FI

Om barnet sover gott mår föräldrarna bättre

 12.01.2011

Sömnsvårigheter under graviditeten kan öka risken för förlossningsdepression och avspeglas dessutom i hur babyns sömnrytm utvecklas. Barnets sömnsvårigheter åter inverkar på både moderns och barnets välbefinnande. I stödet till familjerna bör man därför börja med att se till att modern får tillräckligt med sömn redan under graviditeten. Efter födelsen bör stödet sedan inriktas på utvecklingen av barnets sömnrytm, konstaterar specialforskare Juulia Paavonen på Institutet för hälsa och välfärd. Studien ingår i Finlands Akademis forskningsprogram Barns och ungdomars välfärd och hälsa.

En nyfödd som ofta vaknar om nätterna ökar moderns nedstämdhet och depressionssymtom. Problemet kan kompliceras ytterligare av att babyn behöver få aktiv hjälp för att komma in i rätt sömnrytm, men en förälder som är trött orkar inte nödvändigtvis vara konsekvent. Då kan babyns sömnsvårigheter bli utdragna och det dröjer innan den rätta sömnrytmen hittas. Babyns sömn är alltid till en början outvecklad och dygnsrytmen ostrukturerad. Instabil sömn hos babyn är en utmaning för hela familjen; det gäller att se till att även föräldrarna får sova tillräckligt. Det behövs förebyggande interventioner för att hitta en bra sömnrytm för babyn och på så sätt även förebygga utmattning hos föräldrarna.

Kronisk sömnlöshet är vanlig hos den vuxna befolkningen, och föräldrar är inget undantag. Enligt tidigare studier anser 52 procent av kvinnorna att de inte har tillräckligt med tid för att sova och 24 procent att deras nattsömn är otillräcklig. Typiska symtom vid sömnbrist är koncentrationssvårigheter, initiativlöshet, irritation, depressivitet, frustration och ångest. Långvarig sömnbrist hos föräldrarna är en utmaning för hela familjen; sömnbrist och osammanhängande sömn påfrestar alla familjemedlemmarna på dagtid. Studien visade att föräldrarnas förmåga att axla sin föräldraroll positivt försämrades av sömnlöshet, medan däremot tillräcklig sömn avspeglades som bättre problemlösningsförmåga.

Mer information:
Specialforskare Juulia Paavonen, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 020-610 7287, förstnamn.efternamn (at)thl.fi

Finlands Akademi finansierar högklassig vetenskaplig forskning, fungerar som ett vetenskapligt och forskningspolitiskt sakkunnigorgan samt stärker vetenskapens och forskningens ställning i samhället. Akademin finansierar årligen forskning med över 300 miljoner euro.

Finlands Akademi, kommunikationen
informatör Leena Vähäkylä
tfn 09-7748 8327
förstnamn.efternamn(at)aka.fi


 

  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookSlideshareTwitterYoutube
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING»
FRÅGA OCH TYCK TILL »