FI EN

Finlands Akademi valde sju nya akademiprofessorer för åren 2014–2018

4.6.2013

Finlands Akademis styrelse har utnämnt sju nya akademiprofessorer för åren 2014–2018. De nya akademiprofessorerna är professorerna Eva-Mari Aro (Åbo universitet), Sirpa Jalkanen (Åbo universitet), Matti Lassas (Helsingfors universitet), Jukka Pekola (Aalto-universitetet), Markku Peltonen (Helsingfors universitet), Asla Pitkänen (Östra Finlands universitet) och Petri Toiviainen (Jyväskylä universitet).

Marja Makarow, överdirektör för forskning vid Finlands Akademi, understryker att akademiprofessorerna är Finlands mest framstående forskare inom sina egna forskningsområden. De är också internationellt mycket ansedda och renommerade. Enligt de internationella bedömarna har de utvalda akademiprofessorerna stor potential att nå betydande vetenskapliga genombrott inom sina områden.

Akademins finansiering för akademiprofessorer är avsedd för heltidsforskning under en viss tid. Akademiprofessorerna står i ett anställningsförhållande till de universitet där de arbetar.

I början av 2013 fanns det 42 akademiprofessorer; en del av dem avslutar sin period i årets slut. De nya akademiprofessorerna presenteras i en skild bilaga och på webben på www.aka.fi/sv > Akademin > Organisation > Akademiprofessorer.

Mer information:

  • överdirektör för forskning Marja Makarow, tfn 029 533 5002
  • enheten för biovetenskap och miljöforskning: direktör Laura Raaska, tfn 029 533 5094, och vetenskapsrådgivare Timo Sareneva, tfn 029 533 5106
  • enheten för kultur- och samhällsvetenskaplig forskning: direktör Raija Matikainen, tfn 029 533 5072, och ledande vetenskapsrådgivare Hannele Kurki, tfn 029 533 5052
  • enheten för naturvetenskaplig och teknisk forskning: direktör Susan Linko, tfn 029 533 5066, och ledande vetenskapsrådgivare Ritva Taurio, tfn 029 533 5115
  • enheten för hälsoforskning, direktör Jarmo Wahlfors, tfn 029 533 5126, och ledande vetenskapsrådgivare Merja Kärkkäinen, tfn 029 533 5053

 

Finlands Akademi, kommunikationen
kommunikationsdirektör Maj-Lis Tanner
tfn 029 533 5114
maj-lis.tanner(at)aka.fi

 

BILAGA: Akademiprofessorer 1.1.2014–31.12.2018

Eva-Mari Aro (f. 1950) är professor i molekylär växtbiologi vid Åbo universitet. Hon hör till pionjärerna inom växtmolekylärbiologisk forskning i vårt land och har byggt upp ett nytt starkt område inom den biologiska forskningen i Finland. Även internationellt är Aro mycket känd; det laboratorium hon leder har blivit ett av de internationellt mest ansedda centren för fotosyntesforskning. Under de senaste åren har Aros grupp undersökt hur fotosyntesens mekanism kan fås att producera ren, koldioxidneutral energi åt mänskligheten. Forskningen kan leda till ett revolutionerande genombrott inom produktionen av bioenergi.

Aro leder spetsforskningsenheten för integrerad fotosyntes- och metabolitforskning. Enheten finansieras av Finlands Akademi, och i den medverkar Åbo och Helsingfors universitet. Aro har talrika nationella förtroendeuppdrag och deltar också i europeiska organ för främjande av forskningen i solbränsle samt i internationella vetenskapliga organisationer. Därtill har hon internationella expertuppdrag för främjande av forskningen i växtbiologi och fotosyntes. Eva-Mari Aro har fått talrika internationella utmärkelser och pris. Hon verkade som akademiprofessor 1998–2008.

 

Sirpa Jalkanen (f. 1954) är professor vid Åbo universitet och bedriver forskning inom biomedicin och klinisk medicin. Jalkanen hör till världseliten inom forskningen i immunförsvarssystemets lymfocyter och deras rörelsemekanismer. Hennes forskningsgrupp förväntas nå banbrytande resultat inom denna ytterst viktiga biomedicinska gren, i synnerhet vad gäller behandlingen av autoimmunsjukdomar och förebyggande av cancersjukdomars spridning.

Jalkanen leder Finlands Akademis spetsforskningsenhet Människans försvarsmekanismer. Enheten studerar mekanismerna för hur virus, bakterier och cancerceller rör sig och hur ett normalt fungerande försvarssystem lyckas bryta ner deras funktionsförmåga. Som akademiprofessor studerar Jalkanen de mekanismer som styr cellernas rörelser till och från lymfkörtlarna. Hennes forskning är kopplad till SalWe Oy, som är ett av de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation.

Jalkanen har varit akademiprofessor två gånger tidigare: 1996–2001 och 2002–2006.

 

Matti Lassas (f. 1969) är professor vid Helsingfors universitet. Hans forskningsområde är tillämpad matematik. Lassas hör till ledningen för Finlands Akademis spetsforskningsenhet för inversionsproblem och leder ett doktorsprogram i samma ämne. Delvis tack vare spetsforskningsenheten har det i Helsingfors universitet bildats en ansenlig forskningskoncentration kring inversionsproblem. Lassas genombrott skedde inom inversionsforskning kring s.k. osynlighetsmantlar och elektromagnetiska maskhål. Fenomenet gör det möjligt att konstruera mantlar som döljer en elektromagnetisk eller akustisk vågrörelse som riktas mot objekt omgärdade av manteln.

Forskningsplanen för Lassas period som akademiprofessor fördelas mellan matematisk teori som stöder forskningen i inversionsproblem samt utveckling av tillämpningar som bygger på naturvetenskap och teknik. Konkreta forskningsämnen är då avbildning, stokastik och matematisk analys, men tillämpningarna leder också vidare, t.ex. till geovetenskaperna. Lassas fokuserar på forskning i osynlighetsdraperier och därmed sammanhängande optiska medel, avbildning av jordskorpan, den allmänna gravitationsteorin, frågor som gäller inversionslösningarnas exakthet inom värmelednings- och vågekvationer samt inversionsproblem inom atmosfärfysiken. De förväntade forskningsrönen kan resultera i osynlighetsdraperier i synnerhet inom optik och akustik samt i tekniska och fysikaliska inversionslösningar för bättre tillförlitlighet och exaktare avbildning av jordens struktur och atmosfärfenomen. Av de tekniska tillämpningarna har 3D-avbildningen av papper varit epokgörande.

 

Jukka Pekola (f. 1958) är professor vid Aalto-universitetet där han också leder Finlands Akademis spetsforskningsenhet för kvantfenomen och komponenter vid låga temperaturer. Pekola är fysiker. Hans forskning i värmeöverföringsegenskaperna hos nanostrukturer representerar världstoppen. Han har genomfört internationellt unika forskningsprojekt i gränszonen mellan klassisk fysik och kvantfysik. De termometrar och kylare på mikro- och nanonivå som han tagit fram är banbrytande inom nanofysiken.

Pekolas forskningsprojekt gäller termodynamiken i nanostrukturer. Ämnet är högaktuellt och internationellt intressant, eftersom en djupare förståelse av nanostrukturernas termodynamiska beteende är en nödvändig förutsättning för framtidens kvantdatorer. Hans andra mål är att definiera grundenheten för elektrisk ström, ampere, experimentellt genom att räkna enskilda elektroner. Om det lyckas innebär det ett stort genombrott som gör det möjligt att ersätta det nuvarande SI-systemets definition av ampere med en kvantmekanisk definition.

Pekola har varit akademiprofessor 2000–2005.

 

Markku Peltonen (f. 1957) är historiker och professor vid Helsingfors universitet. Han hör till världens främsta forskare inom nya tidens idéhistoria och har ett betydande internationellt samarbetsnätverk. Styrkan i Peltonens forskningsplan är dess ambition att ta fram kunskap om politiskt deltagande och representativ demokrati i nya tidens början. Han ifrågasätter många rådande uppfattningar om politiskt deltagande och gör en ny tolkning av det politiska deltagandets betydelse för det samhälleliga tänkandet och för statsbildningen.

Peltonens undersökning ”Politiskt deltagande och statsbildning i nya tidens England: monarki, offentlighet och demokratiskt tvivel” kombinerar historia och statsvetenskap. Hans mål är att visa att det politiska deltagandets omfattning har underskattats i tidigare forskning, att dess bakgrund har glömts och dess historiska betydelse feltolkats samt att dess roll i statsbildningen och epokens politiska tänkande inte har utforskats. Peltonen utmanar det habermaska begreppet kommunikativ rationalitet som en nyckel till förståelse av politiskt tänkande och statsbildning i nya tiden. Forskningstemat är både betydande och angeläget i vår tid.

 

Asla Pitkänen (f. 1959) är professor vid Östra Finlands universitet. Hon bedriver neurovetenskaplig forskning över ett brett fält, från cell- och molekylärnivå till försöksdjursmodeller och hjärnavbildning. Inom forskningen i epilepsi är Pitkänen ansedd och betraktas som en av världens ledande forskare. Som akademiprofessor ska hon försöka finna tidiga patofysiologiska förändringar som orsakas av hjärnskador och leder till epileptiska anfall. Epilepsi är den vanligaste allvarliga neurologiska sjukdomen. Att forska i dess bakomliggande mekanismer är därför ytterst viktigt för att effektiva behandlingar ska kunna utvecklas. Internationella bedömare förväntar sig mycket betydande genombrott av Pitkänens forskning. Eventuella fynd gör det möjligt att ta fram behandlingar för epilepsi och kan rentav möjliggöra förebyggande behandling. Omkring 60 miljoner människor, varav ca 54 000 i Finland, lider av epilepsi. Ungefär en tredjedel kan inte göras symptomfria med läkemedelsbehandling. Den bästa behandlingen av en sjukdom är att förebygga den.

Pitkänen är en aktiv aktör i nationella och internationella organisationer, företag och universitet. Hon har fått tio pris, varav fem är internationella.

 

Petri Toiviainen (f. 1959) är professor vid Jyväskylä universitet. Han forskar inom flera discipliner: musikforskning, psykologi, beräkningsmässig dataanalys samt systemisk och kognitiv neurovetenskap. Toiviainen leder Finlands Akademis spetsforskningsenhet för multidisciplinär musikforskning. Han är en internationellt renommerad forskare inom systematisk musikvetenskap och har specialiserat sig på modellering av musikens kognitiva processer och på beräkningsmässiga metoder för musikanalys. Hans forskningsrön tillämpas inom musikterapi, musikpedagogik och i framförande av musik.

Toiviainens forskningsplan, ”dynamiken i musikens kognition”, är multidisciplinär. Den förenar grundforskning, metodologisk utveckling och tillämpningar, såsom byggande och modellering av apparater. Toiviainen vill fördjupa vår kunskap om kroppens och hjärnans roll i musikperceptionen. Han studerar korrelationerna mellan musikens särdrag, kroppsliga rörelser och hjärnans neurologiska processer samt förhållandet mellan musikbearbetning och lyssnarens personlighet. Han studerar också relationen mellan kroppslig och neural bearbetning. Forskningen förväntas ge mer kunskap om mekanismerna för hur kroppen och hjärnan bearbetar musik, i synnerhet det motoriska systemets betydelse för musikperception och för vår förmåga att njuta av musik.

 

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »