FI EN

13,7 miljoner euro till akademiprojekt om hälsoforskning

Forskningsrådet för hälsa vid Finlands Akademi delade ut cirka 13,7 miljoner till de akademiprojekt som deltog i septemberutlysningen 2011. Forskningsrådet fick sammanlagt 197 ansökningar varav 33 beviljades finansiering. Antalet ansökningar ökade med nästan en fjärdedel jämfört med den föregående utlysningen. Varje projekt fick i genomsnitt cirka 430 000 euro i finansiering.

17 procent av ansökningarna bifölls och 39 procent av alla som fick finansiering var kvinnor. På grund av det ökade antalet ansökningar och den minskade bevillningsfullmakten var konkurrensen om projektfinansiering exceptionellt hård i år. Enligt de utländska bedömningspanelerna höll ansökningarna i allmänhet en hög vetenskaplig standard, och de bästa projekten ansågs även vara internationellt konkurrenskraftiga.

Akademiprojekten är Akademins viktigaste finansieringsform, eftersom forskarna själva väljer ämne för dem. En oberoende projektfinansiering garanterar förnyelse inom de olika vetenskapsområdena och fri forskning. Finansieringen av akademiprojekten ger forskarna en möjlighet till vetenskapligt ambitiös forskning, nya genombrott och risktagande i forskningen. En stor del av den forskning som finansieras bedrivs i internationellt samarbete.

Bland annat följande forskare fick finansiering för akademiprojekt:

Specialforskare Pia Mäkelä vid Institutet för hälsa och välfärd undersöker alkoholens negativa effekter på andra än användaren själv. Undersökningen består av tre delstudier:
1) Generationsöverskridande skadeverkningar av rusmedelsanvändning
2) Alkoholen och hållbarhetsunderskottet: Arbetslöshets- och sjukdomshistoria hos storkonsumenter av alkohol
3) Upplevd hälsa och välbefinnande hos dem som lider av andra människors alkoholbruk.
I de två första delstudierna består materialet av kombinerade register och i den tredje av en befolkningsenkät. Forskningsresultaten används för att planera hur man kan minska alkoholens skadeverkningar.


Professor David Rice vid Helsingfors universitet utreder hur skallens suturer uppstår och hur man kan förhindra onormal fusion av dem, dvs. kraniosynostos. Kraniosynostos är den näst vanligaste kraniofaciala missbildningen. Utöver den fysiska missbildningen kan de som lider av sjukdomen även ha psykosociala problem samt problem med tanduppsättningen, synen, hörseln och andningen. Patienterna måste genomgå krävande operationer i flera års tid. Syftet med undersökningen är att förstå varför skallens suturer förbenas för tidigt och hur man kan undvika det. Projektet hjälper läkare och patienter att förstå orsakerna till sjukdomen och att utveckla bättre vårdmetoder.

Forskaren Pieta Mattila vid Åbo universitet undersöker hur cytoskelettet reglerar aktiveringen av de B-celler som producerar antikroppar. Forskningsresultaten bidrar till förståelsen av hur människans immunsystem fungerar. Målet är att främja utvecklingen av nya vårdmetoder för immunologiska sjukdomar. Immunsystemet är människokroppens försvarsmekanism mot sjukdomsalstrare. Det dödar skadliga mikrober och cancerceller. Cytoskelettet är en livsviktig och mycket komplex struktur i cellen. Man vet att det behövs för att processa mikrober vilket i sin tur medför att B-cellerna kan aktiveras. Man känner dock inte ännu till mekanismerna på molekylnivå och hur denna reglering sker.

 

Mer information:

  • beslut om akademiprojekt
  • vetenskapsrådgivare Sara Illman, tfn 09-7748 294

 

Finlands Akademi, kommunikationen
webbinformatör Vesa Varpula
tfn (09) 7748 8458
vesa.varpula(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »