FI EN

Nya akademiforskare, forskardoktorer och kliniska forskare inom hälsoforskning

6.6.2012

Finlands Akademis forskningsråd för hälsa har beslutat att finansiera tio nya akademiforskare, 23 nya forskardoktorer och sex nya kliniska forskare. Forskningsrådet mottog i septemberutlysningen 2011 totalt 74 ansökningar om anställning som akademiforskare, 121 ansökningar om anställning som forskardoktor och 24 ansökningar om finansiering för kliniska forskare.

Målet med forskaranställning som akademiforskare är att främja de bästa erfarna forskarnas möjligheter att kvalificera sig till akademiska ledningsuppdrag och bidra till deras vetenskapliga självständighet. Vid ansökningstidens utgång får 3–9 år ha förflutit sedan den sökande avlagt doktorsexamen. Finansieringsperioden för akademiforskare är fem år.

Av dem som får finansiering är 70 procent kvinnor. Konkurrensen var mycket hård denna gång, dels på grund av ett ökat antal ansökningar, dels för att det fanns mindre medel att fördela.

Finansieringen för forskardoktorer ska hjälpa de mest lovande unga forskarna som nyligen doktorerat att kvalificera sig som yrkesforskare och utvecklas som självständiga forskare. Forskardoktorerna uppmuntras till internationell och sektorsövergripande mobilitet och samarbete. Den treåriga finansieringsperioden kan inbegripa en eller flera mobilitetsperioder samt finansiering för återkomst från utlandet.

Finansieringen för kliniska forskare är forskningsrådets för hälsa riktade satsning, som nu utlystes för sjunde gången. Meningen är att stödja forskare som är sysselsatta med kliniskt arbete genom att finansiera deras deltidsforskning med medel för avlöning och forskningskostnader. Målet är att uppmuntra de läkare som sysslar med kliniskt arbete att forska, så att forskarkarriären kunde fortsätta under specialiseringen och därefter vid sidan av det kliniska arbetet.

De utländska bedömarna ansåg att ansökningarna allmänt höll hög vetenskaplig standard samt att de bästa projekten står sig väl i den internationella konkurrensen.

Exempel på akademiforskarnas forskning:

Folksjukdomar såsom depression, hjärt- och kärlsjukdom, alkoholism och typ 2-diabetes drabbar i hög grad också den sysselsatta befolkningen och de ökar både förekomsten av nedsatt arbetsförmåga och antalet förlorade arbetsår. Akademiforskare Marianna Virtanen (Arbetshälsoinstitutet) fick finansiering för ett forskningsprojekt som ska undersöka arbetslivets inverkan på prognosen för dessa sjukdomar. Det har forskats mycket om psykosociala stressfaktorer, arbetsmarknadsställning och arbetstid, men det finns väldigt lite kunskap om hur dessa faktorer påverkar sjukdomsförloppet för folksjukdomar.

Brunt fett är en typ av vävnad som har en förmåga att förbränna energi. Det bruna fettet aktiveras särskilt i kyla och börjar då producera värme. Man vet ganska lite om hur brunt fett fungerar. Sin energi får det genom att bränna fettsyror, men också glukos. Förbrukningen av glukos ökar tiofaldigt i kyla, men man vet inget om vad som händer med förbrukningen av fettsyror. Akademiforskare Kirsi Virtanen (Åbo PET-centrum) fick finansiering för sin forskning om förbrukningen av fettsyror hos friska normalviktiga personer och personer som lider av fetma, som kan ha sämre aktivitet i det bruna fettet.

Exempel på forskardoktorernas forskning:

Ätarceller, endotelceller och släta muskelceller spelar en central roll i hur åderförkalkning utvecklas. Man vet dock mycket lite om funktionerna mellan dessa celler. Forskardoktor Minna Kaikkonen (Östra Finlands universitet) fick finansiering för sitt projekt vars första del kommer att undersöka hur inflammationer och syrebrist påverkar dessa cellers fenotyp. Revaskularisering, att återställa blodcirkulationen, är ett lovande sätt att behandla en blodpropp som orsakats av åderförkalkning.

Ett karakteristiskt drag hos Alzheimers sjukdom är att det bildas s.k. amyloidplack i hjärnan. Man har dock inte kunnat påvisa något direkt samband mellan mängden plack och minnesprestation. Irina Gureviciene (Östra Finlands universitet) fick forskardoktorsfinansiering för ett projekt som ska testa två hypoteser om amyloidplackens betydelse för människans funktion. Enligt den första hypotesen är placken giftig, men effekten är endast lokal. Den andra hypotesen säger att amyloidplack i själva verket skyddar hjärnan, eftersom de fungerar som en dammsugare som drar till sig mer skadliga, lösliga former av amyloidproteinet.

Exempel på de kliniska forskarnas forskning:

Typiskt för den elektriska aktiviteten i hjärnan hos för tidigt födda barn är att det förekommer avbrutna faser på flera tiotals sekunder. MD Sampsa Sipilä (Uleåborgs universitet) fick finansiering för kliniska forskare för en klinisk studie om elektroencefalografi (EEG). Sipilä ska undersöka om de drag som observeras med EEG är normala eller sjukdomsframkallande i förhållande till patientens ålder. En bättre förståelse av de fenomen som observeras med EEG kan bidra till att vägleda vården av för tidigt födda barn.

Mer information:

  • Akademiforskare: vetenskapsrådgivare Aki Salo, tfn 09-7748 8244, aki.salo(at)aka.fi
  • Forskardoktorer: vetenskapsrådgivare Heikki Vilen, tfn 09-7748 8456, heikki.vilen(at)aka.fi
  • Kliniska forskare: vetenskapsrådgivare Sanna Marjavaara, tfn 09-7748 8206, sanna.marjavaara(at)aka.fi
  • Listor på de nya forskardoktorerna, akademiforskarna och kliniska forskarna

Finlands Akademi, kommunikationen
Vesa Varpula
webbinformatör
tfn 09-7748 8458
vesa.varpula(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »