FI EN

Tidig rökning mångdubblar risken för cannabisbruk

 22.03.11

Personer som börjat röka i tidiga år löper en mångdubbel risk för att senare också börja använda cannabis. Vissa beteendetyper, t.ex. impulsivitet, ökar risken för rökning. Rökning åter är en faktor som starkt ökar risken för cannabisbruk. Detta framgår av ett forskningsprojekt inom ramen för Finlands Akademis forskningsprogram för beroendefrågor. I projektet undersökte forskarna rökning och externaliserande beteendemodeller som faktorer som förebådar senare drogbruk.

Bland sjuttonåringarna hade omkring femton procent av flickorna och tolv procent av pojkarna använt cannabis eller andra illegala droger åtminstone en gång i sitt liv. Faktorer som förebådade senare drogbruk var kvinnligt kön, superi och supande far, rökande eller drogtestande jämnåriga samt för pojkarna aggressiva beteendestörningar – och i synnerhet rökning som inletts vid mycket tidig ålder. De unga som hade börjat röka vid tolv års ålder eller tidigare löpte en 26-faldig risk för att börja använda narkotika senast vid sjutton års ålder jämfört med sådana unga som aldrig hade rökt.

I projektet utnyttjades materialet i undersökningen Tvillingars utveckling och hälsa (Finntwin 12). Materialet har samlats in som ett finsk-amerikanskt samarbetsprojekt allt sedan 1994 (http://wiki.helsinki.fi/display/twinstudy/Kaksostutkimus). Också holländska forskare deltog i projektet. Undersökningen gjordes med hjälp av dels enkäter och intervjuer av tvillingar, dels sådant material om tvillingarna vid tolv, fjorton och sjutton års ålder som deras föräldrar och lärare hade ställt till forskarnas förfogande. 

Legala berusningsmedel som inkörsport till illegala

I undersökningen kartlades vilka faktorer – både individuella och sådana som är relaterade till jämnåriga och föräldrarna – som förebådar drogbruk vid sjutton års ålder, då omkring femton procent av flickorna och tolv procent av pojkarna hade använt cannabis eller andra illegala droger åtminstone en gång i sitt liv. Rökning som påbörjats vid tidig ålder visade sig vara en särskilt stark riskfaktor. Också i det holländska materialet var den praktiskt taget lika stark. 

”Resultaten stöder den s.k. portteorin, enligt vilken legala berusningsmedel, såsom tobak och alkohol, fungerar som inkörsportar till användning av illegala droger. Teorin har under de senaste åren varit föremål för en omfattande kritik som hävdat att både rökning och drogbruk kan orsakas av gemensamma faktorer, t.ex. problembeteende eller arvsanlag. Därför ville vi i de följande delstudierna undersöka de här frågorna”, berättar docent Tellervo Korhonen.

Den andra studien jämförde strukturekvationsmodeller, varav man i den första antog att det finns ett kausalt samband mellan rökning och senare drogbruk och i den andra att bägge bottnade i gemensamma arvs- och/eller miljöfaktorer. Av dessa modeller var den som etablerade ett samband mellan tidig rökning och senare drogbruk något bättre förenlig med materialet, men de gemensamma genetiska faktorernas andel kunde inte helt uteslutas. Till samma slutsats kom också en på amerikanskt material baserad studie som publicerades något senare.

Problembeteende ökar risken för drogförsök 

I den tredje delstudien analyserades sambanden mellan externaliserande problembeteende, rökning som påbörjats vid tidig ålder samt drogbruk. Studien visade att till exempel hyperaktivitet, impulsivitet och aggressivitet förebådade rökning vid tidig ålder, vilket i sin tur ökade risken för drogförsök. I de flesta modellerna gick utvecklingen från problembeteende till drogbruk via tobaksrökning.

”Det kan man tolka till exempel så att en impulsiv ung människa överlag är benägen att testa olika modeller för riskbeteende, och om tobak finns till hands så är det det som testas redan i mycket unga år, och det leder i sin tur senare vidare till försök med andra psykoaktiva ämnen, såsom cannabis”, menar Korhonen.

Undersökningen ingår i forskningsprojektet ”Faktorer som förebådar användning av cannabis och alkohol samt följderna av användningen – tvilling- och befolkningsundersökning av unga vuxna”.

Mer information: FD, FK i hälsovård, docent, universitetslektor Tellervo Korhonen, Helsingfors universitet, Hjelt-institutet, fornamn.efternamn(at)helsinki.fi

Finlands Akademi, kommunikationen
informatör Leena Vähäkylä
tfn 09-7748 8327
fornamn.efternamn(at)aka.fi

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »