FI EN

Finländska krigsbarnen har haft det svårare än de som stannade i Finland

2.04.13

De finländska krigsbarn som skickades till Sverige för att de skulle komma undan krig har haft klart svårare liv än de som stannade i Finland, visar en undersökning som finansierats av Finlands Akademi. Resultaten pekar på att krigsbarn löper större risk att insjukna i hjärtsjukdomar, diabetes och psykiska störningar.

I undersökningen, som genomfördes vid Helsingfors universitet, utnyttjades den så kallade Helsingfors-födelsekohorten, en longitudinell kohortstudie på 13 345 personer födda 1934–44 på Kvinnokliniken och Barnmorskeinstitutet i Helsingfors. I denna grupp finns totalt 1 778 krigsbarn som skickades till Sverige utan deras föräldrar. Uppgifterna framgår ur Finlands Riksarkivs barnförflyttningsarkiv.

”Genom en jämförelse mellan krigsbarn och barn som stannade kvar kan vi bättre förstå betydelsen av tidiga stressfaktorer för barns utveckling och upplevelser senare i livet”, berättar forskaren Anu-Katriina Pesonen, som lett undersökningen. ”Stress i tidig ålder tycks ha betydande inverkan på ett barns liv, även om merparten av krigsbarnen i undersökningen såg sin tid som evakuerad som en positiv upplevelse efter att de kom tillbaka.”

Av resultaten framgick också biologiska verkningar hos krigsbarnen, såsom en förhöjd risk att drabbas av hjärtsjukdomar och diabetes samt för tidig pubertet och förändrad stressreaktivitet. Dessutom födde krigsbarnen sitt första barn vid en lägre ålder än de som hade stannat i Finland. Ålderskillnaden mellan deras barn var också mindre och de födde fler barn.

Det fanns också psykologiska följder, såsom en förhöjd risk att drabbas av psykiska störningar, särskilt personlighetsstörningar och missbruksproblem. Krigsbarn från en högre tjänstemannafamilj löpte en nästan dubbelt större risk att insjukna i psykiska störningar i vuxen ålder än de barn som stannade i Finland. En liknande förhöjd risk observerades inte i lägre samhällsklasser.

Krigsbarnsundersökningen visar också att manliga krigsbarn klarade sig lite sämre i de kognitiva test som utfördes i armén och 50 år senare i livet. Däremot påverkade krigsbarndomen inte de kognitiva förändringar som normalt förknippas med åldrande. De socioekonomiska konsekvenserna syntes som en sämre inkomstutveckling under yrkeskarriären och som en större risk att i vuxen ålder ha en sämre socioekonomisk status än sin egen far.

De finländska krigsbarnen är barn som under andra världskriget skickades från Finland till de andra nordiska länderna, främst till Sverige. Under vinterkriget och fortsättningskriget åren 1939–45 transporterades omkring 72 000 barn från Finland till Sverige. Ungefär 15 500 av dem återvände inte till Finland.

Mer information: forskare Anu-Katriina Pesonen, Institutionen för beteendevetenskaper, Helsingfors universitet, tfn 040 754 4942, anukatriina.pesonen(at)helsinki.fi


Finlands Akademi, kommunikationen
informatör Leena Vähäkylä
tfn 029 5335 139
fornamn.efternamn(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »