FI EN

Finlands Akademi finansierar åtta nya akademiprofessorer

27.5.2015

Finlands Akademi har beslutat att finansiera åtta nya anställningar som akademiprofessor för åren 2016–2020. Bidraget beviljas till professorerna Pertti Alasuutari (Tammerfors universitet), Hannu Häkkinen (Jyväskylä universitet), Kai Kaila (Helsingfors universitet), Samuel Kaski (Aalto-universitetet), Matti Keloharju (Aalto-universitetet), Riitta Lahesmaa (Åbo universitet), Virpi Lummaa (Åbo universitet) och Seppo Ylä-Herttuala (Östra Finlands universitet).

De nya akademiprofessorerna bedriver forskning inom följande områden: sociologi; nanovetenskap och nanoteknik; neurovetenskap; beräkningsmässig dataanalys; företagsekonomi och nationalekonomi; biomedicin, cell- och molekylärbiologi; ekologi, evolutionsbiologi och ekofysiologi; samt biomedicin, klinisk medicin.

Bidraget för anställning som akademiprofessor är avsett för forskare i internationell toppklass för att de ska kunna bedriva vetenskaplig forskning på heltid. Akademiprofessorer förväntas bidra till att kraftigt utveckla sitt eget vetenskapsområde och bygga upp en kreativ forskningsmiljö. Finlands Akademi finansierar för närvarande 44 femåriga akademiprofessurer inom olika discipliner. Det finns också två särskilda professurer, som utlyses vart femte år: en Minna Canth-akademiprofessur och en Martti Ahtisaari-akademiprofessur.  

Akademiprofessorerna för åren 2016–2020

Det centrala temat i Pertti Alasuutaris (Tammerfors universitet) forskningsprojekt är kopplingarna mellan å ena sidan seder och bruk, å andra sidan maktrelationerna i dagens samhälle. Genom att studera flera internationella organisationers uppkomst och verksamhet samt de politiska faktorernas roll såväl i dessa organisationer som i den nationella politiken kan man besvara frågan om vilka syften medverkan i internationella nätverk tjänar ur de nationella aktörernas perspektiv. Forskningsprojektet bedöms som internationellt betydelsefullt genom att det förstärker den samhällsvetenskapliga forskningen i kultur och förvaltning och gör den allt mer mångvetenskaplig och metodologiskt mångsidig.

Hannu Häkkinen (Jyväskylä universitet) undersöker med teoretiska och beräkningsmässiga metoder de fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaperna hos nanostrukturerade metallmolekylgränssnitt. Hans forskning fokuserar särskilt på metallnanopartiklar och nanostrukturer som är skyddade med organiska molekyler samt på hur de används bland annat i katalys och som sensorer och biokompatibla stämplar. Häkkinen bedriver sin forskning på institutionerna för fysik respektive kemi vid Jyväskylä universitet samt vid universitetets nanovetenskapliga centrum (NSC) i samarbete med NSC:s forskningsgrupper och tio utländska forskningsgrupper.

Kai Kaila (Helsingfors universitet) undersöker jonreglerande proteiners betydelse i hjärnans utveckling och utformning samt i epilepsi. Syftet är att ta fram ny neurobiologisk kunskap bland annat om hjärnfunktionerna hos nyfödda barn. Den kunskapen kan användas då man utvecklar nya behandlingsmetoder för hjärnsjukdomar, exempelvis just epilepsi. Syftet är att minska det mänskliga lidandet och ge samhället betydande social och ekonomisk nytta. Kaila var akademiprofessor också 1996–2006.

Samuel Kaski (Aalto-universitetet) utvecklar beräkningsmässiga så kallade maskininlärningsmetoder för analys av multipla informationskällor där bakgrundsinformation som förmedlats av experter inom precisionsmedicin beaktas med hjälp av interaktiv modellering. Precisionsmedicin, läkarvetenskap som skräddarsys för den enskilda patienten, innebär en svår utmaning för dataanalysmetoderna i och med att man då ska kunna förutse effekten av behandlingar med hjälp av material där antalet prover är mycket litet, som minst endast en patient, men där antalet variabler är enormt. Kaski är på många områden en föregångare i utvecklingen av tekniker och tillämpningar för maskininlärning och han har stått för betydande nyskapande initiativ inom sitt mångvetenskapliga forskningsområde.

Matti Keloharju (Aalto-universitetet) sammankopplar under sin period som akademiprofessor tre projekt som alla studerar förmåga och framgång i affärslivet. Han utreder vad en miljon svenskars egenskaper berättar om verkställande direktörer, i vilken mån kompetensens inverkan på karriären är beroende av könet och hur företagsköp påverkar kompetensflykten. Forskningen genomförs som ett internationellt samarbetsprojekt.

Riitta Lahesmaa (Åbo universitet) forskar i T-cellernas funktioner och utveckling. T-cellerna, eller T-lymfocyterna, svarar för kroppens immunförsvar mot sjukdomsalstrare och cancer. Lahesmaa undersöker vilka mekanismer som styr T-cellernas differentiering och varför störningar i den processen kan resultera i sjukdomar. I forskningen utnyttjas analysmetoder som omfattar hela genomet, de nyaste beräkningsmässiga metoderna för data mining samt biobanker med patientprover. Resultaten ska förhoppningsvis öka vår förståelse av immunsjukdomarnas uppkomstmekanismer och hjälpa oss att ta fram bättre diagnos- och behandlingsmetoder.

Virpi Lummaa (Åbo universitet) forskar i det naturliga urvalet i vår tids mänskliga samhällen. Under sin period som akademiprofessor kommer hon att försöka klargöra hur den moderna miljön påverkar människans evolution och på vilket sätt snabba förändringar i nativitet och mortalitet påverkar urvalet. Som källmaterial använder hon demografiska uppgifter från finländska kyrkoböcker från över 350 års eller mer än 12 generationers tid för att visa hur urvalet har förändrats allteftersom samhället moderniserats. Lummaa arbetar för närvarande som biträdande professor i evolutionsbiologi vid University of Sheffield i England men kommer som akademiprofessor att arbeta vid Åbo universitet.

Seppo Ylä-Herttuala (Östra Finlands universitet) har som mål att utveckla ny teknik som kan utnyttjas på bred front inom klinisk genterapi. Ylä-Herttuala ska framföra en helt ny approach för behandlingen av patienter som lider av ischemisk hjärtsjukdom. Metoden bygger på en form av genterapi där man får hjärtcellers interna gener att producera tillväxtfaktorer för att avhjälpa syrebristen.  

Läs mer om akademiprofessorer på vår webbplats under Akademiprofessorer. 

Mer information:  

  • överdirektör för forskning Marja Makarow, tfn 0295 335 002, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • enheten för biovetenskap och miljöforskning: direktör Laura Raaska, tfn 0295 335 094, och vetenskapsrådgivare Timo Sareneva, tfn 0295 335 106, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • enheten för kultur- och samhällsvetenskaplig forskning: direktör Liisa Savunen, tfn 0295 335 122, och ledande vetenskapsrådgivare Hannele Kurki,tfn 0295 335 052,fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • enheten för naturvetenskaplig och teknisk forskning: direktör Susan Linko,tfn 0295 335 066, och ledande vetenskapsrådgivare Ritva Taurio, tfn 0295 335 115, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • enheten för hälsoforskning: direktör Jarmo Wahlfors,tfn 0295 335 126, och vetenskapsrådgivare Heikki Vilen, tfn 0295 335 135, fornamn.efternamn(at)aka.fi  

Finlands Akademi, kommunikationen
informatör Leena Vähäkylä 
tfn 0295 335 139 
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 28.5.2015
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »