FI

Nya material tas fram för att ersätta metaller

9.1.2013

Tillgången på grundämnen, i synnerhet metaller, har redan länge väckt oro runtom i världen. Särskilt har man varit bekymrad över hur de sällsynta metaller som används inom elektronik- och energiindustrin, såsom litium, indium och titan, ska räcka till. Problemet med minskande tillgång och därav följande prisstegring på grundämnen har tacklats på två sätt: dels effektivare metallåtervinning, dels utveckling av helt nya material.

”För de vanliga metallerna, såsom järn, krom och bly, är återvinningsgraden redan nu mycket hög. Svårare är det däremot att återvinna metaller som används i mycket små mängder i olika tillämpningar”, säger professor Markku Leskelä, som leder en av Finlands Akademis spetsforskningsenheter. Leskeläs enhet forskar i framställning av tunnfilm bestående av atomlager som läggs på varandra, den s.k. ALD-metoden (Atomic Layer Deposition). Meningen är att ta fram nya ALD-processer för material som används i olika mikroelektroniska komponenter, t.ex. minnen och mikroelektromekaniska system (MEMS), nanosolceller och litiumjonbatterier samt optiska och optoelektroniska komponenter.

Leskelä säger att det är svårt att separera och återvinna grundämnen, eftersom t.ex. mikroprocessorer innehåller små mängder av upp till femtio grundämnen. Vid användning av metaller uppstår det dessutom alltid råvaruspill på grund av korrosion, varför återvinning inte löser hela problemet. Leskelä är dock optimistisk, eftersom separeringsteknikerna hela tiden blir bättre. Därför kommer det i framtiden att vara möjligt att på ett ekonomiskt lönsamt sätt tillvarata även mineraler med små metallmängder.

”Vid sidan av återvinningen utvecklas hela tiden ersättande material för metaller. Ett exempel är elektronik och optik som bygger på organiska eller polymera material. På lång sikt kan det visa sig fruktbarare att ta fram ersättande material än att återvinna.”

Också nya gröna teknologier, såsom vindkraft, solenergi och elbilar, behöver metaller, i synnerhet sällsynta metaller. Vissa metaller, såsom indium och gallium, har inte egna mineraler utan utvinns som biprodukter vid tillverkning av andra metaller. Därför är det svårt att öka produktionen av dem.

”Dessutom är produktionen av vissa metaller koncentrerad till bara ett eller några få länder. Exempelvis produceras 95 procent av de sällsynta jordmetallerna i Kina, vilket kan påverka tillgången på dem i världen om det uppstår internationella politiska spänningar.”

Mer information:

Professor Markku Leskelä, Helsingfors universitet, tfn 09-191 50195, fornamn.efternamn(at)helsinki.fi


Finlands Akademi
Riitta Tirronen
informationschef
tfn 029 533 5118
fornamn.efternamn(at)aka.fi 

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »