FI

Intensiv stadsutveckling försämrar vattendragens kvalitet

17.2.2015

Urbaniseringen och markanvändningen i stadsområden inverkar kraftigt på hur vattenekosystemen mår. Från urbaniserade avrinningsområden transporteras en stor mängd näringsämnen och tungmetaller ut till vattendragen. Hur städerna och urbana grönområden planläggs har således stor betydelse för avrinningens mängd och kvalitet.

”Typiskt för den byggda miljön är att en stor andel av markytan är ogenomtränglig, dvs. vattnet infiltrerar inte jorden utan rinner nästan helt och hållet ut till närliggande vattendrag. Det innebär också att näringsämnena och tungmetallerna inte filtreras i jorden utan de transporteras med regnvattnet ut i naturliga vattendrag. Marken har också en renande funktion”, förklarar professor Heikki Setälä från Helsingfors universitet. Setälä leder ett omfattande forskningsprojekt där man undersöker hur markanvändningen i urbaniserade avrinningsområden påverkar vattenekosystem. Projektet finansieras som en del av Finlands Akademis forskningsprogram Hållbar hantering av akvatiska naturresurser (AKVA).

Städer övergöder vattendrag mer än vad man allmänt tror. Trots att den byggda miljön endast utgör några procent av hela Finlands areal, bor ca 80 procent av landets befolkning i tätorter. I Finland koncentreras bebyggelsen dessutom till områden i närheten av vattendrag.

I Setäläs forskningsprojekt har man konstaterat att det finns stora skillnader i mängden och kvaliteten av dagvatten under olika årstider och på olika markanvändningsområden. ”Våra resultat tyder på att ju intensivare markanvändning, desto större variation. Vi har jämfört olika avrinningsområden och observerat statistiskt signifikanta skillnader i så gott som alla kvalitetsvariabler för dagvatten, i mängden näringsämnen och tungmetaller samt i vattnets grumlighet”, berättar Setälä.

Belastningen från organiskt material ökar på vintern

På vintern ökar belastningen från suspenderat material i vattendrag, t.ex. i och med sandning. Smält- och regnvatten för med sig också annat fast material, såsom skräp, metallbitar, rost, avföring och beck. Vägsaltet kan upplösa metaller, vilket också syns i kvaliteten av avrinningen.

Det väsentliga vid hanteringen av dagvatten i urbana miljöer är enligt Heikki Setälä är att se till vilka slags ekosystemstjänster man använder. Exempelvis har det stor betydelse för dagvattenhanteringen om ett grönområde består av en enda park eller om parkerna är utspridda på olika håll i staden.

”Den nuvarande trenden inom stadsutvecklingen, som gynnar allt tätare byggande, kan i själva verket ha negativ inverkan på hanteringen av dagvatten och vattnets kvalitet.”

För projektets ändamål har forskarna installerat automatiska mätstationer i Lahtis och Helsingfors. De automatiska dygnet-runt-stationerna mäter kvaliteten och mängden av vattnet som rinner i dagvattenrören. Genom mätningarna får forskarna veta bl.a. hur mycket näringsämnen, organiska partiklar och tungmetaller som vattnet innehåller. Mätstationerna har placerats på åtta olika avrinningsområden i Helsingfors och Lahtis med olika byggnadstäthet. Målet är också att undersöka nederbörden i dessa områden genom att kombinera radar- och markbaserade observationer.

Läs mer på www.aka.fi/akva och www.apropos.fi (på finska).

Mer information

  • professor Heikki Setälä, Helsingfors universitet, miljövetenskapliga institutionen, tfn 0294 120 312, fornamn.efternamn(at)helsinki.fi


Finlands Akademi, kommunikationen
informationschef Riitta Tirronen
tfn 0295 335 118
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 3.3.2015
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »