FI EN

Kartbaserad information om energiförbrukningen i bostadshus

11.04.2013

Boendet orsakar över 30 procent av växthusgasutsläppen från privat konsumtion i Finland. Inom Finlands Akademis forskningsprogram Klimatförändringen (FICCA) har man utvecklat en modell som kan användas för kalkylerad bedömning av energiförbrukningen och utsläppen för alla bostadshus i vilket område som helst. Modellen har tagits fram för att göra det möjligt att relatera utsläppsminskningar genom nya användarfokuserade innovationer till boendets totala utsläpp. Den kan dock på många sätt vara nyttig även för insättande och främjande av åtgärder som syftar till att minska utsläppen från bostadshus.

Uppgifterna om bostadsbeståndet i Finland erbjuder en bra grund för stimulering av innovationer och förändringar inom energianvändningen. Befolkningsregistercentralen upprätthåller ett byggnads- och lägenhetsregister med byggnadsuppgifter och positionsinformation om Finlands bostadsbestånd, medan man med den kalkyleringsmodell, EKOREM, som har tagits fram på Tammerfors tekniska universitet kan bedöma byggnaders energiförbrukning och växthusgasutsläpp. "Genom att slå ihop registeruppgifterna och Ekorem-modellen har vi utvecklat en modell där vi kalkylmässigt kan bedöma energiförbrukningen och utsläppen i bostadshusen i vilket område som helst", berättar forskare Maija Mattinen från Finlands miljöcentral. Hon är med i forskningsprojektet LAICA inom FICCA-programmet. Projektet inriktar sig på bedömning av användarfokuserade innovationer och därigenom minskade utsläpp inom boendet.

Modellen har redan tillämpats i Kaukajärvi som är en stadsdel i Tammerfors. Stadsdelen har 700 bostadshus och 11 000 invånare. Av värmeproduktionsformerna här är fjärrvärmen viktigast, men en del av fastigheterna utnyttjar även elvärme, jordvärme, oljevärme eller uppvärmning som bygger på förbränning av trä. Skillnaderna i energiförbrukning och utsläpp beror bland annat på byggtidpunkten och huskonstruktionerna, antalet boende och uppvärmningsformen. Beräkningarna visar att det finns stora variationer i energiförbrukningen för uppvärmning och de växthusgasutsläpp denna föranleder mellan bostadshusen i området. I två hus vid samma gata kan det ena förbruka tre gånger mer energi för uppvärmning och ha mer än fyra gånger så stora växthusgasutsläpp än det andra beräknat per kvadratmeter och år. Å andra sidan finns det likheter i husen i området eftersom de byggts under en viss tid.

"Med hjälp av modellen får man fram kartbaserad information om bostadshusens energiförbrukning och växthusgasutsläpp. Informationen kan senare användas för rådgivning och planering i samband med renovering av energisystem och hus i bostadsområden", anser Ari Nissinen som är specialforskare på Finlands miljöcentral. Modellen utnyttjas tillsvidare endast inom forskning och uppdateringen av basuppgifterna som fås ur registret, som husets huvudsakliga uppvärmningssystem, måste ännu utvecklas. Även modellens noggrannhet analyseras och förbättras.

Modellen har även tillämpats för bedömning av hur mycket olika värmepumpar minskar utsläppen inom olika klimatzoner i Finland. Vid sidan av vanliga luftvärmepumpar granskades en jord-luftvärmepump som är en finländsk innovation. "Den kräver inte ett vattenburet uppvärmningssystem som luftvärmepumpen och passar därför i eluppvärmda hus. Jämfört med luftvärmepumpar är dess fördel att uppvärmningseffekten inte är beroende av luftens temperatur. Luftvärmepumpar fungerar inte när uppvärmningsbehovet är som störst, dvs. vid sträng köld", säger Nissinen. Jord-luftvärmepumpen uppskattades minska växthusgasutsläppen en och en halv gång jämfört med luftvärmepumpar. Innovationens faktiska nytta för att minska utsläppen är alltså verkligen stor.

Kalkylerna gjordes som en livscykelanalys dvs. allt material som ingår i värmepumpen som till exempel rören i markkollektorkretsen beaktades. "Att förhindra läckage av köldmediet visade sig vara en kritisk faktor för växthusgasutsläppen. Om allt köldmedium i pumpen skulle läcka ut till exempel på grund av bristande underhåll eller avfallsbehandling orsakar det mer än 10 procent av de totala utsläppen under hela livscykeln på 20 år", berättar Mattinen.

Inom LAICA-projektet fortsätter man med bedömning av utsläppsminskningar av olika användarfokuserade boendeinnovationer och härnäst analyseras tidsanpassning av elförbrukning. Det omfattande projektet är ett samarbete mellan Handelshögskolan vid Aalto-universitetet, Finlands miljöcentral och Konsumentforskningscentralen och pågår fram till slutet av 2014. Tammerfors tekniska universitet har deltagit i utvecklandet av beräkningarna och den åskådliga utformningen.

Mer information:

  • Specialforskare Ari Nissinen, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn(at)ymparisto.fi, tfn 0400 148 813
  • Forskare Maija Mattinen, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn(at)ymparisto.fi, tfn 040 865 0975Projektchef Juhani Heljo, Tammerfors tekniska universitet, fornamn.efternam(at)tut.fi, tfn 040 544 2830

Om Finlands Akademis forskningsprogram FICCA:

  • Programchef Paavo-Petri Ahonen, Finlands Akademi, fornamn.efternamn(at)aka.fi, tfn 029 533 5005
  • Programchef Tuula Aarnio, Finlands Akademi, fornamn.efternamn(at)aka.fi, tfn 029 533 5146
  • www.aka.fi/ficca

 

Finlands Akademi, kommunikationen
informationschef Riitta Tirronen
tfn 029 533 5118
fornamn.efternamn(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »