FI EN

Pojkarnas skolintresse falnar under gymnasiet

29.2.2012

Nya forskningsresultat visar att pojkarnas negativa och cyniska attityd till skolgång ökar kraftigt under gymnasieåren. I början av gymnasiet är de entusiastiska, men entusiasmen bär inte genom hela gymnasiet. Cynismen avspeglas lätt också som en negativ inställning till hela samhället och ökar risken för utslagning. Detta framgår av en longitudinell studie av ungdomar som Finlands Akademi varit med om att finansiera.

”Pojkarna upplever en kraftig icke-tillhörighet. Skolan ger dem inte lämpliga utmaningar, de lider av växande skolleda och börjar rikta sitt intresse åt annat håll”, säger professor Katariina Salmela-Aro som lett studien.

Flickorna åter drabbas av otillräcklighetskänslor i gymnasiet, känslor som kan förebåda depression senare i livet. ”Skolan är en viktig stressframkallande faktor i de ungas liv. All stress är emellertid inte skadlig för unga, den kan också hjälpa dem att möta utmaningar i livet. Lyckad stresshantering ger unga människor viktiga upplevelser av att lyckas.” 

Problematisk blir situationen först då stressen förvandlas till cynism hos pojkarna och otillräcklighetskänsla hos flickorna. Fungerande sociala nätverk och en stödjande uppväxtmiljö hjälper barn och unga att utvecklas balanserat och gör dem mindre sårbara.

Enligt Salmela-Aro uppträder skoltrötthet på olika sätt hos pojkar och flickor, och den kan också bero på vilken utbildningsväg de valt. Pojkar och flickor reagerar olika på de utmaningar och krav som gymnasiet och yrkesutbildningen för med sig. Under till exempel yrkesutbildningens lopp minskar flickornas cynism och otillräcklighetskänsla klart.

”I en ung människas liv kan skolan erbjuda en viktig vändpunkt där utvecklingen antar antingen en positiv eller negativ riktning. Skolans viktigaste uppgift är att ge de unga en upplevelse av lärandets glädje. Skolan borde inte ses enbart i dess roll som en läroanstalt, utan också som en viktig uppväxtmiljö som påverkar elevernas liv långt in i framtiden”, säger Katariina Salmela-Aro. Hon tycker att man starkare borde framhäva skolans roll som en plats där eleverna får skyddande färdigheter och överlag färdkost för livet.

Som material i studien användes den longitudinella undersökningen FinEdu, där de unga i en finländsk stad följts årligen i grundskolan och utbildningen på andra stadiet.

Resultaten har publicerats i en internationell vetenskaplig tidskrift: Salmela-Aro, K. & Tynkkynen, L. (2012). Gendered pathways in school burnout among adolescents. Journal of Adolescence.

Mer information:
Professor Katariina Salmela-Aro, Helsingfors universitets forskarkollegium, tfn 050-311 2489, fornamn.efternamn(at)helsinki.fi 

Finlands Akademi, kommunikationen
Riitta Tirronen
informationschef 
tfn 09-7748 8369
riitta.tirronen(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »