FI EN

2015 års akademipris till Tuuli Lähdesmäki och Lauri Nummenmaa

24.11.2015

Torsdag den 26 november 2015 utdelar Finlands Akademi årets akademipris till två meriterade forskare. Akademipriset för vetenskapligt kurage går till akademiforskare Tuuli Lähdesmäki från Jyväskylä universitet och akademipriset för samhälleligt genomslag till akademiforskare Lauri Nummenmaa från Åbo universitet och Aalto-universitetet.  

Akademipriset för vetenskapligt kurage tilldelas en forskare som i sitt arbete visat prov på exceptionell vetenskaplig djärvhet, kreativitet eller fördomsfrihet. Priset kan beviljas för en djärv eller originell ny forskningsidé, fördomsfritt överskridande av vetenskapliga gränser eller villighet att ta risker i forskningen.  

Akademipriset för samhälleligt genomslag tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och forskarnas arbete, som genom sin verksamhet ökat intresset för vetenskap, som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten eller som på något annat sätt förstärkt forskningens betydelse och genomslag i samhället och bidragit till att forskningens rön utnyttjas.  

Akademipriset för vetenskapligt kurage: Tuuli Lähdesmäki  

Akademiforskare och docent Tuuli Lähdesmäki (f. 1976) har forskat kring kulturens roll i manifesteringen och framställningen av olika identiteter. Under den senaste tiden har Lähdesmäki särskilt koncentrerat sig på Europeiska unionens verksamhet inom kulturområdet. Hennes nyaste forskningsprojekt undersöker framställningen av det europeiska kulturarvet och byggandet av europeisk identitet med detta kulturarv.  

Lähdesmäki har med utgångspunkt i kritisk kulturforskning undersökt EU:s kulturprojekt och politiken bakom dem. Hon ska undersöka hur man i EU-projekten tar fram en idé om gemensamma europeiska värden, Europas förflutna och det europeiska kulturarvet. Under lupp är också hur projekten ämnar främja känslan av tillhörighet och samhörighet i Europa och EU. Lähdesmäki ska även undersöka lokala kulturaktörer i Europa, deras mål och deras sätt att definiera kultur och kulturarv som europeiska.  

Kulturarv är enligt Lähdesmäki ett känsloladdat och lätt politiserat begrepp som utnyttjas på olika sätt då man bygger upp olika identiteter. Det är viktigt att förstå och undersöka kulturarvsprocesser och politiken bakom dem, eftersom kulturarvet kan effektivt användas dels för att stärka positiva känslor med anknytning till gemenskap och samhörighet, dels för att dra gränser samt utesluta och lyfta fram ensidiga och politiskt laddade tolkningar av det förflutna.  

”EU har under de senaste åren startat ett flertal projekt i syfte att lyfta fram Europas historia, minnas det förflutna och värna om kulturarvet”, berättar Lähdesmäki. ”Idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv är inte problemfri – Europa är och har alltid varit kulturellt mångskiftande och européer har mycket olika uppfattningar om kontinentens historia och dess kulturella särdrag. Ingenting – inget objekt och ingen plats – är automatiskt en del av det europeiska kulturarvet.”  

Lähdesmäki säger att målet för hennes forskning är att öka transparensen hos EU:s kulturarvspolitik. 

Lähdesmäkis forskning karakteriseras som ambitiös och modig forskning som har potential att klargöra nuvarande begreppsliga paradigm inom området. Hon bedriver interdisciplinär forskning som för samman infallsvinklar från både EU-forskning och kultur- och kulturarvsforskning.  

Tuuli Lähdesmäki fick Starting Grant-finansiering av Europeiska forskningsrådet ERC år 2014.  

Akademipriset för samhälleligt genomslag: Lauri Nummenmaa    

Akademiforskare och professor Lauri Nummenmaa (f. 1977) är en internationellt erkänd hjärnforskare som i sin forskning kombinerar medicin, psykologi och datavetenskap på ett nytt och unikt sätt. Nummenmaas forskarteam undersöker hjärnans molekylära mekanismer och funktionella nervnät som påverkar människans känslor och sociala umgänge. Teamet framställer modeller av de känslobaserade försvarsmekanismer i hjärnan och kroppen som både människor och djur använder för att skydda sig mot externa hot och utmaningar. Forskarna ska också reda ut vilka mekanismer i hjärnan ligger bakom människans nödvändiga sociala relationer. För att mäta dessa funktionella och neurokemiska förändringar utnyttjar forskarna den nyaste teknologin inom hjärnforskning.  

I fokus för Nummenmaas grupp är också de mekanismer i hjärnan som ligger bakom fetma. Forskarna undersöker vilka funktionella och strukturella förändringar i hjärnan som kan bidra till ökat matbegär och fetma. Resultaten pekar på att övervikt ändrar på funktionen av hjärnans signalsubstanser. Människor som drabbas av fetma upplever ingen tillfredsställelse av att äta, och de kompenserar detta genom att äta mer. Fetma är således ett störningstillstånd som drabbar både kroppen och hjärnan.  

Nummenmaas nytänkande undersökningar och kunskapen om de mekanismer i hjärnan som ligger bakom känslor spelar en viktig roll i att första och planera behandling för olika psykiska störningar. Förståelsen av hjärnmekanismerna bakom fetma kan i sin tur hjälpa planera nya behandlingsmetoder som grundar sig på beteende och förändringar av hjärnans aktivitet.  

”Hjärnan styr all mänskligt beteende. Om vi förstår hur hjärnan fungerar förstår vi också hur psyket fungerar. Känslorna i sin tur är en central försvarsmekanism hos nästan alla arter. Att de är viktiga för människan syns i att störningar i emotionella system är funktionellt kopplade till allvarliga psykiska störningar”, berättar Nummenmaa.  

”När vi vet hur känslorna uppkommer och fungerar kan vi bättre förebygga och behandla allmänt förekommande psykiska sjukdomar såsom depression och ångestsyndrom.”   

Nummenmaas forskningsresultat har publicerats i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter men också i medierna både i Finland och utomlands. Han har också skrivit ett flertal böcker och inbjuds ofta att tala i olika medier och vid seminarier.  

Nummenmaa vill särskilt framhäva att forskningens mål är att öka människors välbefinnande. Det betyder att forskningens resultat måste snabbt spridas till de som kan utnyttja dem. ”Vi vill bedriva sådan forskning som är relevant. När vi förstår hur världen fungerar förstår vi också bättre hur den omedelbara omgivningen fungerar.”   

Lauri Nummenmaa fick Starting Grant-finansiering av Europeiska forskningsrådet ERC år 2012.  

Erkänsla för forskarnas insatser   

Akademiprisen beviljas nu för trettonde gången. Prisen kan beviljas till akademiforskare samt forskardoktorer som anställts med finansiering från Finlands Akademi. Beslut om prisen fattas av Akademins styrelse på framställning av de vetenskapliga forskningsråden. Syftet med prisen är att ge forskare som befinner sig i en dynamisk fas av sin karriär erkänsla och uppmuntran samt att fästa uppmärksamhet vid mål som Akademin anser vara viktiga. Prisföremålet är ett konstverk av handblåst glas, ”Ögonblick”, av Miia Liesegang.   

Mer information:  

  • överdirektör för förvaltning Ossi Malmberg, Finlands Akademi, tfn 0295 335 003, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • akademiforskare Tuuli Lähdesmäki, Jyväskylä universitet, tfn 040 805 3839, tuuli.lahdesmaki(at)jyu.fi; läs mer om Lähdesmäkis ERC-finansierade projekt på https://www.jyu.fi/hum/laitokset/taiku/euroherit
  • akademiforskare Lauri Nummenmaa, Aalto-universitetet, Åbo universitet, tfn 050 4319 931, lauri.nummenmaa(at)aalto.fi, http://emotion.becs.aalto.fi

 

Foton och videor:  

Finlands Akademi, kommunikationen
kommunikationsdirektör Riitta Tirronen
tfn 0295 335 118
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 24.11.2015
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »