FI EN

18 miljoner euro till akademiforskar- och forskardoktorsanställningar inom naturvetenskap och teknik

16.5.2014

Finlands Akademi har beviljat 18 miljoner euro till forskaranställningar inom naturvetenskap och teknik. På beslut av forskningsrådet för naturvetenskap och teknik finansieras 35 treåriga anställningar som forskardoktor och 20 femåriga anställningar som akademiforskare. Antalet ansökningar ökade med en fjärdedel jämfört med året innan inom bägge bidragsformer. Forskningsrådet kunde bevilja finansiering till endast nio procent av de högklassiga sökandena.

Av dem som fick finansiering för en anställning som forskardoktor var ett rekordhögt antal, dvs. 51 procent, utlänningar. Andelen utlänningar har stigit kraftigt under senaste år bland såväl dem som sökt som dem som beviljats finansiering. Av de utlänningar som fick en forskardoktorsanställning hade en tredjedel avlagt en doktorsexamen vid ett utländskt universitet och därefter blivit forskare i Finland. De utländska forskarna för med sig internationalitet, annorlunda förfaringssätt, nya synvinklar och specialkunnande till de finländska forskargrupperna. Av dem som fick en forskardoktorsanställning var 34 procent kvinnor, medan andelen kvinnor av sökandena låg på 28 procent. I snitt är de som fått en anställning som forskardoktor 32 år gamla.

Exempel på nya forskardoktorer:

Paavo Rasilo från Aalto-universitetet forskar i energieffektiviteten hos elapparater. Forskningen fokuserar på att förstå och modellera kopplingen mellan magnetfälten och den mekaniska töjningen i apparaternas järnkärnor. De utvecklade modellerna gör det möjligt att planera energieffektivare elapparater, som leder till energi- och kostnadsbesparingar för apparattillverkare och -användare. Samtidigt kan projektet främja uppnåendet av det globala målet om minskade koldioxidutsläpp. Rasilos forskardoktorsperiod omfattar ett forskningsbesök vid Cardiff universitet i Storbritannien.

Alexandru Ioan Tomescu från Helsingfors universitet bedriver forskning för att ta fram metoder och tillämpningar som löser problemet att sammanställa sekvensdata från flera olika biologiska källor. Det är svårt att sammanställa det ursprungliga enhetliga genomet utifrån prover som innehåller flera likartade genomsekvenser. Problemet kan jämföras med att man blandar ihop flera pussel som föreställer så gott som samma landskap. Inom ramen för projektet presenteras nya harmoniserande modeller för detta biologiska problem. Därtill utvecklas effektiva och noggranna lösningar. Inom ramen för Tomescus projekt programmeras dessutom redskap som hjälper forskargemenskapen inom medicinsk vetenskap att t.ex. förstå cancerns utveckling och förbättra diagnostiken för HIV och hepatit C.

Xiaoxue Zhang från Tammerfors tekniska universitet forskar i metoder för att tillverka hållbara vattenavstötande ytor. Det finns ett stort antal bruksobjekt för ett sådant material. Tillämpningen av fenomenet begränsas dock av att hållbarheten för ytformerna och den kemiska modifikationen av ytorna är anspråkslös. Genom Zhangs forskning förbättras ytornas funktionsduglighet med mekaniskt och kemiskt hållbara kompositer, såsom grafen-, kolnanorör-, polymer- eller keramikkompositer. Forskningen genomförs som ett internationellt samarbete med engelska och kinesiska kollegor.

Rekordhögt antal ansökningar om akademiforskarfinansiering

Antalet akademiforskaransökningar inom naturvetenskap och teknik uppgick till 229 och överskred för första gången gränsen på 200 ansökningar. Uppgången från året innan låg på 25 procent. De som fick finansiering för en anställning som akademiforskare var i snitt 35 år gamla och hälften av dem hade postdoc-erfarenhet från utlandet. Av dem som fick en anställning var 35 procent utlänningar och 15 procent kvinnor.

Exempel på nya akademiforskare:

Ari Tuononen från Aalto-universitetet forskar i den friktionsteori som gäller kontakt mellan gummi och is. Däckens rullmotstånd förorsakar upp till en tredjedel av fordonens bränslekonsumtion. Projektet fokuserar särskilt på forskning i isfriktion. Isfriktion är ett komplicerat fenomen, eftersom isgrovheten och det smörjande vattenlagret kontinuerligt ändras då något glider över isen. Inom ramen för forskningen utvecklas en ytgrovhetsteori som kopplas till gummifriktionsteorin.

Anu Kankainen från Jyväskylä universitet forskar i egenskaperna hos sällsynta kärnor för att förstå uppkomstprocessen för grundämnen i universum. Kärnegenskaperna undersöks med tanke på nukleär astrofysik genom att använda olika tekniker och apparaturer som kompletterar varandra. Unika mätningar av sannolikheten för protoninfångningsreaktioner görs i Cern, dvs. vid Europeiska forskningscentret för partikelfysik. De inhämtade uppgifterna gör det lättare att göra noggrannare modelleringar av astrofysikaliska processer i stjärnorna. Effekten av mätningsresultaten på astrofysikaliska modeller undersöks i samarbete med forskare från USA. Genom att jämföra modellresultaten med astronomiska observationer kan man bättre bedöma var och hur olika grundämnen uppkommit.

Mer information:

Forskardoktorer:

  • vetenskapsrådgivare Maaria Lehtinen, tfn 0295 335 061, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • vetenskapsrådgivare Antti Väihkönen, tfn 0295 335 140, fornamn.efternamn(at)aka.fi

Akademiforskare:

  • vetenskapsrådgivare Jan Bäckman, tfn 0295 335 010, fornamn.efternamn(at)aka.fi 

Finlands Akademi, kommunikationen
webbinformatör Vesa Varpula
tfn 0295 335 131
fornamn.efternamn(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »