FI EN

Finlands strategi och vägvisare för forskningsinfrastrukturer nu färdig

14.3.2014 

Finlands nationella kommitté för forskningens infrastrukturer (FIRI-kommittén) vid Finlands Akademi har idag offentliggjort en nationell strategi och en uppdaterad vägvisare för forskningens infrastrukturer för åren 2014–2020. Vägvisaren är en plan för sådana nya eller redan påbörjade nationella forskningsinfrastrukturer eller sådana betydande förnyelser av redan existerande forskningsinfrastrukturer som kommer att behövas under de följande 10–15 åren. Med forskningens infrastrukturer menas alla de instrument, apparater, material och tjänster som möjliggör forskning.

Strategin innehåller en vision om Finland år 2020. Meningen är att Finland då ska vara allt bättre känd för internationellt konkurrenskraftig vetenskap och högklassiga forskninginfrastruktur. Detta kommer att möjliggöra en förmåga att förnya undervisningen, samhället överlag och näringslivet.

I vägvisaren uppräknas också sådana internationella infrastrukturer som är viktiga för finländsk forskning, såsom Europeiska organisationen för kärnforskning CERN och forskningsinfrastrukturen med inriktning på biobanker och biomolekylära resurser BBMRI.

Forskningsinfrastrukturerna till den nya vägvisaren valdes med en internationell bedömning som genomfördes i två steg. Totalt innehåller vägvisaren 31 infrastrukturer samt två projekt med potentiell betydelse. I bedömningen utnyttjades tre primära kriterier: infrastrukturens betydelse för finländsk forskning och värdorganisationernas forskningsstrategier; de potentiella användarnas kvalitet och bredd; samt organisationernas förbindelse till infrastrukturen. Samtliga kriterier tolkades ur Finlands synvinkel. Målet är att vägvisaren ska uppdateras vart femte år.

De infrastrukturer som valts till vägvisaren förväntas stärka Finlands forskningsexpertis internationellt sett, främja bildandet av expertisnätverk och generera nya företagsidéer och arbetsplatser.

”Vägvisaren kommer att vara till stor nytta för högskolorna och forskningsinstituten då de fortsätter utveckla sina forskningsmiljöer. Vi förväntar oss dessutom att den stöder arbetet för att förbättra den finländska forskningens kvalitet och genomslag samt att den ökar internationaliseringen”, säger Marja Makarow, överdirektör för forskning vid Finlands Akademi och ordförande för FIRI-kommittén.

I strategin ställs vissa mål för vad som ska uppnås för att visionen ska förverkligas. Finland måste t.ex. se till att alla forskningsinfrastrukturer utvecklas på lång sikt samt, att man förbättrar tillgången till dem och sambruket samt att finansieringsgrunden stärks. Vägvisaren utgör en bra basis för denna systematiska utveckling.

Mer information:

  • överdirektör för forskning Marja Makarow, Finlands Akademi, tfn 0295 335 002, fornamn.efternamn(at)aka.fi 
  • direktör Riitta Maijala, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 388, fornamn.efternamn(at)minedu.fi 
  • vetenskapsrådgivare Merja Särkioja, Finlands Akademi, tfn 0295 335 111, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • Strategi och vägvisare för forskningens infrastrukturer 2014–2020 (endast på finska; den svenska versionen publiceras senare)

 

Finlands Akademi, kommunikationen
webbinformatör Vesa Varpula
tfn 0295 335 131
fornamn.efternamn(at)aka.fi



Exempel på forskningsinfrastrukturer som valts till vägvisaren 2014–2020:

FinELib, det nationella elektroniska biblioteket, är en forskningsinfrastruktur som har bildats av universiteten, yrkeshögskolorna, ett flertal forskningsinstitut och biblioteken i Finland. FinELib skaffar inhemska och internationella elektroniska resurser som stöder finländsk forskning, undervisning och inlärning samt främjar tillgången till och användningen av information av hög kvalitet i samhället.

Den mikro- och nanoteknologiska forskningsinfrastrukturen i Otnäs bedriver konkurrenskraftig forskning kring nanovetenskap, nanoteknologi och kvantteknik. Infrastrukturen erbjuder ett brett urval av tillverkningsprocesser och -utrustning för mikro- och nanostrukturer. Infrastrukturen består av tre delar: 1) nanomikroskopicentret, som omfattar flera transmissionselektronmikroskop samt tjänster för forskning kring mjuka material, biologiska prover och hårda material; 2) kryohallen, som erbjuder en forskningsmiljö för studiet av låga temperaturer och nanoelektronik; samt 3) Micronova, en nationell forskningsinfrastruktur inom mikro- och nanoteknik som erbjuder renrum för tillverkning av olika mikro- och nanosystem samt utrustning inom fotonik och optoelektronik.

ICOS, observationssystemet för mätning av koldioxidutbytet (Integrated Carbon Observation System), är en europeisk distribuerad infrastruktur som ska öka kunskaperna om utbytet av växthusgaser mellan marken och atmosfären genom att samordna och utveckla europeiska mätningar från över 100 mätstationer spridda över hela Europa. Högkvarteret för ICOS inleder sin verksamhet vid Helsingfors universitets campus i Gumtäkt våren 2014. Mätstationerna tar fram data om koncentrationer av växthusgaser (koldioxid, metan och lustgas) och om växelverkan mellan utsläppen av växthusgaser, klimatet och den globala kolcykeln. ICOS producerar enhetliga och noggranna observationsserier på lång sikt för forskare som kan utnyttjas i arbetet mot utsläpp samt i uppföljningen.

 

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »