FI

Torvmossar med tjockt torvtäcke hittats i Amazonas regnskogar

26.01.2011

Träden i Amazonas regnskogar har bundit stora mängder av atmosfärens kol. Tidigare trodde man inte att det bildades torvmossar i tropikerna i någon större utsträckning. Nu har forskarna i Åbo universitets Amazon-forskningsgrupp ändå hittat sådana. ”Uppskattningen av torvmarkernas areal i Amazonas har mångdubblats och man har upptäckt att torvtäcket är mycket tjockare än man tidigare trott, berättar docent Kalle Ruokolainen.

Amazon-forskningsgruppen hade redan tidigare börjat spräcka myten om att regnskogarna i Amazonas är mycket likartade över stora områden såväl till sin miljö som sitt artbestånd. Materialet som gruppen samlat in med hjälp av finansiering från bland annat Finlands Akademi visar att regnskogarna har ett mycket varierande artbestånd och ett stort antal olika skogstyper.

Enligt forskningsgruppens ledare, docent Hanna Tuomisto, uppvisar regnskogarna variation på samma sätt som de finska skogarna. ”Till följd av den stora artrikedomen är det bara mycket svårare att upptäcka variationen. Det är viktigt att känna till och kartlägga skogstyperna, annars kan man inte skydda naturens mångfald och säkerställa att skogarna utnyttjas på ett hållbart sätt", motiverar Tuomisto. Då man nu har upptäckt tjocka torvlager under en del skogar, får kartläggningen av skogstyperna en ny betydelse för förståelsen av kolets kretslopp.

Tuomistos forskningsgrupp utvecklar ett klassificeringssystem för Amazonas skogar genom att tillämpa principerna för klassificeringen av de finska skogarna. I Finland klassificeras skogarna enligt fältskiktets växtarter, medan man i Amazonas valt bland annat ormbunksväxter som indikatorarter, eftersom de är lätta att skilja från de övriga växterna. Informationen har samlats in över en lång tid och nu börjar man vara på det klara med många arters krav på växtplats.

Som en del av forskningen som finansieras av Finlands Akademi utvecklas en guide, med vars hjälp vem som helst kan artbestämma vilken ormbunksväxt som helst. Guiden kommer också att berätta vad man känner till om artens ekologi och förekomst. Målet är en webbplats som är lätt att använda och som till exempel naturskyddsföreningar och lokala tjänstemän kan utnyttja bland annat då de lägger upp strategier för naturskyddsområden eller markanvändningsplaner.

Planeringen av markanvändning har, förutom lokal, även global betydelse. I princip binder alla Amazonas skogar kol, men olika skogar fungerar på olika sätt. Om klimatet i ett regnskogsområde blir torrare till exempel på grund av att för mycket skog röjs för att ge plats åt åkrar och betesmark, kan kolbalansen rubbas. Den kol som tidigare bundits i skogens träd och torv börjar då frigöras tillbaka ut i atmosfären. Med tanke på den lokala befolkningens utkomst är det å andra sidan viktigt att styra jord- och skogsbruket till de områden som passar bäst för ändamålet.


Världens artrikaste ekosystem

I Amazonas regnskogar förekommer fler arter än kanske någon annanstans på jorden, och man känner väldigt dåligt till arterna. Tuomisto har tillsammans med sina kolleger hittat tiotals arter som är nya för vetenskapen. I forskarkretsarna har man länge funderat över hur artrikedomen i Amazonas överhuvudtaget kunnat utvecklas, trots att det inte verkar finnas några spridningshinder i skogsområdena som kunde orsaka differentiering genom att isolera populationerna från varandra.

Variation i miljön kan dock fungera på samma sätt som spridningshinder, så i och med att man beskriver skogstyperna kan man även komma att förstå hur Amazonas flora och fauna uppkommit.  Amazon-forskningsgruppen försöker svara på frågan genom att utreda några växt- och djurgruppers evolutionshistoria med hjälp av DNA-prov.

”Nyligen har man upptäckt att ett visst släkte av ormbunksväxter har sitt ursprung i gamla världens tropiker, varifrån det har spritt sig till Sydamerika i två omgångar. Största delen av de arter som förekommer i Amazonas i dag är mycket nära besläktade, så artbildningen måste ha skett tämligen snabbt”, berättar forskardoktor Samuli Lehtonen.

I fortsättningen kommer forskarna att jämföra ormbunksväxternas artbildningshistoria dels med Amazonasområdets geologiska historia, dels med vad man vet om arternas ekologi. På så sätt får man mer kunskap om hurdana faktorer som kan ha främjat biodiversitetens uppkomst.

Amazon-forskningsgruppens webbplats:
http://www.sci.utu.fi/sivustot/amazon/

Mer information:
Docent Hanna Tuomisto, Åbo universitet, fornamn.efternamn(at)utu.fi, tfn (02) 333 5634
Docent Kalle Ruokolainen, Åbo universitet, fornamn.efternamn(at)utu.fi, tfn (02) 333 6015
Forskardoktor Samuli Lehtonen, Åbo universitet, fornamn.efternamn(at)utu.fi,
tfn (02) 333 5730

Finlands Akademi, kommunikationen
Riitta Tirronen
informationschef
tfn (09)-7748 8369, 040-828 1724
fornamn.efternamn(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »