FI EN

Splittrade livsmiljöer utsätter vilda växter för sjukdomar

12.06.2014

Ju närmare naturliga ängar ligger varandra desto bättre motståndskraft har ängsväxterna mot sjukdomar. Detta visar en studie som leddes av akademiforskare Anna-Liisa Laine och där man skapade modeller för epidemier orsakade av bladmögel på ängar på Åland. Forskningsresultaten publiceras i den erkända vetenskapstidskriften Science den 13 juni 2014.

I undersökningen kartlades över 4 000 ängar med svartkämpar och bladmögelinfektioner på dem. Undersökningen har pågått sedan 2001. På detta sätt insamlades det mest omfattande epidemiologiska materialet om sjukdomar bland naturliga växter i världen.

"I fullständig motsats till ekologiska lagbundenheter var sjukdomen sällsyntare i områden med ett tätt nätverk av värdängar. Resultatet antyder att värdväxterna i täta ängsnätverk har utvecklat en bättre motståndskraft på grund av ett större flöde av gener mellan ängarna. Detta bekräftades i laboratorietest där växternas motståndskraft mättes – växter på isolerade ängar var mer utsatta för sjukdomar. Det här är ett utmärkt bevis på att växternas gener sprids med pollen och frön även om växterna inte själva rör på sig. Landskapets struktur är med andra ord en kritisk faktor för genetisk mångfald", berättar Laine.

Enligt Laine måste sjukdomarna i naturen "välja mellan pest och kolera", eftersom deras värdpopulationer är små och splittrade. I områden med täta populationer har värdväxterna utvecklat en bättre motståndskraft. Det förhindrar att sjukdomarna sprids.

Sjukdomarna är alltså inte bara ett gissel för växtodlare, utan det finns en hel del sjukdomar och parasiter i naturen. De sprids dock långsammare och över mindre områden än de sjukdomar som förekommer inom jordbruket.

Enligt Laine har man fram till i dag inte förstått de mekanismer som möjliggör en långvarig samlevnad mellan parasiter och deras värdväxter. "I allmänhet fokuserar undersökningar på situationer där antalet sjukdomar ökar snabbt. Men det kunde vara nyttigare att lära sig något om de mekanismer som håller sjukdomarna i schack i naturen. Ängsnätverket på Åland var ett utmärkt studieobjekt, eftersom under tio procent av ängarna normalt är infekterade av bladmögel."

Akademiforskare Anna-Liisa Laine forskar i värdens interna dynamik som en drivkraft för sjukdomarnas evolution och epidemiologi. Hennes forskningsgrupp hör till spetsenheten för metapopulationsbiologi vid Helsingfors universitet. Laine har beviljats Europeiska forskningsrådets internationellt uppskattade stipendium ERC Starting Grant för unga forskare på 1,5 miljoner euro.

Ytterligare information:

  • akademiforskare Anna-Liisa Laine, tfn 040 7374 226, anna-liisa.laine(at)helsinki.fi
  • Jousimo, J., Tack, A. J. M., Ovaskainen, O., Mononen, T., Susi, H., Tollenaere, C. & Laine, A.-L. Ecological and evolutionary effects of fragmentation on infectious disease dynamics. 10.1126/science.1253621.

Foto Susanna Kekkonen:  Podosphaera plantaginis on Plantago lanceolata leaf 

Finlands Akademi, kommunikationen

informatör Leena Vähäkylä
tfn 0295 335 139
fornamn.efternamn(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »