningsrådet för hälsa. I september 2015 öppnades den elfte utlysningen av bidraget. Kliniska forskare spelar en viktig roll i att samordna kliniskt patientarbete och grundforskning. Målet med högklassig klinisk forskning är att identifiera viktiga utmaningar inom patientarbetet och ta fram lösningar med hjälp av grundforskning.

Exempel på finansierade kliniska forskare:

Varje år föds det ca 200 finländska barn med en ärftlig blodsjukdom. Att behandla dessa sjukdomar är mycket dyrt och de orsakar oerhört mycket mänskligt lidande. Emma Haapaniemi från Helsingfors universitet beviljades bidrag för att skapa en genterapiform för patienter med ärftliga blodsjukdomar. Behandlingen bygger på en ny genteknik som heter CRISPR-Cas. Tekniken gör att man kan reparera enskilda genmutationer. Haapaniemis behandlingsmetod kan eventuellt tillämpas på flera olika typer av blodsjukdomar.

David Gyllenberg från Åbo universitet beviljades bidrag för att undersöka kombinationer av riskfaktorer för schizofreni samt deras samband med sjukdomsprognosen. Typiskt för schizofreni är att den är en kronisk sjukdom. Det är därför som det är ytterst viktigt med tidig upptäckt och tidigt ingripande. Klinisk schizofreni är en form av psykos som vanligen bryter ut i de sena tonåren eller det tidiga vuxenlivet, men ändringarna i hjärnan har skett flera år tidigare. Ett tidigt ingripande förutsätter information om vem som har risk att insjukna. Gyllenberg ska utnyttja inhemska register och undersöka riskfaktorernas samband med långtidsprognoser.

Munbakterier och tandinflammationer kan påverka uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar genom att orsaka en inflammation i hela kroppen som leder till en ökad risk för åderförkalkning. Susanna Paju vid Helsingfors universitet beviljades bidrag för att ta fram bevis på att parodontit (tandlossning) och munbakterier har ett samband med hjärt-kärlsjukdomar. Paju ska bedriva klinisk, mikrobiologisk och radiologisk forskning med hjälp av två olika patientdatasamlingar. Pajus projekt kommer att öka kunskapen om kliniska munrelaterade riskfaktorer i fråga om hjärt-kärlsjukdomar. God munhälsa är särskilt viktigt hos de personer som hör till riskgrupper för hjärt-kärlssjukdomar.

Mer information

Finlands Akademi, kommunikationen
webbinformatör Vesa Varpula
tfn 0295 335 131
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 30.5.2016
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »