FI

Inlärningsforskare: Stora skillnader i skolelevers webbläskunnighet

22.4.2015

Internet har förändrat barns och ungdomars sätt att läsa. En färsk undersökning visar att det finns stora skillnader redan bland sjätteklassare när det gäller webbläskunnighet. Hösten 2014 utvärderades cirka 160 sjätteklassares webbläskunnighet i en inlärningsmiljö som simulerar internet. Nya typer av läskunnighet krävs av skoleleverna: internetanvändare måste kunna söka information, bedöma information kritiskt, dra nytta av flera olika källor och berätta om vad de lärt sig för andra.

I projektet eSeek inom Finlands Akademis forskningsprogram Lärande och kunnande i framtiden (TULOS) har man utrett hur väl skoleleverna behärskar de krävande läsfärdigheter som behövs på nätet.

Flickor har bättre webbläskunnighet än pojkar

Enligt undersökningen är en del av eleverna skickliga på att utnyttja internetkällor i sitt lärande, medan andra har svårigheter inom alla delområden av webbläskunnighet.

"Elever med svag webbläskunnighet får inte en strukturerad helhetsbild av det ämne som ska studeras på webben. Med undantag av informationssökning var flickors webbläskunnighet bättre än pojkars inom alla delområden", säger Paavo Leppänen, ledare för forskningsprojektet och professor i psykologi vid Jyväskylä universitet.

En kritisk bedömning av information var ett svårt delområde inom webbläskunnighet för många elever. "Nästan hälften av eleverna förhöll sig okritiska till kommersiellt färgad information och bara var femte elev kunde identifiera att en webbplats var kommersiell. Däremot gick det bättre att bedöma huruvida en experttext var tillförlitlig. Cirka sju av tio elever kunde motivera varför en expertsida var tillförlitlig. Elevernas behärskning av rutiner beträffande e-postkommunikation är också relativt svag. Många elevers e-postmeddelanden påminner om snabbmeddelanden", säger forskardoktor Carita Kiili vid Jyväskylä universitet.

Enligt preliminära iakttagelser påverkar nivån på grundläggande läskunnighet även prestationen när det gäller informationssökning. "Sjätteklassare som hörde till gruppen av långsamma läsare kunde identifiera en relevant webblänk bland sökresultaten sämre än de andra eleverna. De var även långsammare att söka information. Den grundläggande läskunnigheten hos de elever som läser flytande förefaller inte ha ett samband med prestationen när det gäller informationssökning. Detta vittnar om att något särskilt är förknippat med informationssökning på nätet", beskriver professor Leppänen.

Med hjälp av filmning av ögonrörelser och tester som eleverna gjort har forskarna undersökt kognitiva färdigheter och processer i hjärnan. Genom att mäta hjärnverksamheten med en metod som baserar sig på EEG och samtidigt mäta ögonrörelserna har forskarna kartlagt hjärnverksamhet som t.ex. förknippas med uppmärksamhet, kombination av bild och text samt förståelsen för dessa.

"Enligt preliminära iakttagelser jämförde de elever som klarade sig enligt genomsnittet sökresultat som var väsentliga för informationssökningsuppgiften sinsemellan och tittade bara lite på de oväsentliga sökresultaten. Eleverna kunde även välja ut väsentliga saker på webbsidor som de läst. De uppmärksammade emellertid bara sällan saker som de kunde dra nytta av för att bedöma tillförlitligheten på en webbsida", säger forskardoktor Jarkko Hautala vid Jyväskylä universitet.

Fortbildning för lärare i att undervisa webbläskunnighet

De nya läroplanerna, som träder i kraft år 2016, betonar undervisningen av multiläskunnighet i olika läroämnen. "För att främja barnens digitala jämlikhet behöver lärarna kompletterande utbildning i undervisning av webbläskunnighet som en del av multiläskunnigheten. Dessutom ska skolorna ha tillräckliga tekniska resurser för att använda digitala inlärningsmiljöer så att inlärning från nätkällor kan införas som en naturlig del av undervisningen.

Mer information

  • professor Paavo Leppänen, Jyväskylä universitet, psykologiska institutionen, paavo.ht.leppanen(at)jyu.fi, tfn 050 338 4747
  • forskardoktor Carita Kiili, Jyväskylä universitet, pedagogiska institutionen, carita.kiili(at)jyu.fi, tfn 040 805 3641
  • forskardoktor Jarkko Hautala, Jyväskylä universitet, Agora Center, jarkko.v.hautala(at)jyu.fi, tfn 040 805 3487

Paavo Leppänen och Carita Kiili talade på Finlands Akademis evenemang på Vetenskapsdagarna i Jyväskylä. Läs mer om Vetenskapsdagarnas program på www.jyu.fi/akateemiset-tapahtumat/Tieteenpaivat.

Finlands Akademi, kommunikationen
Informatör Risto Alatarvas
tfn 0295 335 007
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 22.4.2015
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »