FI EN

Diagnostiken utvecklas när det gäller artros – målet är att identifiera sjukdomen redan i ett tidigt skede

26.5.2016

Artrosen blir vanligare i Finland när befolkningen åldras. Ämnet utforskas i flera projekt som finansieras av Finlands Akademi.

Fetma, ledskador och tungt fysiskt arbete ökar risken för artros. Man känner inte till grundorsaken till artros, berättar docent Jari Arokoski från Östra Finlands universitet. Typiskt för artros är att broskytan bryts ned och ledbrosket försvinner från ledytorna, vilket syns på röntgenbilden som en avsmalning av ledspringan.

”Ledförändringarna framskrider i allmänhet långsamt med åren, och den skadade broskvävnaden återställs inte. En del av artrospatienterna lider av svåra ledsmärtor och sjukdomen begränsar deras funktionsförmåga. På röntgenbilderna kan förändringar som tyder på artros synas även om förändringarna inte är förenade med smärtsymtom”, säger Arokoski.

Artros leder i Finland till 600 000 läkarbesök per år. Den kostsammaste följden av artros är försämrad funktionsförmåga. Enligt statistik från Pensionsskyddscentralen och Folkpensionsanstalten betalas nästan 10 procent av sjukpensionerna på grund av artros. Totalt uppgår de direkta kostnaderna som orsakas av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen till cirka 600 miljoner euro om året, vilket motsvarar cirka 11 procent av samtliga sjukdomskostnader.

Nya bilddiagnostiska metoder för exakt identifiering av artros och vävnadsförändringar

För närvarande baseras diagnostiseringen av artros i primärvården både på klinisk undersökning och på röntgenbilder, berättar biträdande professorn vid Uleåborgs universitet, akademiforskaren Simo Saarakkala.

”På röntgenbilderna upptäcks inte tidiga förändringar, utan bara de fall då tydliga vävnadsförändringar redan har ägt rum och brosket har förstörts. En noggrannare bilddiagnostik skulle möjliggöra en utveckling av inriktade behandlingar och en bättre prognostisering av sjukdomsutvecklingen”, säger Saarakkala.

Saarakkalas forskningsgrupp utvecklar en datorstödd analysmetod för röntgenbilder för att bättre kunna hitta vävnadsförändringar i ett tidigt skede och göra tolkningen av bilderna oberoende av vem som tolkar dem. Gruppen har fått finansiering av Finlands Akademi och europeiska forskningsrådet ERC. Resultaten visar att man på röntgenbilder särskilt väl kan analysera benvävnadens struktur och dess förändringar under sjukdomens olika skeden. Gruppen visade också för första gången att en datorstödd analys av en vanlig röntgenbild berättar om den verkliga tredimensionella strukturen hos benet.

Också ultraljudsbilder är enligt Saarakkala en möjlig metod för att upptäcka tidig artros. Metoden är förmånlig och lättanvänd och man har redan länge utnyttjat den för avbildning av reumapatienternas leder.

”För artros har metoden knappast alls använts. Man har länge utgått från den felaktiga uppfattningen att ultraljud inte är lämpligt för att diagnostisera artros i knäleden, eftersom man med metoden inte får någon bild av den belastade ledytan”, säger Saarakkala.

Saarakkalas grupps forskning, vars resultat publicerades i tidskriften Scientific Reports tidigare i år, kullkastar den här uppfattningen. Forskningen visade att man med hjälp av ultraljud upptäcker osteofyter, meniskförskjutning samt förändringar av ledbrosket i det belastade området i knäleden bättre än med traditionell röntgen. Gruppen har redan tidigare visat att en datorstödd analysmetod också kan tillämpas på bedömning av täthet i ben under brosk på ultraljudsbilder.

”Utgående från studierna kan man rekommendera att ultraljudsbildtagning utnyttjas mer än för närvarande inom primärvården”, säger Saarakkala.

Utöver kliniska bilddiagnostiska undersökningar undersöker Saarakkalas grupp vävnadsförändringar orsakade av artros med mikroskopisk resolution. Vid forskningen utnyttjas patientvävnadsprover, som erhålls av organdonatorer och endoprotespatienter. Saarakkalas forskningsgrupp har på lång sikt en vision om att kombinera den information som kan fås med nya bilddiagnostiska metoder med en datorbaserad statistisk prognosmodell som skulle stödja läkarna i deras beslut om behandling både inom primärvården och inom den specialiserade sjukvården.

Mer information

  • docent Jari Arokoski, Östra Finlands universitet, Kuopio universitetssjukhus, tfn 040 355 3854, jari.arokoski@kuh.fi
  • biträdande professor Simo Saarakkala, Uleåborgs universitet, tfn 0294 486 002, simo.saarakkala@oulu.fi

Artikeln i tidskriften Scientific Reports: Podlipská, A Guermazi, P Lehenkari, J Niinimäki, FW Roemer, JP Arokoski, P Kaukinen, E Liukkonen, E Lammentausta, MT Nieminen, O Tervonen, JM Koski, S Saarakkala. Comparison of diagnostic performance of semi-quantitative knee ultrasound and knee radiography with MRI: Oulu knee osteoarthritis study. Sci Rep 6:22365, 2016. doi:10.1038/srep22365.

www.nature.com/articles/srep22365      

Finlands Akademi, kommunikationen  
informatör Tuula Toivio
tfn 0295 335 156
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 26.5.2016
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »