FI EN

Finländska forskare synar vad som ligger bakom medvetandet

4.4.2012

Det första symtomet efter narkos är ofta en känsla av oredighet innan man återfår medvetandet och blir medveten om sig själv och sin omgivning. En ny studie har nu kommit fram till en möjlig förklaring till detta fenomen: det är hjärnans mest primitiva delar som aktiveras först. Forskare vid Åbo universitet har tillsammans med forskare vid University of California, Irvine i USA undersökt vad som händer i en frisk hjärna vid narkos. Resultaten visar att när en person återfår medvetandet är det hjärnans djupa och evolutionsmässigt äldsta delar som aktiveras, inte nya barken, den yttersta delen av hjärnbarken. Dessa resultat kan hjälpa oss att förstå hur medvetandet uppstår i hjärnan. Forskningen var en del av Finlands Akademis neurovetenskapliga forskningsprogram NEURO.

”När man återfår sitt medvetande efter narkos förväntade vi oss att ’lamporna’ skulle först tändas i hjärnbarken, som anses ansvara för de högre hjärnfunktionerna och vara centrum för medvetandet och jaget”, berättar docent Harry Scheinin, forskningsprojektets ledare. Överraskande nog visade forskarnas resultat att det är hjärnans evolutionsmässigt äldsta delar som aktiveras först. Detta pekar på att en dylik, primitiv återhämtning är en förutsättning för att hjärnbarken ska aktiveras och för att man ska uppnå en högre medvetandenivå.

I studien deltog friska frivilliga försökspersoner som sövdes ner med två olika narkosmedel, dexmedetomidin och propofol. Dexmedetomidin används som ett sederande medel i intensivvården och propofol används för att framkalla och underhålla allmän anestesi. Narkos med dexmedetomidin kan liknas vid en kontrollerad, djup sömn, eftersom narkosen kan avbrytas utan att ändra på medicineringen genom att man lätt skakar på patienten eller utsätter denne för högt ljud. Denna egenskap är av avgörande betydelse för forskningen kring medvetandet, eftersom läkemedlets egen inverkan på hjärnfunktionen standardiseras så att de fenomen som förknippas med ändringarna i medvetandet inte störs. Forskarna använde sig av avbildningstekniken positronemissionstomografi (PET) för att mäta försökspersonernas hjärnaktivitet under medvetandets olika stadier.

Studien visar att hjärnans djupa inre strukturer är nödvändiga för medvetandet. Eftersom moderna EEG-baserade anestesidjupsmätare inte klarar av att känna igen hur hjärnans djupa delar aktiveras, kan dessa nya resultat blottlägga varför mätarna inte fullständigt kan skilja på medvetenhet och medvetslöshet under narkos. Resultaten ökar också vår förståelse av effekterna bakom narkosmedel och lägger grunden till utvecklingen av nya och allt bättre narkosdjupsmonitorer.

Den nu publicerade studien kan också ha mer vittgående betydelse. Att förstå de hjärnmekanismer med vilka medvetandet återfås är en av förutsättningarna för att kunna idka vetenskaplig medvetandeforskning. Studien visar även hur man med hjälp av experimentell medicin kan komma väldigt nära det filosofiska kroppsjälproblemet, förhållandet mellan medvetandet och kroppen. Vetenskapen har dock inte lyckats knäcka nöten med hur medvetandet skapas ur neurobiologiska företeelser i hjärnan. Nästa stora utmaning är att försöka lösa problemet med hur och varför dessa neurala mekanismer utlöser en subjektiv känsla av existens, en medvetenhet om sig själv och sin omvärld – en medveten känsla av ett jag.

Studien publiceras i tidskriften The Journal of Neuroscience den 4. april 2012:
Jaakko W. Långsjö, Michael T. Alkire, Kimmo Kaskinoro, Hiroki Hayama, Anu Maksimow, Kaike K. Kaisti, Sargo Aalto, Riku Aantaa, Satu K. Jääskeläinen, Antti Revonsuo ja Harry Scheinin. Returning from oblivion: imaging the neural core of consciousness. The Journal of Neuroscience 2012;32(14):4935-4943.

Forskningen var en del av projektet ”Medvetandets neurofilosofi”, som ingick i Finlands Akademis neurovetenskapliga forskningsprogram NEURO och som undersökte medvetandets olika fenomen och deras neurala bas (Neurovetenskapliga forskningsprogrammet, projekt nr 8111818). Forskningen finansierades också av det nationella PET-centret och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt (EVO-projekt nr 13323).

Mer information fås av docent Harry Scheinin, tfn 0400-825 599, harry.scheinin(at)utu.fi.

“Returning from oblivion - Imaging the neural core of consciousness.” Positron emission tomography (PET) findings showing that the emer-gence of consciousness after anesthesia is associated with activation of deep, phylogenetically old brain structures rather than the neocortex. Left: Sagittal (top) and axial (bottom) sections showing activation in the anterior cingulate cortex (i), thalamus (ii) and the brainstem (iii) locus coeruleus/parabrachial area overlaid on magnetic resonance image (MRI) slices. Right: Cortical renderings showing no evident activations.

Åbo universitet, kommunikationen
Timo Niitemaa
timo.niitemaa(at)utu.fi

Finlands Akademi, kommunikationen
Riitta Tirronen
riitta.tirronen(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »